Mäktig, helig och blodig. Världsarvet Chichen Itzá är ett av jordens sju nya underverk. DN Resor gjorde som miljoner andra turister och besökte Mayaindianernas tempelområde.
Fotbollen har sitt Camp Nou i Barcelona och islam har sitt Mecka. Men i Chichen Itzá är det som om mayaindianerna tagit stadsbyggnadskonsten till en annan planet och gift ihop största bollsporten med Gud. Match och mässa, hejarklack och kyrkokör, avrättning och kultplats sammansmält i ett. Lättaste vägen hit är att ta en dagsutflykt från närliggande Cancun eller Playa del Carmen, men det går också att bo på hotell i området.
De första mayaindianerna kom hit på sexhundratalet. De röjde och började bygga unika tempel och en religiös arena som i dag drar fler besökare än någonsin hittills. Och det kvittar hur många vi blir på det gamla djungelfältet, hur varmt det är eller hur många månglare som försöker kränga mayagudar i trä till oss. Tanken svindlar ändå.
Tänk att några jantebefriade och religiösa arkitekter och mystiker, för mer än ett millennium sedan, haft sådan hybris att de byggt något så kraftfullt och magiskt. Där varje byggnad är planerad i detalj, i förhållande till varandra, till solen, till årstidernas växlingar och inte minst till akustiken – senast manifesterad när Elton John spelade här i april 2010.
På 900-talet invaderades platsen av itzafolket. Och på 1400-talet tömdes alltihop – oförklarligt nog. Kanske är det just byggnadernas tysthet – själva mysteriet med Chichen Itzá – som gör att det för några år sedan slog ut storheter som Eiffeltornet och Akropolis i omröstningen om jordens nya underverk.
1800-talets djungel har huggits bort från ”El Castillo”, Jaguartemplet, Pelotasarenan, Krigstemplet, Kukulcantemplet, Rådjurstemplet och den heliga Cenoten (naturlig kalkkälla) är sedan länge blottlagd. Arkelogerna har verkligen vänt på varje sten, men det är ändå som om allt ännu är höjt i dunkel. Vad gjorde indianerna där i 800 år? Och är deras historia så blodig som dagens teorier gör gällande?
Här kan varje resenär bli sin egen historieforskare. Tusen frågor pockar. Solen i fokus, ormarna och rovfågeln inbankade i stenrelief och pyramidformen därtill – precis som i faraonernas Egypten – är allt bara en slump? Kastellets trappsteg, 365 stycken som årets dagar och all annan siffermagi? Ljusfenomen i form av en ringlande orm längs trappan, synlig bara under vårdags- och höstdagsjämning, hur gjorde arkitekterna?
Källorna och guidningarna är lika tvärsäkra som diametralt olika (se texter här intill). Intrycket från dessa, liksom Mel Gibson maya-actionfilm ”Apocalypto”, är att det pågått något slags bloddrypande Polpotkultsekt 800 år på raken. Men kan en nations ekonomiska förutsättningar bestå i 800 år om alla avrättas? Och om så vore fallet skulle ju offerplatsen, den heliga Cenoten, vara fylld till brädden med kranier. I stället ser den ut hur fridfull som helst, med inte fler skelett på bottnen än vad framtidens arkeologer kommer att hitta i Nybroviken.
Så åk dit och forska själv, men glöm inte vattenflaskan – hettan kan knäcka även den bästa turist på besök i historien.