- Det har inte regnat något i dag, det är därför det är så klibbigt och varmt. När det regnar blir det lite svalare, lovar Ingrid Robertson, medan hon matar sina hundar utanför familjens lilla hotell, Hunters Lodge.
Och regnar gör det i Ladysmith numera. Det är ytterligare något som invånarna lagt märke till på senare år. Regnet öser ner som aldrig förr, och det stormar så det står härliga till nästan varje sommarkväll. Någon har också noterat att det växer bananplantor i närliggande Colenso, som annars brukar vara för svalt för att något så tropiskt som banan ska trivas där. Boven, misstänker många, är växthuseffekten.
- Vi borde alla tänka mer grönt. I Sydafrika är miljömedvetenheten ganska låg, vi har andra frågor som är mer akuta att hantera, säger Jeremy Robertson på Hunters Lodge.
- Ett land som Sverige har råd att vara miljömedvetet, men i Sydafrika har många människor inte ens rinnande vatten eller elektricitet, påpekar han.
Jeremy Robertsons intresse väcktes av en liten grupp miljömedvetna skolelever i Ladysmith, som en dag för snart två och ett halvt år sedan knackade på dörren och föreslog att hotellet skulle byta ut sina gamla glödlampor mot energisnåla lampor.
Samma lampor, som delades ut gratis med finansiellt stöd från den brittiska miljöfonden Climate Care, lyser än i dag upp verandan på Hunters Lodge och de bländvita kupolerna på muren som löper längs framsidan mot vägen.
- Till att börja med fick vi fem tusen glödlampor av Climate Care, och de tog slut på två veckor, berättar Avril Wilkinson, miljöaktvist och inititivtagare till den lokala miljöorganisationen Ladysmith Enviro Club.
Samtliga skolelever som drev det framgångsrika glödlampsprojektet, som bland annat belönades med ett miljöpris från Volvo, har nu flyttat hemifrån och läser på universitet. Tio yngre elever driver Ladysmith Enviro Club vidare, med nya projekt för att öka medvetenheten i hemkommunen och värna om både den globala och lokala miljön.
- Det handlar om att försöka påverka, samtidigt som vi har kul ihop, berättar 17-årige Thabo Mhlongo.
Under åren har klubben planterat träd i staden, analyserat vilken effekt olika matvanor har på miljön, byggt växthus av återanvända plastflaskor, och drivit kampanj för en mer miljömedveten trafik.
De har gått från att balansera och motverka koldioxidutsläpp, till att försöka bidra till att utsläppen generellt minskar. Ett viktigt sätt att göra det på är att minska konsumtionen av elektricitet, som i Sydafrika framför allt framställs i kolkraftverk.
- Vårt första projekt handlade om att beräkna våra koldioxidutsläpp. Två flickor analyserade hur mycket elektricitet ett vanligt hushåll i Ladysmith konsumerar, och sedan var tanken att vi skulle räkna ut hur många buskar och träd var och en borde plantera i trädgården för att gottgöra utsläppen, berättar Avril Wilkinson.
- Vi insåg dock att det var omöjligt för ett hushåll att beräkna sina utsläpp på egen hand. Det skulle krävas fem hundra träd per hem, tillägger hon.
Det tycktes därför som en bättre idé att skära ner på elkonsumtionen över huvud taget, och det var så idén föddes till projektet med att byta glödlampor. Eleverna presenterade idén för Tom Morton på Climate Care, som gick med på att köpa in energisnåla glödlampor till klubben.
- Vi satte in en annons i tidningen och ställde upp ett bord på stan dit folk kunde komma på lördagar och byta in sina gamla lampor, eller köpa nya lampor för en symbolisk summa, berättar Avril Wilkinson på Ladysmith Enviro Club.
Människor från alla samhällsskikt i Ladysmith dök upp och bytte in sina lampor, och på kort tid hade miljöklubben distribuerat 10.000 glödlampor.
Därefter vände de sig direkt till några av bygdens största miljöbovar, stadens många hotell och Bed & Breakfast. De spred också sin idé till andra skolor i Sydafrika, och till slut byttes 28.000 glödlampor ut över landet. Enligt Ladysmith Enviro Clubs egna beräkningar har lampprojektet minskat koldioxidutsläppen med nära 13.000 ton.
Ladysmith ligger vid en av Sydafrikas mest trafikerade motorvägar, ungefär halvvägs mellan den kommersiella storstaden Johannesburg och hamnstaden Durban på östkusten. Den fyrfiliga motorvägen, N3, är nästan 600 kilometer lång, och bär en stor del tunga lastfordon mellan de två städerna.
I vanlig sydafrikansk ordning kör också de flesta väldigt fort på motorvägen, något som Ladysmith Enviro Club nyligen försökt ändra på. Klubben gjorde femton längre och kortare resor med bil runt om i landet, och tog reda på att ganska stora miljövinster kan göras vid lägre hastigheter.
- Det tog ganska lång tid att göra själva researcharbetet, och vi insåg att vi ironiskt nog bidrog till problemet med våra egna resor. Så vi gick in på Climate Cares hemsida och betalade av våra koldioxidutsläpp, berättar 14-åriga Nicole Gracie.
Därefter tryckte de upp informationsblad och klistermärken som uppmanade bilisterna att hålla sig till 100 kilometer i timmen, vilket är relativt långsamt i ett land där det inte är ovanligt att bilister som kör i 140 kilometer i timmen på motorvägen blir utträngda i vägrenen av otåliga medtrafikanter.
- Vi lärde oss att det till viss del är viktigare att hålla en konstant hastighet än att köra långsamt, men vi tyckte att 100 kilometer är en bra hastighet eftersom man ändå inte förlorar så mycket i tid, säger Krishna Thottekkat.
- En del bara skrattade åt oss, särskilt bilister från Johannesburg, skjuter Nicole Gracie in, med hänvisning till de ökänt hänsynslösa storstadsbilisterna.
Det är miljöintresset som samlat den lilla gruppen av elever på Ladysmith High School, men klubbmötena ger mycket mer än så. Eleverna talar uppskattande om hur deras grupp är en naturlig mix av elever med olika bakgrund, något som inte alls ännu är självklart i det moderna Sydafrika.
De diskuterar också mycket annat än miljö med varandra, och sammanhållningen och de gemensamma projekten och resorna tycks lika viktiga som att påverka i världen. Trots att de redan nu tycker sig se tydliga väderförändringar som kan kopplas till växthuseffekten, tror de att det framför allt är kommande generationer som kommer att få lida för dagens miljöförstöring.
- Jag tror att en del av klimatförändringarna är naturliga, men att människans inverkan gör det hela lite värre och är det som kommer att få bägaren att rinna över, säger Nicole Gracie.
- Egentligen spelar det ingen roll. När de stora förändringarna sker är det ändå för sent att fundera på vems fel det är, tillägger Krishna Thottekkat.
Ladysmith är än så länge ingen större turistdestination. Enligt Jeremy Robertson på Hunters Lodge är nio av tio hotellgäster i dag affärsmän på besök till någon av stadens många industrier, där man tillverkar bland annat bildäck och kylskåp. Staden skulle dock gärna se fler turister i framtiden, och hoppas kunna locka dem till sig med sitt centrala läge, inte långt från Drakensbergen.
Staden i sig är ganska söt, med gamla hus i kolonial stil med långa verandor, och runt omkring sträcker sig ett vackert, grönt landskap. Ladysmith ligger också i början av ett område som kallas Midlands, som på senare år gjort sig känt för konsthantverk och små, udda hotell.
Jeremy Robertson erkänner villigt att han inte hade börjat använda energisnåla glödlampor på sitt hotell om det inte varit för Ladysmith Enviro Club. Nu ersätter han varje gammal glödlampa med inköpta energisnåla lampor, och ser både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Hotellindustrin, påpekar han dock, är en riktig miljöbov i sig.
- Problemet med hotell är att gästerna inte ser något skäl att spara på vatten och el på samma sätt som de gör hemma. De betalar mycket pengar för en natts logi, och tycker att de kan lika gärna ta en lång dusch för en gångs skull och lämna lyset på när de går ut, säger han.
- Vi använder en massa vatten, och borde återvinna det själva. Vi har också funderat på solenergi, men inte kommit vidare, tillägger han.
De energisnåla glödlamporna är i alla fall en bra start, tycker han.
- Ungdomarnas projekt har ökat vår medvetenhet, och vi har också börjat förändra vårt beteende i linje med det, säger Jeremy Robertson på Hunters Lodge.