Gambia

Krass kärleksjakt i Gambia

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Fakta/Gambia

Befolkning: 1,4 miljoner, 90 procent är muslimer, övriga kristna och animister. Analfabetismen ligger på 65 procent, medellivslängden är 53 år, 69 procent av befolkningen beräknas leva under fattigdomsgränsen.

Turism: 100.000 turister per år, koncentrerade till november-april. Britterna dominerar, därefter skandinaverna. Turismen svarar för en betydande andel av landets inkomster och jobb.

Ekonomi: Starkt biståndsberoende. Dominerande gröda och exportprodukt är jordnötter.

Politik: Militären tog makten i en statskupp 1994. Civil regering trädde till 1996 och kuppledaren Yahya Jammeh valdes till president. Han är också regeringschef och överbefälhavare.

Bild

När solen går ner som en silvrig skiva i diset vid atlantkusten joggar unga män utmed stranden i sina dyra joggningsskor. Andra pumpar situps allt vad de orkar eller övar skuggboxning. De bygger sina muskler i ett land där fattigdomen är så flagrant att nästan 70 procent av befolkningen bedöms leva under fattigdomstrecket.

Detta är vad de har att sälja, sina vackra svarta kroppar. Under dagen raggar de turister, allra helst medelålders kärlekstörstande kvinnor som i bästa fall faller för deras ogenerade smicker, deras vita leenden och glada skämt. De är snabba med ord som "darling" och förslag att gå ut och dansa i kväll - det kan ta mindre än fem minuter innan de kommer till den frasen.

Annons:

Dessförinnan har de en lång radda frågor till det utvalda offret:

- Från Sverige?

Sen på svenska: Var i Sverige?

För en smula svenska kan de alltid efter decennier av trogen svensk turism till den gambiska atlantkusten.

- Vad heter du? Är det första resan till Gambia? Vad tycker du om Gambia? Var är maken? Reser du ensam? Vilket hotell bor du på? Behöver du växla? Vad behöver du? Jag kan fixa, jag vet var du kan handla fin batik. Vi kan vara vänner.

Av den förra europeiska damen, som han vinkade av dagen innan, har han troligen fått de fina joggningsskorna, för dem har han inte råd med själv. Men målet som hägrar är en biljett till den rika världen där lycka och rikedom väntar.

- Jag blir så glad när jag ser dig. Mitt hjärta hoppar av lycka och solen går upp!

Så kan man bli mött av en fullständigt okänd ung man, jämnårig med de egna sönerna hemma, när man kliver utanför hotellets skyddande grindar. Han litar inte bara till sin unga kropp, utan minst lika mycket till sin charm. Ibland går det hem. Han får till ett kort förhållande med en 52-årig danska, en 55-årig svenska eller 60-årig engelska. De har en eller två ljuvliga veckor i solen. Hon bjuder på mat, köper honom kläder, kanske en mobil och lite kontanter om han säger att han vill ge sin mamma en fin födelsedagspresent. Han betalar tillbaks med sin unga kropp och sin lokalkännedom. Han får ofta också en hacka av varje kompis som lyckas sälja något till hans dambekant.

Nästa steg är att han vill till Europa, och hon kanske också vill fortsätta denna trevliga bekantskap hemma. Han föreslår äktenskap, för annars får han inget visum. Så på justitieministeriets kansli i Banjul bokas tid för äktenkapsregist-rering. Släkten möter upp med trummor och dans och massor av mat. Sonen ska ju resa till den rika världen och tjäna pengar samt förhoppningsvis skicka hem en del av dem till syskonens skolgång och kusinens operation.

Är detta sexturism? Har den 55-åriga ensamstående svenskan köpt sig sex av en ung fattig man som inte har något annat att försörja sig på än sin egen kropp? Kvinnliga sexturister ogillar ordet prostitution, de använder hellre ord som semesterromans och de har många gånger samma yngling som sällskap hela semestern, snarare än flera tillfälliga sexuella möten. Det visar forskarrapporter av Julia Sanchez Taylor, sociolog vid universitetet i Leeds. Hon har frågat ut kvinnliga turister i Dominikanska republiken, där kvinnlig sexturism också är frekvent, om deras relationer med lokala män.

Å andra sidan finns det manliga turister i Thailand som betalar för samma lokala flicka veckovis, som bor med henne och får service av alla de slag, från städning och tvätt till sex. De kanske kallar detta en flickvän, men alla vet att detta är sexturism och att flickan är prostituerad. Det är och förblir bara en omskrivning, påpekar Julia Sanchez Taylor.

I Gambia är det vanligt att även män med jobb och lön inom turistbranschen prövar lyckan med kvinnliga turister. Lönen är ofta minimal, 600-700 dalasi i månaden efter skatt, motsvarande omkring 250 kronor. Alltid ger bekantskapen någon extrainkomst, en generös "vän" som har gott om pengar att spendera. Så trädgårdsmästaren Ali på Kombo Beach Hotel i Kotu visar stolt att han en har en "flickvän" i Sverige, med adress och telefonnummer i fickalmanackan, även till hennes arbetsplats på en högskola i Stockholm. De arbetande ynglingarna skulle heller aldrig kalla sig prostituerade. Andra sysslar dock på heltid med att försörja sig på olika tjänster till turister, men sällan enbart på sexuella tjänster.

Annorlunda är bilden för flickorna. Man ser inga unga flickor ge sig på turister för att erbjuda sina tjänster. Snart lär man sig dock se dem. De brukar gå i sällskap med vita manliga turister och de klär sig i åtsmitande långbyxor och tröja, urringningen går en bit ner på bysten, håret är behandlat så det är rakt och ibland blekt till mörkblont. Rosa nagellack på långa naglar är också en signal.

Sent ska jag glömma flickan som jag får se lämna en liten enkel bar i sällskap med två brittiska herrar i 60-årsåldern, iklädda endast kakishorts, sandaler och dyra kameror. Hon har en vid, blåmönstrad, traditionell klänning, utan antydning till midja. Det krusiga håret är hårt tvinnat i otaliga korta flätor, som på en liten flicka. När hon följer med de två männen ut genom grinden ser hon ut som hon gör det mot sin vilja. Munnen putar i en trubbig, barnslig, grimas; blicken är orolig, nästan arg. Hon kan kanske inte vägra. Någon har väl redan tagit betalt för hennes tjänster, hennes fattige far eller mannen bakom bardisken, tänker jag. Hur klär hon sig om några månader? Hur snabbt är hon totalt förändrad, och märkt, av sitt yrke?

Honorärkonsuln i Banjul sedan 1978 Robert Hardmark kan berätta att minst en tredjedel av de omkring 1.800 ansökningarna om visum och uppehållstillstånd som han beviljar årligen är sådana där den sökande har ingått äktenskap med en svensk eller en svenska.

- 600 per år, alltså, både män och kvinnor i olika åldrar, "tar hem" en gambier till Sverige, säger han. Men det är klart vanligare att en kvinnlig turist gör det än en manlig.

I de flesta fall går det inte så långt som till äktenskap, det stannar vid vad kvinnan vill kalla en semesterromans. Den unge mannen som inte lyckats binda upp en kvinna med äktenskap raggar vidare när nästa plan med turister landar.

Sexturismen har pågått i Gambia i snart 40 år. 1965 började planen från Sverige landa i Banjul och redan innan 70-talet randats nåddes Sverige av rapporter om äldre kvinnor som köpte sex av svarta ynglingar i Gambia. Då var Gambia mycket fattigt, i dag är det fortfarande mycket fattigt.

Reser man några timmar uppåt floden, inåt landet, på en glödhet röddammig väg, ser man bara små byar, bruna som jorden själv - utan el, med vatten i en gemensam bypump, befolkad av många spinkiga barn och getter - och däremellan ett tröstlöst torrt bushlandskap. Där har de vuxit upp, de unga pojkarna och flickorna som svärmar runt turisterna vid kusten, där atlantbrisen fläktar skönt och länken till ett mer drägligt liv är synlig, nästan gripbar. Femtiosju procent av landets män är analfabeter, och hela sjuttiotvå procent av kvinnorna.

Flera av de ynglingar som stiger av ett plan i Europa kan alltså inte läsa, de har hoppat av skolan i förtid, tvingats jobba eller tigga. Hur ska de finna en framtid i ett främmande land, fixa studier eller jobb? Hur ska de få ett äktenskap med en mogen, ekonomiskt självständig kvinna att fungera? Hur länge kan det hålla? Inte länge, svarar de flesta.

Under nittiotalets andra hälft slog polisen i Stockholm larm om ett gäng på flera hundra gambier som smugglade och sålde heroin. Vid förfrågan hos några av de poliser som utredde härvan bekräftar de att många av de misstänkta och dömda gambierna kommit till Sverige till följd av turismen.

- Åtskilliga är egentligen inte gambier fast de säger det, berättar kriminalinspektör Jan Andersson. De har kommit med falska identiteter. Många har varit gifta med äldre svenska damer men har skilt sig. Sen tar de hit sina kompisar.

Det där med äktenskap beror på när de kom hit. Före 1995 kunde gambierna få resa till Sverige som turister. Tiden var begränsad till tre månader. Från 1995 krävdes dock visum för medborgare i en rad afrikanska länder. Då blev det bröllop i Banjul, annars var en resa till Sverige svårfångad. Konsul Hardmark säger att kraven hårdnade för att så många gambier helt enkelt stannade illegalt i Europa när de tre månaderna löpt ut.

Summan av kardemumman är att många unga gambiska män hamnat i grov kriminalitet när studier och försörjningsmöjligheter visat sig ouppnåeligt, när relationen med kvinnan tagit slut och hemresa hotat. De jagas av polisen i Europas huvudstäder, de rör sig mellan Stockholm, Oslo, Berlin, Köpenhamn och London, en del hamnar i fängelse eller sänds hem. Väl hemma igen ses de som "misslyckade", ibland har de själva fastnat i drogberoende och fryses ut av sina familjer.

Det finns ingen stor förståelse i Gambia för dessa unga lycksökare, som brutit mot tabut att ha sex med kvinnor lika gamla som deras mödrar, men det är få som vill klandra turisterna. Bara om man själv tar upp frågeställningen medger de att ett stort ansvar för de unga männens öden vilar hos de kvinnliga turister som utnyttjar dem sexuellt och ingriper i deras liv. Många jag talat med i Gambia, i synnerhet européer som länge levt och arbetat i Gambia, framhåller att kvinnorna själva gärna intalar sig att det handlar om kärlek.

När antropologen Ulla Wagner redan under sena sjuttiotalet på plats i Gambia studerade turismens sociala och ekonomiska följder för lokalbefolkningen kunde hon höra kvinnor ur den äldre generationen klaga över att turisterna förstörde deras söner. De framhöll att pojkarnas sexuella förbindelser med äldre kvinnor var något fullständigt obegripligt, även om relationerna medförde ekonomiska fördelar. Dylika beteenden bröt ner den rådande samhällsskiktningen efter kön och ålder. Pojkarna förlorade respekten för den äldre generationen, bröt med lokala värderingar och förlorade kontakten med de ekonomiska realiteterna i det egna samhället.

Efter flera decennier av formlig terror från de unga pojkarnas sida mot turister i form av vänlig men oerhört påträngande uppvaktning har de gambiska myndigheterna slutligen valt att sätta hårt mot hårt. Under den just avslutade turistsäsongen vintern 2002-2003 var antalet så kallade bumsters (tjänstvilliga strandpojkar) betydligt färre än tidigare. Turiststränderna bevakas nu av uniformerade vakter och det går historier om hur unga pojkar samlas in av militären, får sina älskade rastaflätor avrakade och sätts i arbete på risfälten.

Under februari 2003 briserar en bomb i Gambia. Landet pekas i en rapport ut som pedofilernas nya paradis. Bakom rapporten står bland annat Gambias avdelning inom Ecpat (en organisation som bekämpar turisters sexuella utnyttjande av barn). Rapporten bygger på intervjuer med turister, hotellpersonal, försäljare, folk inom turistbranschen, myndigheter och polismakten. Slutsatsen är att det inte bara förekommer att turister utnyttjar barn sexuellt för en mycket ringa penning eller present, utan att de också tar med sig barn till Europa som där blir utnyttjade som sexleksaker för fler pedofiler.

I samtliga samtal jag för med gambier och utlänningar som arbetar och lever i landet sedan många år framförs åsikten att sexturismen, vare sig det gäller barn eller unga vuxna, beror på den skriande fattigdomen och att de ungas föräldrar ser mellan fingrarna för att umgänget med turisterna ändå tillför familjen både pengar och gåvor.

- De är så fattiga att barnen gör vad som helst för en enda dalasi, säger en gambisk kvinna från medelklassen.

Fördömandet av sexturismen och prostitution är mest pliktskyldig, ofta med hänvisning till landets religiösa normer: 90 procent av befolkningen är muslimer och sex utom äktenskapet är givetvis förkastligt. I övrigt redovisas ingen svårartad utstötning av de flickor och ynglingar som söker en utkomst i umgänget med turister.

Men vid sexuellt utnyttjande av barn går en definitiv gräns, där stegrar sig hela samhället. Barnen måste skyddas, framhåller man med emfas. Både regimen och turistbranschen har satt in åtgärder. Ny lagstiftning är på väg som medger att man straffar turister som utnyttjar barn på plats i Gambia i stället för att bara utvisa dem. I dag är pojkar under 14 år och flickor under 16 år skyddade i lag mot sexuella handlingar, åldersgränser som nu är starkt ifrågasatta och troligen kommer att höjas. Hotellen börjar förbjuda och verkligen övervaka besök av lokala gambier på hotellrummen. Inte bara barn, utan även vuxna gambier som vill besöka turister är bannlysta, vilket drabbar även de turister som brukar ha prostituerade unga män och kvinnor på rummen. Det innebär givetvis inte ett stopp, bara ett praktiskt hinder.

Rapporten om pedofilers härjningar bland gambiska barn har således lett till snabba åtgärder även mot sexturister som utnyttjar unga vuxna. En oväntad effekt men rogivande för de många turistande familjer och par som ändå utgör majoriteten och som tycker det är stötande när prostitution tillåts pågå i grannrummen.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

ebola-500
Foto:AP

 57 har ännu inte har spårats. Tvåårig flicka tog sjukdomen till Mali.

Månprogrammet levererar inte bara positiva nyheter för Kina utan också vackra bilder.  Clas Svahns blogg.

manen-244
Foto:Chang’e 5-T1
rosenbad500
Foto:Thomas Karlsson

 Säpo sade nej. Höga skulder hos Kronofogden skälet, enligt Expressen. 204  20 tweets  183 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:

 Ingen brottsmisstanke. Två döda på mindre än ett dygn i Göteborgs hamn.

rubel244
Foto:Alamy

 Till närmare 10 procent. Styrräntan höjdes för att stötta rubeln men fick motsatt effekt. 25  9 tweets  16 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: