Med den fiskrika Augusttorpasjön i fonden, Isabergs stora skid- och friluftsanläggning inpå knutarna och det rika fågellivet i Stora Mosse nationalpark på bilavstånd är det inte så svårt att räkna ut vilken typ av gäster som gärna hittar till Hestravikens Wärdshus, några kilometer från Värnamo.

Men om man nu inte gillar skidåkning, jogging, fågelskådning, mountainbikecykling eller att kajka runt i en ranglig kanot med ett metspö? Lugn, det går alldeles utmärkt att bara sitta i godan ro på sin lilla uteplats utanför någon av de röda stugorna som inrymmer de flesta av värdshusets hotellrum och betrakta hur den ena bilen efter den andra, fullastad med barn och prylar, drar iväg till de olika aktiviteterna. För att därefter ta en stilla promenad i de lantliga omgivningarna innan det är dags att korka upp bubbelflaskan som ingår i det romantiska weekendpaketet.

Dessutom är rummen i de nyare stugorna riktigt trivsamma att fördriva tiden i. Platteve, bra med utrymme, sober färgsättning på textilier och möbler, armatur som inte bara är mysbelysning och marknadens mest berömda sängbottnar att vila i. Badrummet skäms heller inte för sig - grå sjösten på golvet och ordentliga avställningsytor. Det enda lilla minus Hotellpatrullen kan notera är att väggen mot stuggrannen verkar vara i tunnaste laget. Eller så råkar just denna familj ha ovanligt högljudda barn.

Dessbättre väntar kvällens middag, serverad i den lite elegantare delen av den utbyggda gula herrgårdsvillan med anor från förra sekelskiftet. Hestraviken berömmer sig av att laga mat med kärlek. Och tja, femrättersmenyn som den presenteras vid bordet tyder inte på motsatsen. Den första kittlingen i sällskap med en helt okej riesling består av löjrom från Kalix på en dilläggstanning och en liten crudité på fänkål och rödlök. Så en ovanligt trevlig kombination av blomkålssoppa, curry och äpple, i vilken det simmar en mjäll rulle med innanmäte av räkor och prästost. Ljuvligt gott.

Till den påföljande torskryggen, oklanderligt tillagad med en len blomkålskräm och puylinser gör vi en norrman och övergår till ett rött vin från Sydafrika - en riktig fullträff! Inte blir vi heller besvikna på hur köket hanterat hjortryggen, förenad med gräddig svamp och rostade rotsaker. Och den söta avrundningen, en mjölkchokladsparfait parad med syran från apelsiner samt en liten söt hallonsufflé - sitter som en smäck.

Frukosten är inte av samma kaliber. Hemmagjorda marmelader och egeninlagda sillar, förvisso, men mediokert urval av juicer och ospännande bröd förvånar. Och smaklös, avidentiferad färdigskivad hårdost är defintivt en styggelse hos varje hotell med självaktning. Personalen har också problem med att hinna fylla på buffén i takt med gästernas morgonaptit.

Men den rustika frukostmatsalen är ljus och fräsch och utanför de höga fönstren blänker solen