I samarbete med:

"Deus é brasileiro". "Gud är brasilianare". Den välkända frasen har alla i Brasilien någon gång hört, och säkert också yttrat. Ordspråket säger en del om självbilden i detta jättelika land. Liksom Gud är man störst, bäst och mäktigast. Samtidigt rymmer uttalandet en försvarlig dos fatalism. Herrens vägar äro ju outgrundliga, och hans handlingar ibland inte helt lätta att förstå eller motivera. Att Brasilien då och då faktiskt inte vunnit VM i fotboll är i brasilianarens ögon ett exempel på det sistnämnda. Tillvaron präglas också av starka kontraster i en vardag som kan vara både charmig och brutal.

Brasilien är det femte största landet i världen. Landet där de 186 miljoner människorna kan festa och leva ut sin glädje som ingen annan plats på jorden. Karnevalen och fotbollen är nationella symboler som i återkommande glädjerus både håller samman och pånyttföder nationen. Men Brasilien är också landet där många människor lever i stor fattigdom och drömmer om ett bättre liv, men oftast får nöja sig med att just drömma.

Brasilien är liksom USA en värld i sig. Innanför dess gränser existerar indianer som aldrig sett en vit man, sida vid sida med jättelika högteknologiska industrikomplex. Femte generationens tyska invandrare som bor i egna städer med tyrolerhus samsas med modernistiska skrytbyggen i Brasilia och Rio de Janeiro. Men det som förenar alla beståndsdelar är den vibrerande livsglädjen. Här smälter den latinska passionen samman med afrikansk rytm och indiansk mystik. Till detta kan man lägga några bitar tysk och japansk idoghet. Ur denna kraftfulla mix är den brasilianska själen skapad: sorgfri, lekfull och fylld av energi, men också vemodig och fylld av längtan.

För den som väl åkt hit och charmats av detta motsatsernas land finns ingen tvekan: Gud är kanske inte en brasilianare, men Brasilien är med säkerhet ett gudomligt fascinerande land.