Det har hunnit bli sen kväll när vi kommer fram till Marrakech. På lappen med adressen till vår riad står ”Djerb jdin, Zitoun Lakdim”. Vi irrar omkring ett slag, går vilse i medinans mörka gränder och ringer efter hjälp.

Snart blir vi hämtade av en äldre man vars ansikte är dolt av huvan i djellaban, den typiska marockanska badrocksliknande kappan. Under tystnad lotsar han oss genom labyrinten in i en smal, mörk återvändsgränd och fram till en gammal port i muren. Han knackar på dörren och kocken Moulay hälsar välkommen.

Det första vi ser är köket, där det doftar apelsinblomma, spiskummin och mynta. I keramikkärl puttrar kvällens middag, lammtajine, en av Marockos nationalrätter.

Så öppnar sig den smala korridoren mot en innergård med en porlande fontän, apelsinträd och gamla, folkloristiskt målade trädörrar. Så vackert!

Vill vi ha ett glas myntate? Det bärs fram i en snirklig silverkanna och vi slår oss ned ett slag i den orientaliskt inredda salongen. Sedan visar Moulay oss till rummet där vi ska bo, ett av fem i denna lilla riad.

En smal trappa leder upp till övervåningen och på varje trappsteg står en tänd mässingslykta. Vi låser upp rumsdörren med den tunga gamla nyckeln och där inne är våra sängar beströdda med rosenblad.

Finns det egentligen någon anledning att bo på ”vanligt” hotell om man kan bo på riad?

En riad är ett traditionellt marockanskt hus, byggt kring en innergård. I Marrakech finns det ett oräkneligt antal sådana som tar emot gäster. Man kan antingen boka rum för natten eller hyra hela stället eftersom vissa riader är mycket små. En del har bara två eller tre rum. En del riader håller lyxklass med priser därefter, andra är enklare och vänder sig till budgetresenärer. De flesta, som Riad Eden där vi bor denna natt, är inredda i typisk marockansk stil.

Ett dubbelrum på Riad Eden kostar från cirka 500 kronor per natt. riad-eden-marrakech.com