Bilresan genom den sörmländska idyllen till färjeläget på Mörkö är redan den en upplevelse, som om turistsatsningen ”Visit Sweden” körde en reklamfilm utanför fönstret. Väl framme på ön Oaxen, den avlånga kalkstensklippan i Stockholms södra skärgård, hittar man en av Sveriges bästa restauranger insmugen bland andra villor i det gamla brukssamhället.
Det ligger avsides och vinerna är utöver det vanliga, så övernattning är förstås en het fråga. Förra året köpte krögarparet Magnus Ek och Agneta Green därför ett holländskt fartyg och lade vid bryggan nedanför restaurangen.
”Prince van Orangiën ” byggdes 1935 som tjusigt boende och kontor åt en holländsk redare. Han sparade sannerligen inte på ädelträet i inredningen. Fem olika sorters marmor ingår också i utsmyckningen. Atmosfären andas elegant sjöfartsromantik och utan att man förstår hur det går till känns till och med den billigaste dubbelrumshytten på 7,5 kvadrat som lyxigt boende, trots att det är trångt och hytten saknar både dusch och toalett.
Allt ligger nära och varje gäst får en fräsch morgonrock.
Tre av de sex dubbelrumshytterna håller högre klass, både i pris och bekvämlighet. För omkring 3.000 kronor natten får man röra sig på 18–20 kvadrat med dusch och toalett på rummet. Till ”redarhytten” och ”styrmanshytten” finns också en privat utgång på fördäck, där man kan få frukosten serverad på bricka i morgonsolen.
När man väl checkat in finns inte så särdeles mycket att göra, mer än att beundra det gamla kalkbrottet och kanske ta ett glas vin i salongen eller på akterdäck. Man kan visserligen låna ett boulespel och stranden ligger 200 meter bort. Men förströelser har av förklariga skäl ingen hög prioritet. Till Oaxen åker man för att äta.
Teve saknas till exempel, men i gengäld ingår trådlöst bredband i hyttpriset. Varje hytt har också en egen Ipod-docka med förträfflig högtalaranläggning och vidhängande Ipod, för den som inte har sin egen musikblandning till uppladdningen inför middagen.
Restaurangen ligger i det gamla kalkbrukets disponentvilla, på höjden ovanför båten. Något menypaket ingår inte i hyttpriset, som i många andra weekenderbjudanden. Det är Oaxens olika ordinarie flerrättersmenyer som gäller.
Man blir inte besviken. Smakupplevelserna är närmast orgastiska genom hela menyn, från de friterade grisöronsnacksen, anklevern med havtorns- och rödbetsgelé och destillerade vattnet ”Öpromenad” (med skogssmak!) till den ljuvliga tomatmarmeladen med branddegssnäckor (dessert).
En fyrarättersmeny på Oaxen är värd både priset och restiden.
De fantasirika kombinationerna gör att rätterna dessutom kan kvala in som underhållande matpoesi om samtalsämnena tryter. Vad skulle inte en Bruno K Öijer kunna göra av ”vasskolmilad havsvattenrimmad Östersjötorsk med gäddrom, spindelkrabba i brynt smör & vetegrynsgröt samt buljong på rostade fiskben & tupp med syrliga morötter & rimmad gurka”.
Den smakmässiga toppnoteringen under Hotellpatrullens besök var nog ändå välbalanserade förrätten ”vildörtsångad tartar på ekologisk lax & hjärtmussla med räksnö samt fänkålssallad & pepparrotsskum & varm färskost”. I hård konkurrens med den örtkryddade dikillingsteken, som serverades med kalvbräss stekt i vitlöksaska (varmrätt).
Tillbaka i hytten kunde ”Prinsens” lugna reggaeblandning gärna ha fått ackompanjera utsikten över Himmerfjärdens blanka vattenspegel. Men fönsterluckorna i hytten hade dragits för och var tyvärr svåra att rubba för den som inte lärt sig tekniken.
Den naturupplevelsen fick vänta till frukosten (200 kr extra) på akterdäck nästa morgon.