I en doktorsavhandling som läggs fram inom kort analyserar han vilka åtgärder som behövs inom transportsektorn för att uppnå långsiktiga miljömål. Det är särskilt ett transportslag som sticker ut i Åkermans studie: flyget. Med data från resvaneundersökningen 2006 har han räknat fram följande: svenskarnas in- och utrikesflyg uppgick till 37 miljarder passagerarkilometer, eller 410 mil per person, under 2006.

– Det gav utsläpp på 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav utrikesflyget svarade för 7,7 miljoner ton, säger han.

Siffran ska jämföras med utsläppen från samtliga 4,3 miljoner personbilar i Sverige under samma år: 12,5 miljoner ton koldioxid. Siffran hade sjunkit till 12,1 miljon ton 2009.

Flygresandet däremot har ökat kraftigt på senare år – och därmed utsläppen. Vi reser allt längre bort, särskilt till Thailand.

– En Thailandsresa ger närmare 2,5 ton koldioxidekvivalenter per person. Det är ungefär lika mycket som 1 500 mils körning med en normalstor bensinbil, säger Jonas Åkerman, som forskar vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.

Ett stort problem med flygets utsläpp är att det står utanför Kyotoprotokollet och ännu inte omfattas av handeln med utsläppsrätter inom EU. Flygbränsle för internationell trafik är befriat från klimatskatter och moms. Utsläppen belastar inte nationell statistik.

I studien visar Jonas Åkerman hur utrikestrafiken till och från Sverige utvecklats sedan 1980 – plus 300 procent.

– Det här är ohållbart. Om inget görs kommer flygtrafiken att gå om biltrafiken inom tio år när det gäller utsläpp av växthusgaser, säger han.

Jonas Åkerman menar att det krävs en hel katalog av åtgärder, varav en hel del smärtsamma, om transportsektorn ska klara de långsiktiga miljömålen. Bilresandet måste minska med 30 procent, mer gods föras över till järnväg och mer alternativa drivmedel behövs. Att ersätta bensin och diesel med elbilar är inte hela lösningen.

– Precis som med etanolbilar för några år sedan är förväntningarna på elbilar för högt uppskruvade, menar han.

Helt andra angreppssätt måste till. Samhällsbyggandet måste i grunden planeras bättre för fler kollektiva lösningar. Vi måste cykla mer, gå mer. Annars går det inte att bryta utsläppsökningarna i transportsektorn, som nästan helt är beroende av fossil energi.

– Samhällets totala utsläpp behöver minska med 80–90 procent om vi ska klara Sveriges och EU:s mål att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, säger han.

Den övergripande slutsatsen i avhandlingen är att förbättrad fordonsteknik och högre andel icke-fossila bränslen är nödvändigt, men att ökningstakten för främst bilresande, flygresande och lastbilstransporter behöver brytas.

– Ekonomiska styrmedel måste till, inte minst klimatskatter och moms på flyget. Det behövs också trängsel- och miljöavgifter för bilar i stadsområden och kilometerskatter för lastbilar, säger han.

– Och det håller inte att satsa på alla transportslag och samtidigt nå klimatmålen. Det krävs i stället en konsekvent prioritering av cykeltransporter, kollektivtrafik och IT-lösningar, säger Jonas Åkerman.