– Alla intryck man får under turnéer och spelningar sorteras och man ser klarare när man ger sig tid att njuta av skönheten ute på sjön eller till havs. Där hämtar jag kraft, det liksom ”rebootar” hela min själ, säger Pernilla Andersson.
När DN.se når henne befinner hon sig ute på ”sin ö”. Pernilla Andersson bor tillsammans med sin man Dregen, från Backyard Babis, på Runmarö i Stockholms skärgård. Tillsammans delar de även fiskeintresset. Men fisket finns med långt tillbaka i Pernillas släkt.
– Min farmor fiskade mycket, hon lade nät och fångade makrill. Jag var nog runt sju år när jag började följa med min pappa ut för att fiska torsk. På den tiden fanns det fortfarande gott om torsk.
Från sjuårsåldern har hon också de första minnena från pimpelfiske.
– Jag kommer fortfarande ihåg känslan av att stå där ute på isen och se vad jag då upplevde som en enorm borr jobba sig genom isen. Och sedan det distinkta ljudet av vattnet som sprutar upp när borren äntligen går igenom.
Bästa stället för pimpelfiske är uppe i Norrland, enligt Pernilla.
– Men att pimpla röding ute vid min ö är inte så illa det heller.
Nu vid nyår drog Pernilla och Dregen med sig hela nyårssällskapet ut på isen för att pimpla abborre.
– Vi borrade flera hål men fick inte ett enda napp!
Vad är det som gör fiske så speciellt, tycker du?
– Det är en så okonstlad sport och ger verkligen tid till eftertänksamhet. Samtidigt har du adrenalinkicken när du känner att det rycker spöet. Det är en perfekt kombination, testa får du se.
– Och för mig som jobbar i en stressig bransch där mycket handlar om prestation blir det också en skön kontrast. Under fisketurerna får hjärnan tid att bearbeta allt jag upplevt. Att vara ute och pimpla nu är ren avslappning.
Överlag tycks det vara fler killar än tjejer som fiskar, varför tror du att det är så?
– Generellt tror jag att killar kan vara bättre på att tillvarata sina intressen. Tjejer lär sig nog tidigt att vara mer omhändertagande till sättet och det leder säkerligen i högre utsträckning till att man inte odlar hobbys på samma sätt. Jag tror att det ofta kan vara lätt hänt att kvinnorna väljer att ta hand om barnen och därmed hittar på någon sysselsättning som enkelt kan utföras i hemmet. Men jag rekommenderar absolut en dag ute i naturen. Energin man får tillbaka är oslagbar.
”Vintern blev för lång” heter en av sångerna som du har skrivit, gillar du vintern?
– Nej, tvärtom. Jag har väldigt svårt med mörkret som följer på vintern. Det funkar egentligen inte alls med mitt lynne. Om jag har haft ett tidigare liv kan jag slå vad om att jag varit en soldyrkande maňa-mexikan.
Om du nu skulle påbörja en låt om vintern som nu varat så länge, hur skulle den börja?
– Hmm…
– Vänta lite…
– Jo, nu vet jag! De första orden skulle kunna vara så här:
– "Den där frosten biter tag, vi borde värma oss lite mera"…
På lördag får Pernilla Andersson sin andra chanx i Melodifestivalen. Efter tsunamin 2004 fick hon en andra chans i livet. Läs mer om Pernilla Andersson här.