Franska Lacanau är ett surfingparadis för redan frälsta men också för blivande brädfantaster. Efter surfandet lockar en utflykt till traktens olika vingårdar.
Fem mil utanför den stiffa vinhandlarstaden Bordeaux ligger surfälskarnas mötesplats Lacanau Océan omgiven av doftande pinjeskogar. Sandstränderna är milslånga och tycks svälja hur många badgäster som helst utan att det blir trångt. De kritvita, breda jätteplagerna kantade av borstiga sanddyner sträcker sig ett tjugotal mil ner söderut till Biarritz vid spanska gränsen.
Lacanau Océan har varit en avspänd badort sedan 1900-talets början: rätt oglamorös och totalt renons på fashionabla gourmetkrogar och långt ifrån Rivierans modeparader på strandpromenaderna. Men man slipper å andra sidan att tvingas hyra svindyra badstolar. De finns inte. Solnedgångarna över havet är magnifika och vågorna ryter på precis det rätta och ofta lite skräckinjagande sättet för att surfarna ska gå i spinn.
Rakt genom byn löper huvudgatan som landar med nosen i sanden. Butiker som skyltar med det senaste surfmodet och stånd fyllda av etnochict semesterkrimskrams liksom otaliga pizza/crêpes/glassställen ligger kant i kant längs gågatan. Men där finns också mysiga kaféer, kvällspigga barer och en doftande liten matmarknad fylld av traktens grönsaker.
Man hör en hel del varierande brittiska accenter, liksom tyska och holländska, men särskilt många svenskar har inte hittat hit.
Bordeauxborna åker av tradition gärna till Lacanau över helgerna och då blir det köer på den smala vägen mellan centralorten och havet.
Blåmålade Maison de la Glisse på Plage nord är surfcentrum nummer ett och dit går man för att gå någon av surfkurserna som leds av solbrända hunkar i åtsmitande våtdräkter. Det finns många varianter för att rida på vågorna: vanliga surfbrädor, bodyboard, longboard, skimboard, kneeboard. Under säsongstarten i slutet av april är stranden redan fylld av färgstarka kitesurfare som tar både vågor och vindar till hjälp för att flyga fritt. De flesta åldrar och förkunskaper är välkomna på surfkurserna. Liksom nationaliteter.
Tioåriga Elias klarade galant av en veckas sommarkurs på brädan utan språkliga problem tack vare de pedagogiska lärarna. (Även om han hade lite tolkhjälp av fransk-svenska kompisar).
Eftersom Atlanten inte direkt är det uppvärmda Medelhavet kan temperaturen vara rätt låg i vattnet, men våtdräkterna som ingår i kurserna värmer en del. De riktiga entusiasterna jagar den rätta vågen året runt, men surfskolan är bara öppen mellan april och oktober.
Havet är respektingivande, vågorna ibland enorma och strömmarna livsfarliga. Det finns bevakade delar av stranden om man vill känna sig helt säker. Räddningshelikoptrarna surrar under högsommartiden fram och tillbaka hela dagarna och räddar simmare och surfare som kommit för långt ut.
Betydligt lugnare bad är det vid den stora, strandkantade insjön Lac de Lacanau som ligger några kilometer inåt landet. Där kan man vindsurfa och fika på belgiska fetvåfflor med Nutella och florsocker utan att få omkringblåsande sand i munnen.