I höstas höll tio pakistanska terrorister Bombay i skräck i nästan 60 timmar. De stormade lyxhotellet Taj Mahal och hotell Oberoi och över hundra turister dödades och flera skadades i ett av de kanske mest spektakulära terrordåden i Sydasien.
Terroristerna dödades och greps och efter bara några dagar började återhämtningen. Bombay är tillbaka och budskapet från invånarna i en av världens mest toleranta städer är tydlig: Glädjen i Bombay kan inte förstöras av terrorister!
Vi tog tåget för att upptäcka 18-miljonerstadens bästa sidor: Människorna, restaurangerna, filmerna - och shoppingen.
I stadsdelen Banda tar ett färgglatt hav av kvinnor sats och kastar sig upp på tåget i den särskilda kvinnovagnen. Kollisioner uppstår med de kvinnor som samtidigt försöker pressa sig av tåget. De unga mammorna är vana, de klarar manövern med både väskor och ett barn under varje arm. Den svenska modellen med "lämna plats för avstigande" känns väldigt avlägsen.
Vi är blöta av svett men är osäkra på om den kommer från oss själva eller de passagerare som vi står pressade mot. Den värsta morgonrusningen är över, men det är fortfarande trångt i kvinnovagnen längst fram i tåget. Här finns en spännande mix av kvinnor från alla samhällsklasser. Affärskvinnor i västerländska kläder på väg till jobbet, skolbarn i uniformer och stora grupper av äldre kvinnor i sari.
Försäljare slingrar sig fram genom vagnen i en strid ström. Vi erbjuds köpa frukter, bönor, potatis, nagellack, klirrande armband, tryckknappar, säkerhetsnålar, rökelser och klistermärken med självlysande stjärnor.
Trots trängsel och kaos finns det egentligen inget alternativ till tåget i en av världens mest folkrika städer. Trafiken står ofta helt stilla. Hundratals nya bilar rullar ut på gatorna varje vecka medan infrastrukturen knappt har bättrats på sedan kolonialtiden. Det kan ta flera timmar att förflytta sig i bil mellan två stadsdelar. Luften är katastrofalt dålig. Lokaltågen är jättestadens livlina och har svindlande 6,1 miljoner passagerare om dagen.
Efter 20 minuter kliver vi av vid Churchgatestationen i centrum. Där hamnar vi mitt i ett av Bombays mest särpräglade fenomen. Stadens vitklädda armé av dabbawalas, matlådsmän, väntar otåligt på dagens leverans. Matlådsmännen samlas vid godsvagnen och lämnar snart stationen springande med sina långsmala bäranordningar fyllda med cylinderformade termosar. De ska dela ut lunch till 200.000 affärsmän och kontorsanställda och det är bråttom, bråttom.
Den väldoftande maten kommer direkt från kundens eget kök, nylagad av hustrun, mamman eller hemhjälpen. Varje förmiddag hämtas små aluminiumtermosar travade på hög i hem runt hela Bombay. Termosarna, som är markerade med färgkoder, sorteras på järnvägsstationerna och fraktas med lokaltåget till Churchgate. Sannolikheten att kunden får fel mat är så gott som obefintlig. Enligt en undersökning av affärstidningen Forbes är 99,999999 procent av alla leveranser korrekta.
Utmattade efter tågresan tar vi en taxi direkt till en av bokkedjan Crosswords luftiga butiker. En skoningslös kombination av hög temperatur och luftfuktighet gör att det ofta känns outhärdligt varmt. För att klara en heldag är det en förutsättning att pusta ut i nedkylda oaser med jämna mellanrum. Crossword är en av favoriterna. Den entusiastiska personalen hjälper gärna till att plocka ut några bra indiska romaner. Författaren Amitav Ghosh är ett säkert kort.
Även om Bombay är den minst traditionella, minst religiösa och mest västerländska av de indiska storstäderna så är kulturkrocken ändå brutal. Alla bilister tutar oavbrutet, gatuförsäljare försöker hela tiden sälja någonting till dig. Det luktar gott av mat och stinker av avfall.
Kontrasten mellan fattig och rik är enorm. Med alla Bollywoodstjärnor och det indiska näringslivets toppar är Bombay Indiens mest glamorösa stad. Det är samtidigt den stad i världen som har den största kåkstadsbefolkningen. Mer än 10 miljoner människor bor i slumområden, hundratusentals har sitt hem på ett slitet tygskynke på trottoaren. Slummen är insprängd överallt. Medelklassen bor vägg i vägg med den djupaste misär.
De obligatoriska sevärdheterna är få i Bombay. Den största tillgången är den myllrande megastaden i sig själv. De låga priserna gör att butiker och restauranger känns extra lockande. Här intill finns bra tips till besökaren.