Det gamla torget är den gamla stadens gamla centrum. Där möts man, dit har man ett ärende varje dag, det är här det händer och det var här som ett stort antal demonstranter samlades nyligen för att ge den ukrainske oppositionsledaren Viktor Jusjtjenko sitt stöd.
Nu anländer nya krokanliknande krubbor: små, stora, enkla, komplicerade, strama, svulstiga, grälla, gracila, överdådiga och återhållna. Det finns alla sorter, från skolbarnens enkla pappborgar till etablerade konstnärers sofistikerade krubbspel.
När trumpeten ljuder klockan tio kryllar det av krubbor kring statyn. Alla med motiv från Kristi födelse i Bethlehem, alla med tornen på Mariakyrkan, många med Europas flaggor, några med EU-flaggan.
Kraków är en av de mest traditionstyngda platserna i Europa vilket staden inte sticker under stol med. Torget är det största av sitt slag, altaret i Mariakyrkan det äldsta gotiska, tyggallerian i torgets mitt är också äldst av sitt slag, i katedralen ett hundskall bort finns den största samlingen döda regenter (bland dem Sigismund III som lyckades med konststycket att föra krig mot Sverige som han också var kung av). Här finns den största samlingen flamländska guld- och silverbroderade bonader, den äldsta parken som omger den äldsta delen av staden, den äldsta äreporten.
Här finns det största gyttret av kyrkor i en enda stadsmitt liksom den största synagogan i gotisk renässansstil. Staden var ett katolskt centrum som levde vägg i vägg i sämja, ehuru stundom spänd, med ett judiskt europeiskt centrum (i stadsdelen Kazimierz) många hundra år innan nazisterna slog allt i spillror. Här finns tre hundra judar (de var 70.000 före kriget) men också ett alldeles nytt judiskt museum, Galicia, inrett med mycket ljus och luft av den engelske fotografen Chris Schwarz i en före detta fabrik. Med fantastiska färgfotografier, musikaftnar och kurser i jiddisch visas här det förflutnas levande judiska värld som kontrast och komplement till turistresornas Auschwitz.
I Kraków finns också de längsta portgångarna och de mest vindlande trapporna ner till de djupaste källarna med kabaréer, soaréer, teatrar, jazzhak och alltmer sofistikerade barer, klubbar, gallerier, kaféer, krogar. I Kraków finns klotets mest varierade spårvagnsflotta och bästa chansen att få schmaltz (gott grisflott med kryddor, lök, äpple och andra småbitar) på bordet och på brödet jämte sju sorters vodka och fjorton sorters slivovits. Och gott öl i stora höga glas till schnitzlar som är frasiga som fnöske.
Äldst i allra märkligaste mening är trumpetskallet från tornet i Mariakyrkan.
Vi klättrar de 239 brant stigande trappstegen upp i tornet för att se trumpetaren utföra sin syssla och få fågelperspektiv på krubbprakten på torget. Den melankoliska melodin - det är en melodi snarare än en signal - lär finnas upptecknad från 1392. Då fanns också en trumpetarlön noterad i stadens räkenskaper. Trumpetaren blåste när stadsporten öppnades och stängdes och skulle dessutom vara utkik. Enligt traditionen blåste han till varning när tatarerna anföll 1241. Mitt i melodin fick han en pil genom strupen. Melodin slutar därför abrupt på tonen "D".
Detta är världens äldsta återkommande musikstund, framförd i sin nuvarande form sedan 1810, dock inte under den nazistiska ockupationen. Trumpetklangen är också världens äldsta återkommande radioinslag, sänt varje dag från tornet klockan 12.00 och inte nog med det. Samma Marconimikrofon har suttit i samma Marconitratt sedan 1927. Och även kabeln, tror trumpetaren.
Tjänstgörande denna dag är 34-årige Zbigniew Ojczyk. Med sina fem trumpetarkolleger tillhör han organisatoriskt brandkåren. Men att spela dessa 31 toner vid varje timslag i vart och ett av de fyra väderstrecken är hans enda syssla. Han har blåst i elva år, 54 meter över marken. Vanligtvis delar två trumpetare på sysslan under ett dygn, sedan har de ledigt två. Just nu har kollegan semester, så Zbigniew Ojczyk får blåsa 24 x 4 gånger själv, ensam med ett kylskåp, en mikrovågsugn och ett krypin med en soffa (och toalett, vilket alla besökare tittar lite förstulet efter).
Vad händer om han skulle försova sig mitt i natten?
- Ojojoj, då skulle vi bli nedringda av oroliga människor som vaknat av tystnaden.
Stilla nätter hörs trumpeten upp till sju kilometer bort. En av trumpetkollegorna, Jan Kolton, har just gått i pension efter 33 år i tjänsten. Hans far tjänstgjorde i 35 år. Hans son ska just tillträda. Han behöver bara blåsa 32 år för att familjen sammanlagt ska ha blåst hundra år jämnt, ett svårslaget rekord alla kategorier.
Vi återvänder ner till torget. Det vimlar av folk och av tusentals duvor som gonar sig åt alla smulor som faller på stenläggningen i vimlet bland blomsterstånd, kakstånd och andra stånd som omger Mickiewichstatyn vars sockel nu täcks av julkrubbor i alla regnbågens färger. Förhärskande material är papper, trä och staniol.
Mitt i vimlet rör sig Mariakyrkans kyrkoherde Bronislaw Fidelus.
- Notera att alla krubborna har Mariakyrkans torn, säger han. Under seklerna har krubborna förändrats, men den typiska Krakówkrubban har alltid två torn, påpekar den stolte patern.
- Många krubbor berättar om tatarernas invasion på 1300-talet. Titta på den där rödklädde riddaren, det är Lajkonik, tataren, till hälften krigare, till hälften häst. Draken är Kraków. Det är samma historia som med trumpetaren däruppe i tornet, berättar patern.
De första krubborna byggdes i Kraków vid början av 1800-talet. Första tävlingen ägde rum 1937.
Vice chefen för Historiska museet, Waclaw Passowics, förklarar att krubborna tillkom som ett sätt att berätta om Jesu födelse för enkelt folk som inte kunde läsa. I kyrkan drogs ju allt på latin.
Många skolklasser kommer förbi och tittar på krubborna, som blänker med grälla färger i solskenet. Vilken flit! Här har folk suttit hemma och karvat och klippt och klistrat små dockor som föreställer Jesusbarnet, Jungfru Maria, Josef, de tre vise männen. Och djuren i stallet. Det påminner om gamla tiders julmenagerier hos oss.
Påven Johannes Paulus II förekommer ofta på central plats, förstås, han är ju traktens store son.
En av stadens stora krubbskapare är Maciej Moszew, arkitekt, knuten som tekniker till konstakademien. Han har deltagit i tävlingen i 40 år och vunnit 23 priser. År 1990 medverkade han vid en utställning i Paris med en jättekrubba med 140 dockor och många Krakówmotiv samt musik av tonsättaren Zygmunt Konieczny och text av Agnieszka Osiecka.
I år tävlar han med en liten krubba med blå botten och 49 figurer. Den har tagit honom nära tre månader att sätta ihop.
- Sista två veckorna har jag arbetar fjorton timmar om dygnet. Varje ängel tar två timmar, minst.
- Alla rör sig elektriskt. Men det är en komplicerad mekanism. Jag fick montera ner hela krubban flera gånger när den inte fungerade, säger Maciej Moszew.
Många figurer påminner om figurer i våra dalmålningar. En skola har byggt en stor krubba som ser ut som en kasperteater.
- Krubborna på 1800-talet var skapade som teatrar med rörliga figurer. Jesu födelse i krubban var som en särskild scen för sig på övre våningen under tornen, berättar Anna Szalapak, etnograf vid historiska museet, därtill känd sångerska och kabaretartist.
- Här ska man spela en kasperteaterpjäs som heter "Bröllopet", berättar hon.
Även här finns påven Johannes Paulus II med. På central plats mitt mellan tornen ståtar hans stora porträtt, tecknat av Monika Targosz, en av skolans elever.
Dock saknas i år en krubba av familjen Malik. Vi besöker denna krubbkreativa familj som bor i en ruffig lägenhet vid Ulica Smolensk.
Familjen består av violinisten Jan, bildhuggaren Anna och deras sex döttrar Julia, Weronika, Cecylia, Justyna, Rozalia och Tereska.
De har byggt krubbor i fyra generationer - med mycket gott resultat. Farfar var spårvägsinstruktör och byggde varje år på sin fritid en stor vacker krubba som hämtades i lägenheten av hans spårvägsadepter som bar den nedför trapporna och ut på gatan där den fördes i triumfvagn med spårvägen till torget.
I år överlåter man tävlingskrubban till släktingar. I stället har familjen ägnat hösten åt att bygga en jättekrubba i form av en dockteater med vederbörliga figurer - Jesusbarnet, Maria, Josef, Herodes, döden, tre konungar, herdar, får och Krakówbor i traditionella dräkter. I dag den 12 december ska familjen spela upp sin teater på en scen mitt i stan. Anna har gjort dockorna, dottern Rozalia har byggt krubban och ska sjunga till violinackompanjemang av sin syster Cecylia, vars fyraårige son Antos också har ett finger med i spelet.
Familjen är minst sagt konstnärligt orienterad. Anna skulpterar änglar och har just en utställning på ett galleri i centrum. Jan är också bildhuggare, hans miniatyrer hänger tätt på alla väggar i arbetsrummet. Dessutom skriver han poesi och är som sagt violinist - i stadens opera- och operettorkester. Döttrarna är också musikaliska, två har genomgått musikaliska akademin. Två andra har genomgått konstnärsakademin. Lägenheten vimlar av snidade änglar, madonnor och andra fromma figurer som samsas med piano, fiollådor, cellofodral, synt, elbas. Flickorna sitter i köket och dricker te. Mamma donar inför vernissagen. Pappa repeterar med orkestern.
Vad händer med julkrubborna när julen är över? I lägenheten ser man bara några få.
- Vi säljer dem vartefter, till museer, privatpersoner och samlare.
Åter på torget har klockan blivit tolv. Då tar alla sina julkrubbor, i år 171 stycken, och tågar i väg mot museet i en lång procession anförd av en stram stjärngosse med roterande stjärna. Hela gatan är full av krubbor som travar vidare till Historiska museet. Där bedöms de av en jury, som utser bästa krubba i tre klasser: stor, medelstor och liten.
Duvorna viker undan men återvänder snabbt till julmarknaden dit också alla åskådare beger sig för att strosa bland årets utbud av tomtar, troll, piroger, karameller, kors, madonnor, stearinljus, julbockar, leksaker, ölglas, modellflygplan, sjalar, nipper och märkliga små hödoftande prydnadsdjur gjorda av gräs: renar, hästar, grisar, hjortar, syrsor, elefanter, strutsar, grodor, igelkottar.
Julkrubborna är tryggt förskansade på museet, där de förevisas till och med den 13 februari (utom den 24, 25 december och 1 januari).
Julmarknaden på torget glittrar och glimmar. Jultomten samlar in pengar och skänker som gengäld en julkaramell. Korvångorna stiger mot himlen. Uppe i tornet blåser Zbigniew Ojczyk sin oavbrutet avbrutna trudelutt. Kraków går mot jul.