Det har sina för- och nackdelar att bo på hotell mitt i Stockholm. Det är bekvämt nära till restauranger, nattklubbar och teatrar. Men nöjeslivet lockar så mycket att hotellet bokstavligen ekar tomt en lördag kväll.

Innan förrätten anländer hinner Hotellpatrullen ångra sig många gånger att vi tog knäckebröd och inte mjukt bröd till middagen. Smörknivens raspande över knäckebrödet fortplantar sig nämligen snabbt upp genom hela innergården på Strand hotell. "Rasp, rasp, rasp" ekar det uppåt i atriumgården.

Om det inte vore så att vi var de enda betalande gästerna skulle vi ge ett gott betyg till hotellrestaurangen. När vi slår oss ner lyssnar vi till en soft Monica Zetterlund. Senare tar Josh Rouse utsökta "1972" över ljudbilden. Under tiden vi njuter av laxtoast, sedan majskyckling med svartrot, blomkålsmousse och därefter varm muffins och delikat vaniljglass.

Vi har gott om tid att se oss omkring. Blicken följer ekot från oss uppåt och vi fascineras av att ljuskronorna sitter fastsatta i taket - åtta våningar upp. Vi upptäcker att den femte ljuskronan är tillverkad av hundratals skor och stövlar.

Ena väggen domineras av en fem meter lång, fin, målning föreställande Strandvägen.

Det var 2004 som Strand renoverades. Nu tar hotellet emot med en öppen, stilfull lobby där gråtonerna dominerar över trädetaljer i rödton. Gallerister bjuder ut målningar längs väggarna.

Strand hotell byggdes 1912 och har bland andra haft Greta Garbo bland sina övernattande gäster. De riktiga stjärnorna kostar på sig att bo i sviten i tornrummet högst upp.

Vi andra får rum mot atriumgården - eller mot Nybrokajen. Rummen som vetter mot vattnet har fönster som nog är två och en halv meter höga. Utanför stoltserar modernisthusen på Strandvägen i hela sin prakt. Skärgårdsbåtarna ligger på rad och Stockholm är som en tavla, vackrare än den på väggen i restaurangen. Enligt den stora resetidningen Condé Nast Traveler är det här man får den vackraste hotellutsikten i Stockholm.

Före åtta på kvällen är det fullt i lobbyns soffor. Det går inte att hitta något intimt hörn för hotellgästerna utan här är klientelet blandat med förbipasserande. Någon timme senare är det tomt. Stockholmarna som kom för en drink och teater- och musikalresenärerna är ute på stan.

För den som stannar kvar finns möjligheten att ta ett träningspass i gymmet högst upp med utsikt över takåsarna. Annars återstår hotellrummet.

Kanske ett bad i det tjusiga badrummet i grå sten med skåldesignat handfat? Eller en titt på tv:n. Det får bli svenskt för det är omöjligt att få in en bra bild på CNN eller BBC.

Bäst är kanske ändå att slå sig ner i fåtöljerna vid hotellfönstret, se ut över Stockholm och bara njuta av lugnet - mitt i stan en lördag kväll.