Lesbos
Publicerat 2007-04-15 15:32
Ett glas vin, lite tilltugg och en stunds stillhet när solen går ned i Egeiska havet vid Lesbos.
Björn Nordström
Greklands tredje ö bjuder på ouzo, fågelskådning och lesbisk turism.. I Egeiska havets nordöstra hörn ligger tre öar med mycket varierande bakgrund. Lesbos är berömd för sina konstnärer och poeter, Chios för sina frihetskämpar och Inousses för sina stormrika redare.
Lesbos, Chios och Inousses
Resa dit: Apollo har i sommar direktcharter från Stockholm till Lesbos. Pris från 3.300 kr per person i dubbelrum en vecka inklusive flyg. Ving flyger från Kastrup, pris från 3.900 kr. Om man reser på egen hand finns flygstol med Apollo. Båt från Pireus till Lesbos tar 9–12 timmar, mellan Lesbos och Chios 2–3 timmar. Inrikesflyg från Aten till Lesbos tar 45 minuter.
Resa runt: Det finns bussar på Lesbos och Chios, men hyrbil är enklaste sättet att ta sig fram.
Logi: Få rumsuthyrare möter i hamnen på Lesbos och Chios, ingen på Inousses. Boka i förväg i juli och augusti. Enkelt dubbelrum kostar cirka 500–600 kr under högsäsong och 200–300 kr under lågsäsong.
Information: greekferries.gr, www.gnto.gr, www.gtp.gr/routesform.asp, kalimera.nu
Världsarv: Nea Moni-klostret på Chios är ett av Greklands sexton världsarv.
Lästips: Bra böcker på engelska är "Dodecanese & the East Aegean Islands" (Rough Guide) och "Greek Islands" (Lonely Planet).
Klimatpåverkan: Utsläppskalkylatorn på dn.se/kollaresan visar att en flygresa Stockholm–Aten t/r orsakar utsläpp av 540 kilo koldioxid. Detta kostar 57 kr att kompensera, vilket DN också gjort. Pengarna går till biståndsprojekt som minskar utsläppen i motsvarande grad.
Bild
Foto: Björn Nordström
Foto: Björn Nordström
Foto: Björn Nordström
Foto: Björn Nordström
Grekland
Allt om att resa i Grekland. Det går inte att överdriva Greklands betydelse för västerlandets kultur.
- Relaterade resmål
- Aten
Mytilini har knappt vaknat när vi går av färjan halv sex på morgonen. Staden behöver onekligen sin skönhetssömn. Inte ens när trottoarerna har sopats, de vilda hundarna sjasats bort från hamnpromenaden och kaféägarna serverat dagens första kaffe och varma spenatpajer är charmen påkopplad.
Huvudorten på ön Lesbos sluttar vackert likt en amfiteater och har en basargata med fiskmarknad för morgonpigga. Men den är sliten och lider av för mycket trafik. Vi tar i stället lokalbussen till andra sidan bergen, mot Molyvos där lugnet sägs härska.
Där möts vi av en enda rumsuthyrare. Innan vi hinner säga "kalimera" har den gamle sjömannen surrat fast våra ryggsäckar på mopeden med knopar som vittnar om ett långt liv till havs. Frustande baxar han packningen uppför kullerstensgränder där dagsljuset silas genom ett tak av täta vinrankor.
Visst är vårt rum fint, men vi har inte åkt hela vägen till Molyvos för att stirra in i en annan byggnad. Efter några timmars småprat med gubbar och gummor, med nycklar som byter händer och rum som håller mindre än vad de lovar, tas vi till ett pensionat med en oemotståndlig skylt på grinden. Namnet "Schoolmistress with the golden eyes" får oss att kapitulera.
Inne på rummet slår vi upp de röda fönsterluckorna på vid gavel och stirrar rakt ned på det evigt blå Egeiska havet. Den turkiska kusten är inte mycket längre än en simtur bort. Kontrasten till Mytilini stad är total. Molyvos stenhus med röda takpannor klättrar i terrasser mot den imponerande borgen som familjen Gattelusi från Genua uppförde på 1370-talet.
De smala trappgatorna, den medeltida stadskärnan med turkiska fontäner och överflödet av rosor och pelargoner har länge haft en magisk dragningskraft på besökare. Redan i slutet av 1960-talet upptäckte konstnärer, poeter, musiker och hippiekolonier byn vid den norra spetsen på ön. Några av dem blev kvar för gott, väderbitna och kanske inte så framgångsrika men sedan länge accepterade av lokalbefolkningen. Högt uppe i byn ligger fortfarande en konstskola insmugen bland de små husen.
Sympatiskt nog har inte grekiska byggherrar fått härja fritt i Molyvos, som rymmer drygt tusen invånare. Restriktionerna för ny bebyggelse är stränga och allt måste harmonisera med århundraden av traditioner.
Under ett resligt träd på tavernan Tropicana serverar Christos frukost med bondomelett, nybakat bröd och krämig cappuccino. Musiken från Mozarts "Don Giovanni" fyller varje hörn av det soldränkta torget.
Samtalet kring borden glider oundvikligen in på Lesbos ömmaste punkt, den fuskanklagade friidrottsstjärnan Kostas Kenteris som under OS i Aten 2004 gjorde sig oanträffbar för dopningstest och sedermera hävdade att han varit inblandad i en motorcykelolycka.
Kenteris växte upp på Lesbos och upphöjdes mer eller mindre till grekisk gud efter sitt guld på 200 meter under OS i Sydney 2000. Uppgången och fallet spelades upp inför hela världen och blev något av en nutida grekisk tragedi. Restaurangägaren Christos hymlar inte med sina åsikter:
- Vi är fortfarande förbryllade. Ingen vill tro att det är sant, men de flesta vet sanningen innerst inne. Här är han ingen hjälte längre.
Men Kenteris namn lever envist kvar: på friidrottsstadion i Kalloni, på gatuskyltar och på en av de snabbaste färjorna i övärlden.
- Aldrig att de ändrar namnet på stadion eller färjan. Där går gränsen, tror Christos.
Lesbos är den tredje största ön i Grekland efter Kreta och Evia och suger lätt upp alla turister utan att det känns trångt. Den är bergig och grön med kurviga, slingrande vägar, och moped eller cykel räcker därför föga.
En utforskning av ön kräver bil, och morgonen efter lämnar vi Molyvos så snart tupparna slutat gala. På andra sidan kullen längs havet ligger grannbyn Petra, en charterort med en betydligt bättre strand än Molyvos slätstrukna klapperstensremsa. Här är stranden lång och sandig och kantas av tamarisker. "Petra" betyder klippa och mitt i byn reser sig ett vertikalt vulkaniskt stenblock som kröns av en 1700-talskyrka. Vi tar de 114 uthuggna trappstegen till toppen och blickar ut över det torra landskapet.
Nere i byn har "tingeltangel" tagit över i de smala gränderna, men i ett hus vid bytorget gör sig det riktiga Grekland påmint. I en restaurang en trappa upp råder febril aktivitet. Vid borden sitter kvinnor och skalar bönor, skär grönsaker och hackar auberginer. Här är det kvinnorna som styr, män göre sig icke besvär att höja rösten.
För snart tjugofem år sedan grundade 24 kvinnor från Lesbos ett kollektiv för att få en egen inkomst och bli mer självständiga. Idén var enkel: hyr ut rum till turister och låt dem uppleva något annat än solstolar och billiga drinkar. I dag kan man därför boka in sig på bondgårdar och arbeta på fälten, bo hemma hos familjer eller i en liten studio i byn.
Sommartid driver kvinnorna restaurangen. Lunchen med auberginer, kikärtor, friterad zucchini fylld med mynta och fetaost, paprika och tsatsiki är delikat.
Lesbos har en flertusenårig historia som starkt kulturfäste. Öns blomstringstid var på 600- och 500-talen f Kr då poeten Arion, som senare influerade dramatikern Sofokles, och lyrakompositören Terpandros, "den grekiska musikens fader", var verksamma. Några århundraden senare undervisade både Aristoteles och Epikuros vid en berömd filosofisk skola i Mytilini. Från ön härstammar även naturvetaren och filosofen Theofrastos, som var Aristoteles lärjunge och ledare för den peripatetiska skolan i Aten. I modern tid är Odysseus Elytis, Nobelpristagaren i litteratur, det främsta namnet. Men den i särklass mest framstående kulturpersonligheten från Lesbos var Sapfo, antikens främsta skaldinna, som föddes på ön kring 630 f Kr.
För att ta oss till hennes förmodade födelseort Eressos åker vi västerut från Petra. Landskapet övergår snart från grönt och frodigt till kalt och kargt. På vissa sträckor är det smått ökenlikt och långt mellan byarna.
Bortom Antissa fortsätter huvudvägen mot Sigri, där man efter några kilometer kan svänga av mot en förstenad skog som uppskattas vara 800.000 år gammal. I ett sterilt landskap står några trädstammar, som varierar i höjd från en halv till sex meter. De begravdes en gång i tiden av lava och aska från en vulkan. Årtusenden av väder och vind har sedan eroderat bort avlagringarna och blottat stubbarna och stammarna. Det geologiska fyndet sägs vara det enda i sitt slag i Europa.
Men vi har siktet inställt på Sapfo. Mycket är oklart om hennes liv och leverne, som i vissa stycken är lika fragmentariskt som dikterna hon har lämnat åt eftervärlden. Sapfo kom från en aristokratisk familj och undervisade välbeställda flickor i deras känslomässiga och samhälleliga plikter. Många av hennes erotiskt passionerade kärleksdikter riktar sig till kvinnor och Sapfo räknas därför som den lesbiska litteraturens moder. Men enligt legenden var hon gift och hade barn och sägs ha drunknat sedan olycklig kärlek till en yngre man drivit henne till att kasta sig från en klippa.
Allt omvärlden länge kände till om hennes lyrik var en fullständig dikt, några korta citat och enstaka ord på papyrusrullar. Men för snart två år sedan kunde DN publicera denna svenska översättning av en nästan fullständig dikt som bevarats på ett mumieomslag hos Kölnuniversitetet och bearbetats av en brittisk expert på forngrekisk poesi:
Skynda, flickor, grip de violdoftande
musernas sköna gåvor, ta den melodiskt klingande lyran!
Min hud var en gång slät och fin, nu har åldern rynkat den, håret som var svart har vitnat, tungt har hjärtat blivit, knäna bär mig inte, en gång var de kvicka som små hjortkalvar att röra sig i dans.
Jag suckar ofta. Men vad kan jag göra? Att inte åldras är omöjligt för en människa.
En gång, berättas det, fördes Tithonos till jordens ände av rosenarmade Eos, hon var fångad av kärlek, han var ung och skön, men ändå togs han, en odödligs make, av den gråa ålderdomen.
Byn Eressos ligger en bit in från havet och dagens lesbiska har i stället valt den flera kilometer långa stranden vid Skala Eressou som vallfartsort till Sapfos ära. När vi kör in mot byn anländer precis en busslast brittiska kvinnor.
Kulten kring Sapfo går inte att ta miste på. Hon förekommer som motiv på vykort, tekoppar och t-tröjor. Stämningen i den gayvänliga och smått bohemiska byn är tillbakalutad och ingen höjer på ögonbrynen åt kvinnor som går hand i hand. Annat ljud var det i skällan när de första utländska lesbiska kvinnorna anlände i början av 1980-talet. Då gick folk i det konservativa jordbruksdistriktet ut på nätterna och målade graffiti på fasaderna där lesbiska uppmanades åka hem.
Men tiderna har förändrats och grekerna har insett att rosa pengar är så goda som några. I dag finns hotell för kvinnor, resebyråer för kvinnor och barer för kvinnor.
Det lär finnas elva miljoner olivträd på Lesbos. Frågan är vem som har bemödat sig om att räkna dem. Klart är i alla fall att ingen grekisk ö domineras så eftertryckligt av olivodlingen.
På andra sidan bergskammarna längs den västra sidan av Kallonibukten, som tillsammans med Gerasbukten längre österut skär djupa flikar in i ön, täcks sluttningarna av pinjeskogar, fikonträd och täta olivlundar som skimrar silveraktigt i det tidiga eftermiddagsljuset. Lesbos har den utmärkta olivoljan och den fylliga ouzon att tacka för sitt välstånd och även om turismen växer utgör den fortfarande mindre än en tiondel av den lokala ekonomin.
Vid Skala Kalloni längst inne i Kallonibukten fångar man tidiga morgnar, när luften är söt och havet ligger stilla, feta sardiner som grillas och saltas och sköljs ned med ouzo.
Från mars till maj varje år invaderas saltlagunerna vid staden av utländska fågelskådare utrustade med vadarstövlar och starka kikare. Lesbos ligger på flyttstråket för cirka 280 fågelarter och på våren stannar de till här. De rosa flamingor som lever i bukten tar sig ingenstans. De bor här året runt.
På väg österut ser vi öns högsta berg, Olympos på 968 meter. Efter knixande på småvägar når vi fram till Agiasos, som ligger i en skogsklädd dal vid foten av berget. Den gamla byn är större än vad man först anar. Träsniderier och keramik vittnar om att en och annan turistbuss letar sig hit.
På andra sidan berget vid öns södra kust ligger Plomari, ett namn som säkert klingar bekant för den som någon gång har tittat för djupt i ouzoglaset - eller åtminstone har läst etiketten på flaskan. Här finns fortfarande flera fungerande brännerier. Hemligheten bakom den förstklassiga ouzon sägs ligga i det utmärkta vattnet.
Strax innan solen dyker i havet kör vi nästan så långt norrut det går att komma på ön, krånglar oss nedför serpentinvägar och hamnar mitt i ett vykort. Att författaren Stratis Myrivilis förlade handlingen i sin roman "Den heliga sjöjungfrun" till fiskehamnen Skala Sikamineas är lätt att förstå. Tavernor vid vattnet, fiskebåtar som puttrar ut ur hamnen och vid slutet av kajen ett kritvitt kapell som spelar en central roll i boken.
Sista dagen på Lesbos tar vi på vägen till flygplatsen en lokalbuss till Varia, en burgen förort söder om Mytilini stad. Mitt inne bland ståtliga villor döljer sig en av den grekiska övärldens bäst bevarade hemligheter.
Stratis Eleftheriadis lämnade på 1910-talet Lesbos för att studera i Paris. Konst var hans stora passion och snart hade han knutit kontakter i de rätta kretsarna. Han lät förfranska sitt namn till Teriade och gjorde karriär som avantgardistisk gallerist och förläggare.
Att vandra omkring på Teriademuseet är smått överväldigande. I rum efter rum är väggarna täckta av litografier och akvareller gjorda av Chagall, Miró, Picasso, Matisse, Laurens, Beaudin, Gris, Villon, Leger, le Corbusier, Rouault. Hundratals originalverk av världsnamn mitt inne i ett bostadsområde på en avlägsen östegeisk ö.
Men vår favorit blir ändå den naivistiske målaren Theophilos, som har sitt eget museum intill. Han föddes i Varia 1873, men lämnade hembygden för ett liv som fattig, kringflackande målare på grekiska fastlandet. Det var först när han återvände till Lesbos som han upptäcktes av Teriade.
Theophilos målningar skildrar det enkla lantliga vardagslivet på ön. Olivplockning, bakning, fiske och odling återges i detaljrika, färgglada scener. I museets salar samlas 86 av hans målningar. Samtliga gjordes på beställning av Teriade och målades under Theophilos sju sista levnadsår. När berömmelsen äntligen kom var det för sent.
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
BENGT-MARTINS - Fjällsemestrar i Norge och Sverige
Sveriges största utbud av stugor, lägenheter och hotell i fjällen. Skidorter som passar dig och din...
-
Skidresa med Langley
Boka en härlig skidresa med Langley! Vi har resor till de bästa destinationerna i Frankrike och Kanada....
