Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sportlov

Koks upphov till dagens sportlov

Rolf Sundqvist berättelse, publicerad i Dagens Nyheter den 12 mars 1941
Rolf Sundqvist berättelse, publicerad i Dagens Nyheter den 12 mars 1941
Vad sägs om ett besök på Kungliga slottet, 10 öre per våning? Kanske mer sugen på en Uppsalafärd? Sevärdheter utlovas! (resekostnad 1:50 inklusive varm dryck). Eller känner du för en kurs i ordningspolistjänst – du får utbildning i ”gasindikering och vapenexercis”!

Året är 1941, det är krigsvinter och isande kallt, februarikylan håller landet i ett stadigt grepp. Snart är det också lovtider för landets skolelever.

För andra året i rad stängs skolorna på direktiv från Bränslekommissionen.

– Det här är upprinnelsen till dagens sportlov. I alla fall delvis. Bakom statsmaktens beslut på 1940-talet låg det faktum att bränslebristen och den kalla vintern gjorde det svårt att klara försörjningen. Uppvärmningskostnaderna behövde tvunget dras ned drastiskt, berättar Mats Sjöberg, utbildningshistoriker och lektor vid Linköpings universitet.

Ransoneringen gjordes för att spara in på stenkol och koks vilket vanligen användes för att elda med i städerna. I folkmun sprider sig snabbt ”kokslovet” som benämning på det nya vinterlovet.

Idrotts- och friluftsstyrelsen tar på sig uppdraget att planera ett omfattande program som ska locka den lovlediga ”skolungdomen”.

Det hela resulterar i en broschyr med mottot att ”göra allt så billigt och lättillgängligt som möjligt och samtidigt skapa mesta möjliga variation”. Målet är ”förskaffa den lediga ungdomen sysselsättning, sol och kroppsrörelse”.

Kanske bläddrade Rolf Sundqist, 9 år, just i sådan broschyr innan han beslutar sig för att följa med på studiebesök på yrkesskolan. Efteråt skickar han in en liten berättelse om sina upplevelser till Dagens Nyheter:

”… Först fick vi se skräddarna, dom satt på bordet och sydde kläder. Sedan såg vi snickrarna. Farbrorn som visade oss sa att snickarnas maskiner var farligast av alla på yrkesskolan. Sedan såg vi tapetserarna. Dom gjorde stolar som folk ute på stan har beställt. Vi skulle gå igenom skolan på en och en halv timme, så vi stannande inte så länge i varje våning. Damfrisörerna var mest kul. Där satt det tanter med stora skålar på huvudet. När vi kom ut på gatan kom det en tokig gubbe och gick förbi mig. Han gick och talade för sig själv. Han sa så här: Ja, jädrar i anåda, ja, si folk dom kan dom.”

Texten publiceras den 12 mars 1941 och ingår i den tävling som tidningen utlyst där elever uppmanats rita och skriva om sitt kokslov. Och Rolf, han vinner tredje pris och belönas med hela 10 kronor i prissumma.

Att uppmuntra till nyttiga engagemang är hela tiden återkommande i aktiviteterna som arrangeras för skoleleverna. Starkt involverade i verksamheterna var ofta scoutrörelsen och olika organisationer som sysslade med försvarsberedskap.

En aktivitet som blir populär under den påtvingade ledigheten är resor till fjällen.

– Fjällfärder för skolungdom hade egentligen ägt rum ända sedan år 1900, i mer organiserad form sedan 1925, men när det blev känt att det återigen skulle bli kokslov 1941 så var arrangörerna tidigt ute med att ordna den här typen av resor. Från början var resorna avsedda för storstadsbarn (i första hand från Stockholm), som skulle få chansen att uppleva fjällen, säger Mats Sjöberg.

Åren efter 1941 ställs ett antal av resorna in på grund av kriget, men efter andra världskrigets slut får resorna ett rejält uppsving.

– En viktig samarbetspartner i ordnandet av resorna var Järnvägsstyrelsen. För dem var det en belastning att så många åkte till fjällen under samma tid. Från styrelsens sida var det därför ett önskemål om att resandet spreds ut vid flera olika tidpunkter. Skolöverstyrelsen hörsammade detta och gick ut med rekommendationer om en spridning i tiden så att så många skolungdomar som möjligt skulle kunna åka. Men fortfarande – även efter kriget – var resorna till fjälls främst ett storstadsfenomen.

Ändå kommer fjällresorna få en betydelsefull roll i händelseutvecklingen.

– De bidrar till mentala bilden om ett nyttigt och hälsosamt lov och plötsligt börjar det bli institutionaliserat att barnen ska ha ett lov i februari eller i mars för att vara ute och röra på sig.

Den som slår upp Dagens Nyheter den 23 november 1940 kan läsa folkskollärare Tore Stigbrand, sekreterare i Sveriges allmänna folkskollärarförening, positiva uttalande:

”Bränslelovet under vårterminen 1940 hade med säkerhet ett mycket välgörande inflytande på den skolungdom som kom att beröras därav, säger hr Stigbrand. Jag vet ej huruvida man ännu gjort någon särskild bearbetning av sjukstatistiken för just denna del av terminen, men om en sådan göres, kommer den helt visst att visa ett färre antal sjukdagar pr barn under vårterminens senare del än under motsvarande tid föregående år. Till skillnad från månget slaskigt och snöfritt jullov var väderleken under årets bränslelov särskilt lämpat för idrott. Att barnen under resten av terminen bättre tillgodogjorde sig undervisningen var också tydligt.”

Men det hörs också mer kritiska röster och mycket av oron handlar om att barnen riskerar att gå utan mat under lovveckorna. I Dagens Nyheter den 2 februari 1941 låter det så här:

”Kokslovet inträda sålunda den 17 februari, och därmed aktualiseras också frågan, hur man under denna tid skall ställa det för de många barn, som genom skolans försorg erhålla den huvudsaliga delen av sin dagliga föda. Man får bestämt ansluta sig till det bl. a genom en undersökning i denna tidning vitsordade önskemålet, att denna barnbespisning får fortgå oberoende av kokslovet. Många hem befinna sig genom dyrtiden, arbetslöshet eller inkallelser säkert i den ställningen, att baren skulle åtminstone delvis få svälta, om denna tillgång till närande och vällagad mat bleve avstängd. Så olyckligt behöver det ej heller gå av allt att döma. Barnbespisningen kan äga rum utan någon bränslekrävande uppvärmning av skollokalerna. Och givetvis behövd den mer än någonsin vid en tidpunkt, då kyla och rusk utsätta barnen hälsa för större risker än eljest. ”

– Överlag är det ändå en välvillig inställning till det nya lovet som märks i samhället, säger Mats Sjöberg.

Lovet vinner också ökad legitimitet i samband med att skolhälsovården på 1950-talet ger sig in i debatten och hävdar rent medicinska skäl till att låta barnen vara lediga under en period i februari eller mars.

– Man märkte att skolbarnen ofta fick infektioner just den här tiden på året och för att motverka smittspridningen såg sig ett skolor nödgade att stänga.

– Men ännu i början av 1950-talet var det i städerna som vinterlovet (senare sportlovet) var vanligt. Landsbygdens skolor började dock så smått att anamma idén, efter att Skolöverstyrelsen också hade givit sanktion för ledigheten. Först under senare delen av 1950-talet kan vi tala om ett landsomfattande vinter-/sportlov där även landsbygden omfattades.

Sammantaget går det alltså att se tre olika ”spår” som genom historien samverkat och gjort att vi idag har ett sportlov.

– Blickar man tillbaka går det att urskilja att tanken på ett sportlov faktiskt utvecklas under en cirka 30-år lång period. Det tar sin början med fjällresorna, fortsätter med bränslebristen och så har vi de obestridliga hygieniska skälen som slutligen slår fast behovet av ett vinterlov.

 

Fotnot: Så vem vann då Dagens Nyheters tävling 1941, där det handlade om att rita och berätta om kokslovet? Jo, det gjorde Stig Tullberg, 15 år, som med ens blev 25 kronor rikare för bidraget ”Som skogsarbetare i fem dagar”. Prisnämndens motivering lyder:

"Brevet är både intressant och välskrivet, och så förtjänar Stig en belöning, då han ägnat sitt kokslov åt ett verkligt nyttigt arbete."

Andra platsen och andra pris, 10 kronor, gick till Åsa Smidt, med bidraget ”Fallhoppande kvinnohatare blev bräckt”

 

Här kan du läsa Stig Tullbergs berättelse ”Som skogsvaktare i fem dagar”, publicerad i Dagens Nyheter den 7 mars 1941.


Här kan du läsa Åsa Smidts berättelse ”Fallhoppande kvinnohatare blev bräckt”, publicerad i Dagens Nyheter den 14 mars 1941


Se unika sportlovsbilder från förr. Vi har grävt i arkivet – varsågod, här har du en kavalkad av sportlovsbilder från 1900-talets början.