Vackrast är Litauens restaurerade huvudstad i soluppgången. Gryningsljuset från öster reflekteras från kyrktorn till kyrktorn innan det når övrig bebyggelse och får vattnet att glittra i floderna Neris och Vilnele som rinner samman i centrum.På den högsta kullen i stadsparken lyser Gediminas röda tegeltorn, namngivet efter storfursten som grundade staden på 1300-talet.
- Vilnius är annorlunda, säger vår guide Sigute Radzeviciene, när hon jämför sin hemstad med systrarna Tallinn och Riga, båda kuststäder medan Vilnius ligger i en småkullig jordbruksbygd långt in i Litauen.
I behagligt höstväder besöker vi några av sevärdheterna. Stämningen på stan är öppen och avspänd. Att nära 300 svenska företag etablerat sig i Litauen ser man många bevis på via affärsskyltarna i centrum.
Kulturturismen ökar stadigt. Operan slår på trumman för nypremiären den 30 september. Liksom på Dramatiska teatern blir alla föreställningar utsålda. Det gäller även för konserter i denna musikstad med symfoni- och jazzorkestrar av hög klass.
- Till jul öppnar Arts Printing House som är ett renoverat gammalt tryckeri. Det ska bli ny tummelplats för den yngre scenkonsten, säger Torsten Schenlaer, Sveriges nytillträdda kulturråd i Vilnius, och berättar att det redan finns ett rikt kulturutbyte mellan länderna.
Efter livliga diskussioner om stadsplanen har 2000-talets Vilnius blivit en stad med två ansikten. På södra stranden prioriteras bevarande och restaurering av de förnämliga barockkyrkorna och medeltidshusen som återfått sin forna glans. Kärnan i gamla staden togs 1994 med på Unescos världsarvslista, en inspiration för kulturarbetet.
Den moderna delen av staden med 30-vånings kontorshus och hotell har fått växa upp på andra sidan floden. Europahusets glasfasad står i centrum för en ny stadsiluett. På tolfte våningen har "Sverigehuset" sitt kontor. Byggboomen är ett resultat av en rekordhög ekonomisk tillväxt i Litauen, 6,4 procent första halvåret i år.
Vilnius geografiska läge "mitt i Europa" har under århundraden medfört ett större inflytande från Centraleuropa än från Skandinavien. Litauen är också den mest homogena baltstaten med betydligt mindre andel rysk befolkning än i Estland och Lettland. I Litauen fanns färre fabriker för ryssarna att arbeta i under ockupationen. Motståndet mot Sovjetmakten var också mycket stark.
För det väpnade motståndet svarade en partisangrupp kallad Skogsbröderna. Vid bokmässan i Göteborg, som öppnas i morgon, presenteras en nyöversatt bok ("Skogsbröder") av Juozas Luksa, en partisan som avrättades kort efter att han slutfört sin dokumentär.
I Vilnius finns en välbesökt utställning om landets frihetskämpar i skogen. Den ligger vid KGB-museet på huvudgatan där stadens mörka historia före friheten 1991 visas. Ingen besökare kan undgå att beröras av fängelseavdelningen i källarvåningarna med Sovjetpolisens tortyr- och avrättningsceller där 1.037 människor dödades åren 1941-1957.
Den i dag populäraste av Vilnius alla kyrkor är S:t Annas kyrka.
- S:t Anna med sina berömda tun- na tegelbågar i exteriören utsattes för en fruktansvärd förstörelse under Sovjettiden. Förtvivlade beslutsfattare ansåg att det skulle vara omöjligt att renovera kyrkan. Då grep studenterna in och ett under har skett. Ungdomarna har gjort ett otroligt arbete. I dag är kyrkan öppnad och den mest efterfrågade för bröllop och vigslar, berättar Sigute Radzeviciene.
Hon är doktor i litteraturvetenskap och har forskat och även undervisat vid svenska universitet. Vid Bokmässan i Göteborg leder hon ett seminarium och tolkar vid presentationer av litauiska författare.
Vi far vidare till den berömda Svarta madonnan i ett fönster innanför Ausros Vartu, "gryningsporten", som är den enda bevarade av sju portar i den gamla stadsmuren.Det var vid detta flitigt tillbedda skyddshelgon påven talade till litauerna vid sitt besök 1993.
Vilniusbornas stolthet över sin förvandlade stad går inte att ta miste på. Under ett kortbesök är det den vackra sidan som lockar. Bakom turistkulisserna finns stora kvarvarande problem: utflyttning till väst, stor fattigdom på landsbygden, hög självmordsfrekvens. I Vilnius med 650.000 invånare är ytterområdena nedslitna, grå bostadskvarter som ännu inte har rustats. Med jämnmod och humor tar folket borgmästarens misslyckade satsning att införa en västerländsk cykelkultur.
- Han lät bygga cykelbanor runt om i staden. De är fina, det är bara det att vi inte har några cyklister, berättar Sigute Radzeviciena leende.