Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

På längden på höjden med klassisk känsla

Grövelsjöfjällen är ett eldorado för längd- och turåkare. Kalfjället är lätt att nå på båda sidor om själva Grövelsjön. Om vädret är bistert eller miljöbyte lockar finns många spår i björkskogen på lägre höjd.

”Ni ska väl upp på Jakobshöjden, det är bara 70 höjdmeter kvar”. Vi möter Gösta Oredsson och Ia Blomgren på drygt 1.000 meters höjd. Här är en naturlig pausplats, uppförsbackarna är äntligen slut och en vit fjällplatå sträcker sig mot horisonten. Det är som att blicka ut över ett vitt fruset hav där enskilda toppar sticker upp som öar.

Efter att ha klivit uppför tvåhundra höjdmeter på två kilometer från Grövelsjöns fjällstation lockar den flacka platån betydligt mer än Jakobshöjdens topp på 1.100 meter.

Gösta och Ia från Ronneby är två av många stamgäster i övre medelåldern i Grövelsjöfjällen. Samtliga verkar vara rutinerade fjällrävar i anorak och ryggsäck med ordentlig utrustning. Och de tvekar inför att kliva uppför varenda fjälltopp som korsar deras väg.

Mitt sällskap Svante låter sig lockas med till toppen, själv bejakar jag bekvämligheten och glider iväg ut på platån.

Solen skiner från en osannolikt blå himmel, ”Blåkupa” skulle bröderna Marklund i tv-serien Pistvakt ha sagt. En lätt medvind gör att skidorna glider av sig själva över den hårdpackade snön. Känslan av hav förstärks, det är som att segla, nästan ljudlöst, bara ett lätt frasande från skidorna.

Några ripor blir sällskap under lunchen. De söker föda bland stenar där solen tinat fram några grässtrån från fjolåret.

Magiskt nog har vi medvind även på hemvägen. En otrolig känsla, vi står mest och åker, något enstaka stavtag är allt som behövs. Nedförsbackarna blir äventyrliga, turskidornas stålkanter har svårt att bita på det isiga underlaget. Plogmusklerna får jobba och ljumskarna värker när vi kommer fram till den anrika fjällstationen.

Grövelsjön, STF:s sydligaste fjällstation, ligger längst norrut i Dalarna. Här, 816 meter över havet, på sluttningen av Långfjället har den legat sedan 1930-talet. Hela stationen andas klassisk fjällturism. Det är rustikt, STF: loggor finns på både porslin och stolar. Utställningar om historien, samt om naturen med lavar och stenar finns överallt.

Med kalfjället inpå knutarna och 10 mil längdspår i omgivningarna lockar stationen längdåkare, såväl potentiella Vasaloppsåkare som turåkare. Många av gästerna återkommer år efter år, några som vi träffar har kommit hit i 25 år.

Även om historien lever så har stationen utvecklats. Ett litet spa har skapats för den som vill massera ömma muskler. Och helt trendriktigt så anstränger stationen sig också för att vara miljövänlig och hållbar.

Matsalens glasvägg har en magnifik utsikt mot de norska fjällen i väster. Köket är Kravmärkt och satsar på ekologisk och närproducerad mat och dryck. Maten håller hög nivå, bäst blir det när det lokala överväger, som röding eller svamp.

Dagen därpå är det åter blåkupa och strålande sol. Vi drar västerut, mot Norge. Landskapet är mer kuperat här, framför oss strävar fjällmassivets kantiga toppar mot himlen. En gul skylt med nästan helt bortnött text där ”Norge” kan anas visar att vi passerar gränsen.

Vi tar en tur runt ett av de lägre fjällen, Berseskallen. Nere bland fjällbjörkarna hittar vi en fin rastplats som någon grävt ut. Tacksamma för att slippa besväret tar vi fram termosar och mackor. Några oblyga lavskrikor närmar sig, och nyper åt sig lite smörgås.

Hemvägen går via byn Storsätern. Spåren böljar mjukt genom björkskogen och är en ren njutning. Sista biten ner mot byn är backarna brantare. Den isiga ytan gör föret så snabbt att jag kastar all prestige åt sidan, tar av mig skidorna och går.

Vi köper rökt renstek i butiken Renbiten där de lokala samerna säljer sina varor. Sedan tar vi bussen tillbaka till fjällstationen, det är vi värda efter en dag i norska fjällen.

Vi är också värda ”after fjäll” på terrassen. Salsfjället vakar vitt och lockande i väster där solen sakta dalar mot topparna. Men än så länge värmer solen, ett perfekt ackompanjemang till tapas och en lokal öl.

Resa ditTåg till Mora, därifrån
Resa dit

Tåg till Mora, därifrån buss 104 till Grövelsjöns fjällstation. Tur och retur från Stockholm eller Malmö från cirka 1 000 kronor.

Boende

Grövelsjöns fjällstation

STF:s sydligaste fjällstation som har funnits sedan 1930-talet. Här finns boende både i annex och huvudbyggnaden, affär och restaurang.

Mängder av aktiviteter anordnas, till exempel fjällturer med ledare många dagar, aktiviteter för barn under högsäsong och yogahelger.

Tvåbäddsrum självhushåll, dusch och wc i korridoren, då ingår inte sänglinne, från 730 kronor.

Tvåbäddsrum där dusch, wc, sänglinne och handdukar ingår, 1735 kronor.

För halvpension tillkommer 435 kronor per person och dygn, för helpension 515 kronor.

stfgrovelsjon.com.

Andra boenden

Storsätra fjällhotell

Helpension 1S 315 kronor per person

storsatra.se

Lövåsgårdens fjällhotell

Stuga självhushåll från 1000 kronor per natt och stuga som rymmer upp till 4 personer, sänglinne och handdukar ingår inte.

Helpension i rum med sänglinne och handdukar, från 1195 kronor.

lovasgarden.se