Finn inre harmoni på Yasuragi

Femtio par armar sträcker sig långsamt mot skyn. Japanska tecken i blått och vitt sveper genom luften när alla – draperade i likadana badrockar med tryck – tar emot ”himlens kraft”. Det är prova-på-qi gong och vi har lämnat badandet för en stunds energigivande övningar.

Vi lär oss andningsteknik och rörelser. Och det är inte utan att man känner sig som en
bättre människa när Östersjöns flytande partypalats spöklikt stävar förbi genom morgonlugna vatten strax utanför fönstret – på väg in till Stockholm med sin last av utfestade Finlandskryssare.

Just den japanska bomullsrocken, yukatan, går som en röd – eller snarare blåvit – tråd genom vistelsen på Yasuragi Hasseludden. Den sitter på från det att man anländer till den långsmala betongbyggnaden i Saltsjö-Boo, tills att man checkar ut. Och då får man gärna ta med den hem.

Även badkläder och tofflor ingår i entrépengen och det faktum att alla hasar omkring i likadana kläder skapar en anonym och jämlik känsla. Här lämnar man attribut och påklistrade fasader hemma.

I stället går man in i det totala lugnet. Yasuragi betyder inre ro och harmoni. Vi rör oss långsamt mellan rituella tvagningsprocedurer, de varma utomhuskällorna och fruktbuffén. I mitten finns en större bassäng där man kan pigga upp sig med några svala simlängder mellan besöken i vilstolarna runt om. I takt med att kroppen blir allt renare släpper vardagens uppjagade tempo sakta sitt tag och vi hasar in i ett närmast meditativt tillstånd.

På kvällen bjuds japansk middag. Den som vill, och betalar en extra slant, får en egen kock som tillreder maten direkt vid bordet i Teppanyakirestaurangen. Eller tillreder och tillreder, steker upp redan förberedd mat på ett stekbord. Det är faktiskt ingen stor hit. Där sitter vi fyra par som inte känner varandra runt en halvt uttråkad kock som pliktskyldigt berättar vad hon gör. Samtalet runt bordet flyter trögt, men ungefär som på en charterresa lossnar det efter det andra glaset sake.

Maten är förvånansvärt utslätad. Vi provar okonomiyaki – ett slags vitkålsomelett – med marinerad tofu, stekt risotto med shiitakesvamp, kycklingterrin och gös med tillhörande ris och marinerad vitlök, men inget sticker ut från mängden. Endast den sötstarka misosåsen som serveras till kalventrecôten har något riktigt sting, men den tar å andra sidan över hela rätten. Efterrätten är en chokladtårta som känns hämtad från frysen. Inte mycket att stå efter. Erfarenheter från tidigare besök på Yasuragi säger att man i stället ska satsa på den mer traditionella japanska restaurangen Tokyo. Billigare och bättre.

Den som vill kan avsluta kvällen i den utmärkta sakebaren, men annars bjuder de japanskinspirerade rummen på lockande komfort för en nedvarvad själ. Sängen är låg och skön. Mellan de glesa tallarna utanför fönstret har man utsikt mot Höggarnsfjärden.

Frukosten är av svensk standardmodell, plus japanskt te och fruktbuffé. Vi saknar färska tidningar till frukosten men i stället hinner vi med ytterligare ett besök i de ångande utomhuskällorna innan det är dags att vända hemåt – med lugn och harmoni på insidan och torr hy på utsidan.