Torget är mötesplatsen i alla små byar och städer i världen. Men El Zócalo i "Centro Histórico" i 20-miljonerstaden Mexico City slår de flesta. Det är enormt, över 4 000 kvadratmeter. Men det är också en gigantisk mötesplats för olika tidsepoker, religioner och intressen.
Varje kväll klockan sex står ett femtontal män och kvinnor i givakt mitt på El Zócalo för att salutera den mexikanska flaggan. Den enorma grön-vit-röda flaggan som fladdrat hela dagen över torget halas av militären. För dem i givakt är det Mexikos självständighet som ska hedras. Runt omkring stressar stadsborna till varuhusen och katedralen, tiggare ber om pesos, aztekättlingar dansar, turister fotar och regeringsmedlemmar passerar i bilar.
I början av 1978 skulle några elektriker dra nya ledningar under Argentinagatan strax intill El Zócalo. De stötte på ett märkligt fynd - en cirka tre meter bred rund stenplatta. På den upptäckte man en relief av solguden. Fyndet blev upprinnelsen till den utgrävning som
avslöjade den stora tempelstaden Templo Mayor. Utgrävningen resulterade i tusentals fynd som hjälpt arkeologerna och historikerna att förstå aztekkulturen, eller mexikas, som de första invånarna i det som i dag är Mexico City också kallades.
I den aztekiska kulturen var det framgång i krig som premierades, trots att det var deras arkitektur och förmåga att odla på pontoner i sjön som gjorde att de kunde bygga sitt samhälle. Det behövdes ständigt nya krigsfångar som kunde användas som offer till gudarna.
När Templo Mayor skulle invigas avrättades 20.000 människor. De fick stå i fyra led, och prästerna uppe på aztekpyramiderna slet ut hjärtan oavbrutet i fyra dygn tills de stupade av utmattning.
Det finns de som ifrågasätter den här historiebeskrivningen, säger att det är rent praktiskt omöjligt att genomföra.
När man omtumlad snubblat ut från Templo Mayor och dess vidriga men spännande berättelser är det bara några meter därifrån som den stora katolska katedralen ligger. Den blir en representant för den tid som kom efter 1519 då Cortés landsteg i Mexiko.
Här har kolonisatörerna försökt blidka sin gud med guld på väggarna. Överallt är det bilder och statyer med Jesus på korset och blodet rinner ner för hans utmärglade kropp. Mexikanerna ger pengar, tänder ljus och ber till alla dessa avbilder av mannen som fick offra sig för människorna.
Vid trettondagsmässan står seriösa vuxna människor i långa led för att kyssa en liten pojkdocka som en av prästerna håller i famnen. Efter varje kyss går besökaren tårögd därifrån och prästen torkar av Jesusdockan med en servett för att nästa besökare ska kunna kyssa.
I ett annat hörn av torget ligger dagens presidentpalats och regeringsbyggnad med de ständigt korruptionsanklagade politikerna. Här har Mexikos store muralmålare Diego Rivera, i Sverige kanske mest känd som Frida Kahlos man, smyckat flera av väggarna med fantastiska bilder som beskriver Mexikos historia. De är starkt politiska med berättelser om spanjorernas vidrigheter mot indianerna och hur förtrycket av de svaga i Mexiko har fortsatt genom revolutionstiden fram till i dag.
Historien, religionen, politiken - El Zócalo rymmer också kommersen. Här försöker man tjäna en slant, genom att sälja quesadillas eller lastbilsflakstora laster med ananas, piratkopierade cd-skivor och ponchor. Här intill finns också de stora varuhusen.
Och mitt på torget finner man alltid manifestationen. På kvällen är det när flaggan tas ner. Annars är det demonstrationer eller konserter.
På en scen mitt på torget uppträder populära mexikanska artister. Tv är där och filmar. Torget är fullt av människor om trängs för att få en skymt av artisterna. Många har tillverkat speciella periskop, medan andra blir trampade på tårna och inte får se någonting.
Nya gudar, nya manifestationer - och nya offer.