Trummornas dån tycks alltjämt virvla över hustaken i Xian. Gränderna tycks ännu dofta av Sidenvägens karavaner. Liksom i alla Kinas städer sjuder gatulivet med idoga försäljare av allt "Made in China".

Men gammal är äldst bland Kinas populära turistorter. Genom Xians exponerade historia i och kring staden kan man loda sig ner i tid och rum till den kinesiska civi­lisationens vagga. Sidenvägen bar en viktig del av kulturarvet som öppnade för mångfald och reli­giös tolerans. Xian hyser än i dag världsreligionerna innanför stadsmurarna.

Om kartan någonstans i världen kan förväxlas med terrängen, så är det i Xian. Risken att gå vilse i den mångtusenåriga metropolen bland marknader, museer, pagoder och moskéer är försumbar. Den rätlinjiga stadsplaneringen från någon gång på 1000-talet f Kr utgör fortfarande Xians rutnät som den framgår på turistkartan. Står man således vid Klocktornet, står man mitt i Mittens rike. Och de fyra breda boulevarderna fyllda med rusningstrafik visar de exakta kardinalstrecken.

I Kina är himmelen rund och jorden rätlinjig. Kejsaren regerade med Himmelens mandat, vars makt utgick i alla väderstrecken. Då var vetskapen om den exakta positionen viktig. Alltså an­lades kejsarens palats med omgivande stad enligt det urgamla rutmönster som Xian uppvisar. Och alla därpå följande kejser­liga städer såsom Nanjing, den södra huvudstaden, och ­Peking, den norra huvudstaden.

Stadsplan­ens rutmönster formulerades i Ceremoniernas bok från Zhoudyna­stin och utforma­des under Handynastin 206 f Kr-220 e Kr.

Begreppet Mittens rike uppstod redan 680 f Kr då de så kallade Centrala rikena bildade en federation i trakten av floden Wei och Gula floden i nordvästra Kina. Ett av rikena hette Qin och slog till slut ut alla de övriga. Fältherren utropade sig till den förs­ta kejsa­ren av Kina: Qin Shi Huang Di. Efter en kort tid som regent 221-210 f Kr lyckades han trots allt göra sig odödlig tack vare terrakottaarmé­erna. Des­sa står nu åter synliggjorda på post intill Qins gravmonument öster om Xian.

Qin påbörjade anläggningen av kinesiska muren, barbariets gräns mot norr och med lik­nande funktion för Mittens rike som stadsmuren för Xian. Den står kvar om än i påbättrad form. Klocktornet och Trumtornet, där dagens byggnader är från Ming-dynastin 1368-1644 ­e Kr, hade betydelse för stadens tids­ angivelse och vakthållning. Trumvirvlarna startade då stadsportarna och marknaderna öppnades och stängdes för dagen. De ljöd varannan timme under natten som sig­nal till vaktombyte. Och varje årstid och ritual hade sin spe­ciella trumma. Nu är tornen museum.

För den oinvigde tycks en ny värld öppna sig bakom varje port och passage i Xian. Om vi kan ori­entera oss i rummet genom den linjära stadsplaneringen, kan vi också loda oss ner i tidsocean­erna genom det sjudande gatulivet och religionernas helgade områden. Med Sidenvägen kom världsreli­gionerna till Changan, som Xian då kallades, där arabiska handelsmän tog med sig islam och nes­t­o­rianerna kristendomen.

Sidenproduktionen och förmodligen handelsöverskotten var särskilt höga under Tang-dynastin 618-907 e Kr. Kejsarinnan Wu var en skicklig poli­tiker och hängiven budd­hist som i praktiken styrde Changan från 649 till sin död 705. Under hennes ledning kunde religio­nerna etablera sig inom stadsmurarna. Stora och Lilla Gåspago­den med alltjämt verksamma buddhist-kloster är från denna tid. Changan var under Tang-dynastin till ytan åtta gånger större än dagens Xian och en mångkulturell världsmetropol och lärdomsstad med en miljon invånare och 50.000 utlänningar.

Trumtornet bildar passage till ­Xians muslimska kvarter och moskén Daqing­zhen Si. Här står kvinnorna i chador utanför och säljer souveni­rer. Här lagar mus­limska män, ofta uigurer och iförda vita kalotter, vegetariska rätter i wo­kar, bakar och säl­jer bröd. Så här har det sett ut i flera hundra år, sägs det.

Det finns även taoistiska tempel i Xian, och heliga berg i omgivningarna. Kristna religions­sam­fund tonar ner sina yttre särtecken. Vi bodde på YMCAs centrala och tyst belägna hotell i Xian, alltså KFUM, vars kristna organisation som alltid i Asien driver välskötta och prisvärda ho­tell. Härifrån var steget inte långt till att utforska det knappast rätlinjiga men tidlösa gatulivet.