Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sportlov

Hur mycket kyla tål vi?

Illustration: Alamy
Det har varit kallt länge nu i flera delar av landet och i veckan uppmättes vinterns hittills lägsta temperatur, i Naimakka i nordligaste Lappland rasade temperaturen ner till nära minus 43 grader. Men vad händer egentligen med kroppen när vi ger oss ut i kylan?

– In i det längsta kommer kroppen jobba för att hålla kroppskärnan varm, men börjar kroppstemperaturen väl falla så minskar vår tålighet väldigt snabbt, säger klimatfysiologen Ingvar Holmér, professor vid Lunds universitet och en av landets främsta köldexperter.

I själva verket tål människan ganska extrema klimat. Men inte utan kunskap, planering, rätt utrustning och rätt beteende. Det gäller att snabbt reagera på kroppens varningssignaler.

– Om du är väl förberedd, erfaren och vet hur du ska bete dig i kyla så händer faktiskt nästan ingenting. Då kommer du att lyckas hålla dig varm även i en miljö där det exempelvis är minus 30 grader. Men utan rätt agerande och med fel utrustning kan du dra på dig en köldskada så fort temperaturen går under noll grader.

Kalla fötter och händer är kroppens första signaler på avkylning. Om man inte gör något åt situationen startar kroppens andra försvarsmekanism, man börjar huttra. Kroppen darrar för att bli varmare. När du huttrar växlar kroppens muskler mellan att vara spända och avslappnade och det sker flera gånger i sekunden. Men huttrandet kan aldrig alstra tillräckligt med värme för att återuppvärma hela kroppen.

– Huttrandet är mer som en kroppens väckarklocka i snooze-läge, det är en mekanism som ska upplevas som obehaglig och som ska trigga oss att göra något åt saken.

– Är du ute på fjället så återvänd till bilen, står du still utomhus i kylan så börja promenera, jogga och sök skydd, kroppen vill att du ska avbryta det du hållit på med, säger Ingvar Holmér.

Lyssnar man inte till varningen fortsätter nedkylningen.

– Har man huttrat i några timmar så börjar energin i musklerna att ta slut. Det blir allt svårare att hålla koncentrationen och man tappar omdömet, nu är det riktigt allvar. I det här läget är du illa ute.

När kroppstemperaturen är nere på 33 till 34 grader kan du fortfarande förflytta dig men det är svårt att hålla fokus. Du kan drabbas av hallucinationer och begynnande medvetslöshet. Men det finns en viss biologisk variation i hur människor reagerar.

– Generellt kan man säga att tunna magra personer och barn är mer utsatta för kyla medan fullvuxna karlar och kraftigare kvinnor klarar köld något bättre. Men alla som vistas i stark kyla kan få en lokal köldskada.

Går det att vänja sig vid kyla?

– Man kan lära sig att hantera kyla och men det har inte gått att visa någon mer betydande biologisk anpassning utan det handlar mer om kunskap om hur man beter sig. Kroppen kommer alltid att reagera på kyla.

Den som råkat ut för svåra köldskador kommer att för alltid vara mer känslig för kyla i det drabbade området. Om huden blir vit är det tecken på en ytlig köldskada. Ett annat tecken är stickande smärta.

– Det är direkt farligt att strunta i smärtan och fortsätta i kylan. Försvinner smärtan kan det vara ett tecken på att du förlorat känslen. Händer och fötter fungerar då mycket sämre. Om du nonchalerar kroppens varningar så riskerar du få djupare köldskador som kräver sjukhusvård.

Vid en djupare köldskada blir huden vitfläckig och vävnaden känns fast och hård när du tar på den.

Med vanlig stadsklädsel i en bil klarar en människa åtta till tolv timmar vid minusgrader, enligt Ingvar Holmér. Men med lämplig klädsel kan man klara en hel natt ute till skogs i minusgrader. Men vinden är en viktig faktor i sammanhanget. Om det blåser det gör vindens kyleffekt att det upplevas som kallare.

– En annan sak man ska skilja på också är kyla i luft och kallt vatten. Avkylningen sker mycket snabbare i kallt vatten, på gott och ont.

För när kroppen kyls i vatten så kyls också hjärnan snabbare vilket leder till mindre eventuella skadliga effekter. Särskilt positivt är detta för barn, vars kroppar kyls ännu fortare eftersom de är mindre.

– Ett exempel på en mirakulös räddning är den sjuåriga flickan från Orust som strax före jul förra året kom in till sjukhuset hade en kroppstemperatur på endast 13 grader.

Flickan hade fallit i kallt vatten och när hon kom in till Drottning Silvias barnsjukhus visade hon inga livstecken, med hjälp av en hjärt- och lungmaskin och långsam uppvärmning kom flickan tillbaka till livet.

Bland dem som fryser ihjäl finns en överrepresentation av demens, alkohol eller andra droger eller att man hamnat i kallt vatten.

Men det händer också att folk fryser ihjäl för att de varit fel klädda och för att de exempelvis suttit fast i en bil.

Mer om hur man klär sig bäst för att klara kyla kan du läsa i morgon lördag, då med tipsen från överlevnadsexperten Tony Gustafsson, major och chef för Försvarets vinterenhet i Arvidsjaur som utbildar militäraspiranter i hur man klarar vinterkyla.

Symptom vid fallande kroppstemperatur:

36-37 grader Celsius ”normal” kroppstemperatur

35-36 grader Celsius kalla händer och fötter

34-35 grader Celsius huttring, sämre arbetsförmåga

33-34 grader Celsius trötthet, muskelsvaghet

32-33 grader Celsius sämre omdöme och medvetande

< 32 grader Celsius risk för medvetslöshet

< 30 grader Celsius svag andnings- och hjärtfunktion

< 28 grader Celsius risk för hjärtsvikt

Källa: Lunds universitet