Nationaldagen firas i övermorgon tisdag med blåsorkestrar och parader.
I år förstärks firandet med 100-årsjubileet av unionsupplösningen med Sverige. I politiskt korrekta termer säger man inte jubileet utan "hundraårsmarkeringen" för att inte stöta sig med det forna broderfolket.
Den 7 juni är det prick hundra år sedan Stortinget förklarade unionen upplöst. Den varade i 91 år under fyra kungar - Karl XIV Johan, Oscar I, Karl XV och Oscar II. Unionsflaggan kallades "sillsalladen" med alla olika färger som flöt in i varandra.
Norska skolklasser åker till Eidsvoll och lär sig allt om grundlagen. I huset finns en säng som Karl XIV Johan lär ha sovit i. Att huset står kvar är 1800-talsförfattaren Henrik Wergelands förtjänst. Han insåg att det med tiden förfallna huset hade ett stort nationalhistoriskt värde och drog i gång en insamling för att rädda det.
I samband med 100-årsminnet av unionsupplösningen har Wergeland fått ett eget hus, vägg i vägg med Eidsvollbyggningen. Wergelandhuset invigdes i måndags av kronprinsregenten Haakon. Det är inriktat på frihet och demokrati under mottot "engagerade människor förändrar världen". Bland montrar och interaktiva medier kan besökaren kolla sig själv: Har jag en demokratisk eller diktatorisk läggning? Vilket parti sympatiserar jag innerst inne med?
Unionsupplösningsfirandet har jämnat vägen för en mängd utställningar och upptåg i Norge.
I Sverige var opinionen splittrad 1905. Men vid en folkomröstning i Norge, den första i Norden, röstade 368.208 norrmän mot unionen och 184 för.
Främsta beviset för norrmännens hållning är ändå huvudstråket i Oslo som heter och alltid har hetat Karl Johan. "Norska folket reste detta minne" står det på sockeln till den staty av Karl XIV Johan som restes 1875 framför slottet som han lät anlägga men aldrig hann bo i före sin död. "Folkets kjaerlighet min belönning" var hans valspråk. Dock talade han bara franska. Sonen Oscar I och sonsönerna Karl XV och Oscar II hade norska privatlärare som lärde dem broderfolkets språk.
Lagom till folkfesten den 17 maj har paradgatan Karl Johan fått nya gatstenar - de invigdes av kronprins Haakon i förra veckan. Uppsnyggningen har tyvärr medfört att spårvagnshållplatsen på Wessels plats vid Stortinget försvunnit - till mångas förtret.
Gatstenarna på Karl Johan är liksom spridda inslag på teve det enda som gemene man verkar ha märkt av den stundande hundraårsdagen av unionsupplösningen.
- Det gick ju så fredligt till, säger alla man frågar.
Norge har upplevt värre ting. Ett hundskall från Holmenkollen, med strålande utsikt över Oslo, ligger Voksenåsen, hotell och konferensanläggning, gåva av norska staten till svenska staten 1960 som erkänsla för bistånd under kriget, då Norge var ockuperat av nazisterna. Konferensrummen har namn som Alfred Nobel, Akka, Tage Erlander. Under DN:s besök pågår en mediekonferens med föredrag om den antinazistiske redaktören Torgny Segerstedt, vars mor var norska och vars artiklar i Göteborgs Handels & Sjöfartstidning smugglades med de tyska permittenttågen in i Norge.
Mera grundläggande unionsanknytning har BygdØy, ön som ligger på ungefär samma avstånd från centrum som Djurgården i Stockholm. BygdØy liknar också Djurgården med gamla hus och museer, särskilt en disig förmiddag om våren med fågelsång och dofter från knoppande lövträd. På sommaren kan man likaledes åka båt från centrum.
Det rosafärgade lustslottet Oscarshall byggdes 1847-52 i engelsk romantisk nygotisk stil. Det tronar som en konfekt eller snarare krokan i en engelskt oregelbunden häckpark och en slottsliknande liten "kavaljersbostad" nere vid vattnet.
Möjligen sov di kunglige här någon gång men slottets betydelse ligger på ett annat plan.
- Oscarshall byggdes som lustslott men blev ett hem för norsk konst, berättar Liv Bog som basar för den publika avdelningen "Öppet slott" vid den kungliga slottsförvaltningen.
- Karl Johan köpte tomten för att ha picknick i det gröna och konserter. Men Oscar I bjöd in unga lovande norska konstnärer. Norge var ett litet land med få mecenater. Här fick målareliten uppdrag, bland andra Adolf Tideman och Hans Gude.
- Från 1881 blev slottet museum då Oscar II började samla konst och antikviteter med anknytning till kungahuset Bernadotte.
Om slottets yttre är präglat av sydeuropeiska stilideal så är dess inre norskt så det förslår.
- Idealet var medeltiden då Norge hade egna kungar som Olav Tryggvason, Harald Hårdråde, Sverre och Olav den Helige, förklarar Liv Bog.
Drottning Josefin och hennes hovdamer broderade stolarna i kungens lägenhet. I takfrisen har Hans Gude målat scener ur kärlekssagan om Frithiof och Ingeborg ur Esaias Tegnérs "Frihtiofs saga". Liv Bog påpekar att Gude lyckades teckna ett vikingaskepp på pricken trots att arkeologerna ännu på många år inte hade funnit resterna av något sådant skepp.
Under sommaren ges musik i slottet, samt en kammarmusikfestival i augusti. Originellt nog byter man lokal, publik och musik efter paus.
- På så sätt får alla med sig två konserter.
I matsalen har Adolf Tideman målat scener ur bondelivet.
- Slottet är ett monument över nationalromantiken mer än ett ställe att bo på, ett samtidsmuseum från sin tid, säger Liv Bog.
I sommar blir det en liten utställning i matsalen med unionsflaggan och Oscar II:s uniform och drottning Sofias klänning från kröningen den 12 maj 1873 i Storkyrkan i Stockholm och den 18 juli samma år i Nidarosdomen i Trondheim.
- Vi ställer också ut gamla gästböcker från Oscarshall. Oscar II tryckte allas händer. Även tyske kaisern var här, berättar Liv Bog.
Nära Oscarshall på BygdØy ligger Norsk Folkemuseum. Det är tio år äldre än Skansen, har samma karaktär av utomhusmuseum men flera stora utställningshallar. Nu pågår två utställningar, "Norge i Danmark 1700-1905" och "Nordmenn og svenskar".
Den senare är ett samarbete med Nordiska museet i Stockholm. Notera namnet Nordiska museet - grundaren Hazelius hämtade många föremål i Norge. Utställningen är inriktad på vardagligheter hos "broderfolken" år 1814-2005, såsom sport, bilar, dansband, Norgehistorier, Sverigehistorier och besläktade företeelser. Utställningen flyttar till Nordiska museet i slutet av oktober.
I olympiastaden Lillehammer 19 mil norr om Oslo pågår ett liknande samarbete med Svenska Livrustkammaren på Maihaugen, också ett Skansen med gamla stugor, bymiljöer och historiska aktiviteter. Utställningen heter "Brödrafolkens väl" och kommer till Stockholm i höst.
Museichefen Birgit Jaastads egen "tiptopoldefar" (morfarsfarfarsfar) var en av de bönder som i egenskap av stortingsman fick åka till Stockholm och vara med om kröningen av Karl XIV Johan.
På utställningen finns uttryck för den kungliga folkkonsten. Det kryllade av fat med Carl XV:s porträtt och byråar med Oscar I:s och Josefins bilder à la kurbitsmålningar i Dalarna.
Här finns också den sista unionsflaggan som vajade i Kristiania, som Oslo hette på den tiden. Oscar II krävde att få hem den till Stockholm där den sedan legat ihoprullad på Livrustkammaren i hundra år.
När unionskungarna passerade gränsen bytte de uniform - och hov. Carl XV var som bekant rätt folklig av sig och hade som man säger många barn på bygden i båda länderna. När han passerade gränsen tog han på sig röd toppluva och slidkniv - båda finns på utställningen i Lillehammer.
Kronprins Gustaf, sedermera Gustaf V, var aktivist och tyckte att Norge skulle förbliva lillebror. Ett bildspel på utställningen återger autentiska repliker ur de kungliga gömmorna.
Apropå Gustaf V träffar DN skådespelaren Morten Röhrt som ska gestalta Gustaf V i ett spel på slottet i Oslo den 29 juni. Han har två bekymmer.
- På norska blir Gustaf V:s släpiga sätt att prata inte alls lika komiskt. Jag hade hellre spelat honom på svenska. Och så måste jag skaffa mig stolpskor. Han var ju så lång.
Längs den norsk-svenska gränsen finns många beröringspunkter med unionshistorien. Kongsvingers 1600-ta ing blir den 4-12 juni scenen för ett folkspel med krutrök, smattrande trumpeter och en story med 150 personer inblandade om de sju dramatiska åren 1807-1814 som föregick unionen. På kvinnomuseet i Kongsvinger visas utställningen "Fredsskapande kvinnor under 100 år".
Vem minns Morokulien, det fantasiland som hittades på i ett norskt-svenskt radioprogram 1959 med programledarna Lennart Hyland och Rolv Kirkvaag? Namnet kommer av norska "moro" och svenska "kul" som betyder samma sak. Femtiosex år senare ligger detta lilla rike kvar på gränsen på vägen mellan Kongsvinger och Arvika. Det består av ett turistkontor med lekplats och picknickbord, en bensinmack, en krog och en campingplats.
De besökare DN träffar på campingen är för unga för att veta vad Morokulien betyder. Inte heller vet de vad det är för ett monument som står i skogsbrynet. Två äldre holländska herrar står och grunnar på vad texten på sockeln betyder: "Hädanefter är krig mellan skandinaviska bröder omöjligt".
Monumentet restes av Svenska freds- och skiljedomsföreningen och dess norska motsvarighet år 1914 då det inte varit krig mellan Norge och Sverige på hundra år.
Ytterligare knappt hundra år tidigare, 1718, stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Fredrikshald, nuvarande Halden. Samma fästning spelade en aktiv roll även 1905 vid unionsupplösningen. Norrmännen satte upp fyra gröna 120 millimeters kanoner inför ett befarat svenskt anfall. Kanonerna fick monteras ner och fraktas bort som ett av villkoren vid unionsupplösningen. Nu finns en av kanonerna åter att beskåda.
Vidare i sommar bjuder fästningen den 10-12 juni på den norsk-svenska fredsoperan "Aurora" och därtill en uppföljning i rebusform på den norska tv-farsen "Bröderna Dal och mysteriet med Karl XII:s damasker". Poängen går ut på att Norge åter ska blir svenskt om ingen hittar Karl XII:s damasker inom hundra år från unionsupplösningen.
- Så nu är det många som letar efter galoscher på borgen, berättar turistchefen Liv Lindskog.
Hon beklagar att svensk tv inte ville ha serien.
- De tyckte inte att Karl XII var tillräckligt värdigt beskriven.
Liv Lindskog har fullt upp med att lägga sista handen vid den nya flotta turistbyrån vid nya flotta E6 vid nya flotta Svinesundsbron som invigs den 10 juni.
- Det väller in svenskar här. De vet mycket mer om Karl XII än vad norrmän gör.
Karl XII:s monument står i en skogsdunge vid fästningen. Han föll för en kula. Hären retirerade.
Numera retirerar svenskar inför världens dyraste bensin och pizzor som kostar 90 norska kronor.