I Polen är tåget inte bara det miljövänligaste transportmedlet. Att ta tåget innebär också tidsvinster och ökad bekvämlighet. Därför valde vi tåget för elvadagarsresan genom Polen: först från Warszawa upp till Östersjökusten och sedan en 62-milaetapp från Gdansk ner till Krakow i söder.

Den sistnämnda resan tog sju timmar. Om vi tagit bil skulle det ha tagit nästan dubbelt så lång tid, på grund av de dåliga vägarna.

Det är dessutom billigt att åka tåg i Polen. Särskilt förmånligt är det under veckoslut då biljetterna rabatteras och berättigar till stopp på vägen.

Sveriges Radios korrespondent Kjell Albin Abrahamson som bott i Polen i tolv år åker nästan alltid tåg på sina reportageresor i landet:

- Det är billigt och bekvämt. På nästan varje sträcka finns restaurangvagn. Intercitytågen går snabbt men annars är det ett behagligt tempo. Att resa mot den vitryska eller ukrainska gränsen är också en resa tillbaka i tiden.

Ett problem för tågturister i Polen är att även de större järnvägsstationerna saknar skyltar på engelska. Man måste leta upp informationsdisken för att få besked om tider, perronger och annat.

Ficktjuvarna är också ett problem. Det fick vi erfara omedelbart på första tågresan. Vi hade upplysts om att storstadstjuvarna ofta opererar just på järnvägsstationer. Särskilt aktiva är de i samband med att folk ska ombord och är upptagna av att lyfta sina väskor.

Trots att vi alltså var uppmärksamma på faran blev två i sällskapet av med sina plånböcker vilket upptäcktes just som tåget rullade i gång. Då hade ficktjuvarna som fanns med i trängseln i tågkorridoren redan hoppat av.

Mellan Warszawa och Gdansk åkte vi andra klass med sittplatsbiljetter. Åtta personer i varje kupé blev lite för trångt för att vara riktigt bekvämt. Ont om plats också för bagaget: några väskor måste ställas i korridoren utanför kupén. Toaletten fick också tummen ner.

På långresan mellan Gdansk och Krakow bokade vi förstaklasskupé med sittplats till mycket rimlig extrakostnad. Det blev ett lyft jämfört med andra klass: bara sex i varje kupé, bekväma fåtöljer och det fanns en liten restaurangvagn. De flesta i ressällskapet hade dock egen matsäck - goda mackor och vin inköpt på stationen i Gdansk - som intogs i kupén från vilken man hade fin utsikt mot det växlande jordbrukslandskapet. Större gårdar norröver, fruktodlingar i centrala delen och smågårdar söderut. Här och där stod bönderna vid vägkanten och sålde grönsaker och blommor från sina kärror.

Barndomsminnen väcktes under den behagliga långresan. Utanför storstäderna finns inslag av det gamla Polen kvar. Vi såg ardennerhästar som drog plogar, gödselstackar, vaggande ankor och höns på gårdsplanerna och koflockar som drevs på vägarna av springande eller cyklande bönder. Tåget passerade nära byarna, nära åkrarna och ibland intill och över den polska moderfloden Wisla.

Eftersom vi tog flyg till och från Warszawa var denna resa inte optimal vad gäller klimathänsyn. För att ha uppnått detta skulle vi ha tagit långsamfärja från Sverige.