–I maj var det ett ungerskt par här och ville gifta sig ute på udden vid Amarantos och jag hjälpte dem att arrangera alltihop. Vi hade blommor, honung och valnötter…Greek style, you know, berättar Costas Constatikis stolt.
Han har en liten turistbyrå i byn Elios på västra delen av Skopelos. Och han är van vid att turister vill vallfärda till inspelningsplatserna av ”Mamma mia!” som blev en braksuccé på biograferna världen över förra sommaren.
Med hans kryss på kartan far vi runt och lever ”Mamma mia!”-liv en vecka. Höjdpunkten är förstås den magnifika stranden Kastani som ligger tio minuters skranglig bussfärd söderut från Elios.
Suck, den där långa, ranka bryggan där Sophie (Amanda Seyfried) tar emot sina tjejkompisar innan hon berättar om mamma Donnas (Meryl Streep) vilda kärleksliv i ungdomen finns inte kvar. Inte heller strandbaren där Donnas gamla tantpowerpolare Tanya (Christine Baranski) chockar ungdomarna med en salt rockversion av ”Does your mother know”.
Men sandstranden är forfarande fantastisk, omgiven av klippor och med de höga, gröna igelkottstaggiga bergen som dramatisk fond i bakgrunden.
Om man hoppar på bussen igen upp vid stora vägen och åker ännu mer söderut kommer man till fiskebyn Agnontas som har högst charmfaktor på hela ön. Där hänger bläckfiskarna på tork, stora träd skuggar de två små strandtavernorna och doften av pinfärsk, grillad fisk sprider sig över nejden. I närheten ligger den omtalade udden Amarantos med sina tre bildsköna pinjeträd där Sophie pratar ut med sina tre potentiella pappor i en känsloladdad scen (och där ungrarna lät viga sig).
Ytterligare en bit längre bort längs vägen ligger Skopelos stad som liksom öns alla byar klättrar upp från hamnen längs bergssidan. Det finns spår av både det venetianska och det turkiska inflytandet som präglar öns historia. I stan spelades vissa hotellscener in (Donnas charmigt, slitna hotell med sina turkosa väggar är dessvärre bara en skön filmdröm) och här bodde teamet och skådespelarna under sin tid på ön.
– Pierce Brosnan var klart populärast, berättar Mary Diamantis, en av de tre systrarna som driver vårt hotell i Elios och vars syster Nicoleta, tillsammans med ett sjuttiotal öbor staterade i filmen.
– Brosnan gick runt och strosade mycket i stan på egen hand. Hans fru lär ha blivit galen för att så många kvinnor flörtade med honom på gatan, säger hon.
– Dessutom sägs det att han blev så förtjust att han ville köpa en tomt här på ön.
Kyrkan, Agios Ioannis, där filmens Sophie ska gifta sig – men där mamma Donna äktar sin gamle älskare Sam i stället – är lite svårare att nå. Den ligger på den norra kusten och nås bara med egen bil eller moppe. Promenaden uppför de oändligt många trappstegen är inget för veka romantiker. I filmen är dock själva interiören från vigselrummet filmad i en annan kyrka eftersom vigseln inte skulle föreställa ett traditionellt grekiskt bröllop. Men utsikten är dramatiskt svårslagen och man kan lätt i minnet se Meryl Streep stå nedanför trapporna och sjunga ”The winner takes it all” med sin röda sjal och sitt blödande, övergivna hjärta utanpå kroppen.
Från Skopelos stad kan man ta en båt över till den större grannön Skiathos och strosa runt i hamnen där Brosnan och Colin Firth sammanstrålar med Stellan Skarsgård i filmens början när de missat båten till ”Kalokairi”, som Skopelos heter i filmen. På en utomhusbiograf kan man fortfarande vissa kvällar se filmen under stjärnorna. Ytterligare en av inspelningsplatserna ligger på fastlandet i närheten av stan Volos där dansscenerna spelades in.
Tillbaka i Elios berättar Mary över en isig frappé att det låg en stor lustjakt i havet precis utanför familjens strandvilla och att de kunde sitta på sin terrass och tjuvkika på Tom Hanks och andra Hollywoodstjärnor.
När hennes syster Anthoulas mobil börjar ringa på bordet med ”Mamma mia!” som ringsignal slår det mig att det är första gången på Skopelos som jag hör några Abbalåtar från filmen. På tavernorna är det lustigt nog samma gamla Mikis Theodorakis-skiva som snurrat sen sjuttiotalet som man hör. Man ser inte heller några skyltar, affischer eller anslag om arrangerade utflykter på Skopelos.
Varför ligger de så lågt? undrar jag.
– Visst var det helt fantastiskt när filmgänget var här. Det var som en armé som fyllde upp allting och hela ön var förstås på fötter, svarar Mary. Lite besvikna är vi förstås att det inte blivit mer turister efteråt. Men det beror nog mest på den ekonomiska krisen.
Men massinvasion med nedskräpning och kriminalitet i spåren är något som Skopelosborna hur som helst skyr.
– Vi har kämpat i trettio år för att göra Skopelos känt, fortsätter hon. Och vi bestämde kollektivt att inte höja priser på grund av att filmen spelades in här. Nu finns vi verkligen på kartan, men vi vill ändå behålla den småskaliga, miljövänliga och trygga atmosfären som vi alltid har haft här på ön.