Ilsket pinglande stannar spårvagnen vid sin hållplats, och nu strömmar en förväntansfull skara människor ut på trottoaren.
De huttrar i höststormen. De värmer sina kameror i händerna, och så går de runt med näsorna i vädret. Den som besöker Riga gör klokt i att gå med näsan i vädret.
Det finns städer som mår väl av att betraktas från sidan, exempelvis Stockholm med sina broar, vatten och öppna ytor. Riga är annorlunda: först när man riktar blicken snett uppåt framträder stadens särart. Rikt utsirade husfasader. Djärva färgkombinationer med graciösa fönsterbågar och groteska fantasivarelser huggna i sten.
Ingen annan Östersjöstad kan mäta sig med Riga när det gäller jugendarkitektur.
Varför inte Stockholm? Eller Helsingfors?
Man får gå drygt 100 år tillbaka i tiden för att söka svaret.
Riga i skarven mellan 1800- och 1900-tal: en stad i explosiv förvandling. Rysslands ekonomi surfade på industrirevolutionen och landet behövde hamnar för sin export. Riga låg idealiskt till.
På tolv år ökade stadens befolkning från 250.000 till en halv miljon invånare. Kulturlivet blomstrade. De nyinflyttade behövde bostäder och kontor, och flera hundra byggnader färdigställdes varje år.
De allra flesta byggdes i den stil som under dessa år drog segrande genom Europa - jugendstilen.
Riga var inte ensamt om att framställa jugendbyggnader. Så skapades i till exempel Wien, Bryssel och Barcelona alldeles egna varianter på jugend, en smula skilda från det aningen strama stilideal som rådde i Riga. Men ingenstans är andelen jugendbyggnader så stor som i Riga.
- Nog är det fint, säger en äldre man som kommer ut ur en port på jugendparadgatan Alberta, och så pekar han ut detaljerna i den byggnad där han bor.
Han skulle knappast ha gjort det för några år sedan. Alberta, liksom Rigas övriga jugendstråk, låg långt bortom turistströmmarna, med flagnande, nedslitna byggnader och ornamentik väl dold bakom sotlagren.
Redan vid första världskrigets utbrott hade letternas entusiasm svalnat. Stilen betraktades som dekadent och tillbakablickande, och under Sovjettiden tilläts stadens jugendskatt att förfalla.
Rigaborna har återupptäckt sitt förflutna. Turistbussar trängs vid de förnämsta jugendbyggnaderna. Det finns butiker som specialiserar sig på jugendsouvenirer, och under sommaren går en särskild jugendspårvagn i trafik mellan skatterna.
- Fast egentligen var det nog inte vi letter som återupptäckte jugend, säger den unga kvinnan på stadens turistbyrå. Först när utländska turister krävde att få guidas runt bland byggnaderna hakade vi på.
Lettland är ett land i brådska. Spåren av Sovjettiden håller på att renoveras bort, och landet har EU:s högsta ekonomiska tillväxt.
Brådskan märks på stadens jugendskatter. Byggnaderna har snabbmålats med plastfärger som ofta redan har börjat flagna.
- Vi får snart börja om från början, säger mannen på Alberta-gatan.
Hämta en jugendkarta på turistbyrån i Riga eller i Stockholm. Följ den den utmärkta promenadvägen och njut av skådespelet.
Stanna till vid Elisabetes 10 B och studera den fantastiska fasaden skapad av Michail Eisenstein. Eller färgprakten och den förstenade snickarglädjen på Jauniela 25. Eller botanisera bland skatterna längs Alberta.
Och glöm för all del inte att sätta näsan i vädret.