Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Resor

London på fem sätt

Big Ben i London.
Big Ben i London. Foto: AFP

Hela världen möts i London och massor av svenskar besöker mångmiljonstaden. DN har botaniserat i de senaste årens guideböcker om den brittiska huvudstaden och kartlagt deras för- och nackdelar.

Foto: ”London Walks 2”
Författare: Bosse Bjelvenstedt
Storartad förlag, 200 sidor.

London är utmärkt att promenera i, vilket Bosse Bjelvenstedt visade i sin första ”London Walks”. I denna utgåva finns tio nya vandringar, varav de flesta på något sätt anknyter till den slingrande floden Themsen.

Kortaste vandringen är 1,7 kilometer, den längsta är en mil och promenaderna omfattar såväl centrala staden som de mer gröna förorterna eller glaspalatsen i nya finansdistriktet. Kartor och fotografier gör att vi inte villar bort oss.

Författaren berättar om stort och smått som hänt i historisk tid medan han handfast ledsagar oss mellan hus, utsmyckningar, statyer, museum och – som tur är – kaféer, pubar och restauranger. Bra, då vet vi vilket vattenhål som är bäst för att skölja ner tårtbiten.

Plus: Pedagogisk och personlig, där vandringarna är spridda i både östra och västra staden.

Minus: Formatet är lite knepigt och det fina papperet och omslaget gör boken väl tung. Går den att få i fickstorlek?

Foto: ”London – min resa”
Författare: Petra de Hamer och Kim Snijders
Reseförlaget, 130 sidor.

Denna översättning från en nederländsk originalutgåva är en klipp- och klistrabok (eller scrapbook som fenomenet också kallas) som är rolig att spara och bläddra i efter att man har gjort en resa.

Här kan man fylla i tunnelbaneresor, rita av passagerare, kryssa i sevärdheter, klistra in biljetter och färglägga taxibilar, bussar och båtar.

Men boken är samtidigt en guide till bland annat de framstående gallerierna, museerna, matmarknaderna och pubarna. Och den listar filmer, romaner och artister från London, för att ta några exempel.

Lite matflärd finns det plats för med de kända tv-kockarnas restauranger liksom recept på scones, pimms (sommardrink) och Eton mess (efterrätt).

Plus: Boken bjuder på information för vetgiriga om bland annat pubregler och cockneydialekten.

Minus: I en bok utgiven 2015 ska det inte stå att Gherkin (Gurkan), den karaktäristiska skyskrapan med adress 30 St Marys Axe, är stadens högsta byggnad. Gurkan finns knappt på topp-tio längre.

Foto: ”Mitt London”
Författare: Jon Pelling
Karavan förlag, 218 sidor.

Författaren har gjort ett personligt urval av platser, kända och okända, att besöka i flera av huvudstadens stadsdelar.

Det är trivsamt att följa honom i spåren från tidiga morgonen på frukoststället till sista dansen på nöjespalatset och allt man kan göra däremellan. Kartor för varje stadsdel gör det dessutom lätt att orientera sig.

Jon Pellings hemtrakter är i kreativa och föränderliga östra London, vilket märks i urval och bredd. Tyngdpunkten ligger på stadsdelar som East End, Hackney och Islington. Där går det att spendera åtskilliga dagar med boken i handen.

Storstadens västra delar är mer traditionellt och styvmoderligt behandlade. Tipsen på restauranger och kaféer i till exempel Chelsea, Kensington, Hammersmith och Fulham är få.

Plus: Bra att tipsa om bloggar och sajter om London som är värda att följa.

Minus: Skippa ställen med svenskanknytning. De är för Londonbor som saknar något från sitt hemland, inte för besökare i staden.

Foto: ”Mind the gap”
Författare: Sara Starkström
Nicotext, 220 sidor.

Den bekanta loggan och texten från tunnelbanan är omslaget till den lilla pärlan ”Mind the gap”. Liten i fler bemärkelser: boken mäter 12,5 gånger 16,5 centimeter och får rum även i en mindre handväska.

Här saknas berömdheter som Big Ben och Buckingham Palace. I stället listas Londons många udda sevärdheter. De är ordnade i kategorier som Pittoreska pubar, Annorlunda affärer och Läskiga London, i stället för geografiskt. Att para ihop isklättring (ja, det finns faktiskt i Covent Garden) med en efterföljande pint ale i samma stadsdel kräver en del bläddrande.

Men, det är en anmärkning i marginalen. Arbetet med att få fram 200 matställen, butiker och sevärdheter är imponerande. Dessutom är det kul med frågesport på uppslagen.

Plus: För alla tips anges adress, närmaste station, telefon, öppettider och kostnader.

Minus: En introduktion till vad postnummer som SW, EC med flera betyder skulle underlätta för läsare att orientera sig.

Foto: ”Det nya London – frontlinjer”
Författare: Anders Steinvall
Carlssons bokförlag, 378 sidor.

Tidigare DN-journalisten Anders Steinvalls bok är ingen vanlig reseguide. I stället är den en samhällsbeskrivning av stadsdelar som förändrats kraftigt genom åren när arbetarna flyttat ut och medelkassen flyttat in.

Allt handlar om gentrifiering och är ett fenomen i många av världens storstäder. London med sina klasskillnader är, liksom New York, ett utmärkt studieobjekt.

Steinvall, som också har en blogghemsida om London, tar oss med på en ambitiös vandring gata upp och gata ner för att beskriva sociala och arkitektoniska förändringar. Han letar upp området dit arbetarna från nedgångna East End flyttat och skriver engagerat om kravaller, hopplöshet och framtidstro.

På vägen möter vi socialarbetare, it-miljonärer och konstnärer. De sistnämnda är ofta en förtrupp i gentrifieringsprocessen.

Plus: Läsarna får lära känna ett London utanför turiststråken.

Minus: Var är kartorna? Vi vill veta var Stratford, Walthamstow och Caledonia Road ligger.

Rättelse 2016-04-06 11:00
I en tidigare version av artikeln förekom en felaktig uppgift om vem som författat ”London – min resa”.