Sverige

Så smakar det på spåret

Bra mat har blivit tågens nya konkurrensmedel. DN:s matredaktör åkte runt i landet med några olika tågbolag för att testa alternativen.

MTR Express

Profil:
MTR började köra tåg mellan Stockholm och Göteborg i mars och matsatsningen frontades redan från början av det som tågvärden i högtalaren kallar för ”kändiskrögaren” Pontus Frithiof. Hans bidrag tycks framför allt bestå i en rund rosa logga, stort uppslagen på alla profilprodukter och sticker bjärt av mot det i övrigt svartgråa avskalade formspråket.

Miljön:
Det kallas för ”kafé” men är i stort sett inte mer än ett bemannat kylskåp med varor på ena sidan och en kaffeautomat på andra. Här finns inga sittplatser utan personalen packar ihop det jag handlat i en liten pappkasse som jag får med mig till min plats –där allt är nytt och luktar plast. Bra med den lilla extra-hyllan, där man kan ställa ifrån sig en kaffekopp eller lägga mobilen eftersom det nedfällbara bordet i stolsryggen framför är litet.

Utbudet:
Ordinärt, och varken särskilt stort eller spännande utbud av mackor, wraps och sallader. Smart med den asiatiska salladen (89 kronor) där man själv kan välja toppning, till exempel tofu eller kyckling. ”Pulled pork wrap” (62 kronor) är rejäl men stabbig, fylld med bulgur, kött och lite för lite krispiga morötter. Desserten, en härligt krämig chokladmousse med fyllig chokladsmak för 35 kronor, förlåter dock en hel del. Den stora portionen räcker ända till Skövde.

Dryck:
Fullständiga rätter. Vin och champagne, finns på halvflaska (99 kronor), öl, cider och läsk på burk (45 resp 20 kronor för 33 cl). Vill man ha kolsyrat vatten finns det bara smaksatt med citron (20 kronor för 50 cl) – en missräkning för oss som anser att det smakar diskmedel.

Specialkost:
Enligt hemsidan finns det rätter för laktos- och glutenintoleranta men de är dåligt utmärkta i hyllan. Ett par små-tråkiga vegetariska alternativ finns.

Fika:
Nespressokaffe ur automat, 25 kronor. Dock ekologiskt och Fairtrade-märkt. Kanelbullar av standardtyp.

Barnmat:
Ett par ekologiska barnmatsburkar. Övrigt sortiment är inte särskilt barn-anpassat.

Räksmörgåsen:
Pontus räksmörgås (109 kronor) är kaféets dyraste och lyxigaste rätt. Den är stor, på grovt bröd och att räkorna blandats med hackade ägg är både smart och snyggt. I efterhand ångrar jag att jag inte tog den.

Övrigt:
Endast betalning med kort.

SJ

Profil:
Det är över 40 år sedan Stefan Demert sjöng om inplastade smörgåsar i ”SJ, SJ, gamle vän” och nu verkar det som om man har försökt ta till sig kritiken. I början av november lanserades ett nytt ambitiöst sortiment i ”bistron” som de av någon anledning valt att kalla matavdelningen – den har dock betydligt mer gemensamt med ett kafé än en bistro.

Miljön:
Man går inte till bistron för miljöns skull. Även om det går att slå sig ner i de fyrkantiga, slitna röda skinnsofforna är det inte direkt mysigt. Den stora kyldisken där maträtterna ligger uppradade dominerar utrymmet – som också innehåller ett hörn för källsortering.

Utbudet:
Här finns goda ambitioner – även om de inte alltid räcker ända fram. Standardutbudet är här fräscha smörgåsar, sallader och naturligtvis wraps, men i enlighet med rådande trender har man skrivit ut ursprunget på skinkan. Mest mindre rätter. Även här kan man välja toppning till sin sallad (59 kronor) men man får betala extra för till exempel en ask skalade räkor (30 kronor) eller vegetariska alternativet ”oumph” (20 kronor). Här finns en del pigga alternativ, som grönsaksstavar med dipp (35 kronor) som dock är hopplöst misshandlade: trådig (sellerin), sladdrig (gurkan) respektive torr (moroten).

Dryck:
Drycken får förhållandevis stort utrymme i disken (i yta alltså, inte i antalet alternativ) och är inte alls lika genomtänkt som maten. En halvflaska vin kostar från 109 kronor, medan 50 cl starköl på burk kostar 67 kronor. Grabbgäng går loss på Mariestads export redan vid lunch.

Specialkost:
Tydliga vegetariska alternativ. Dagens rätt (som måste förbeställas) kan fås i veganversion som är både gluten- och laktosfri. En hel del ekologiskt.

Fika:
Bryggkaffe i pappmugg (22 kronor) enda alternativet. Mycket sparsamt med kaffebröd, den sista inplastade chokladbollen går åt redan innan tåget stannar vid första stoppet.

Barnmat:
Ett par barnanpassade rätter, bland annat ekologiska pannkakor (55 kronor) erbjuds.

Räksmörgåsen:
En stor räkmacka på vetekaka för 129 kronor. Generöst upplagd med ett berg med räkor, hela cocktailtomater och en stor klick majonnäs. Dock svåräten.

Övrigt:
Ytterligare rätter går att förbeställa. Reser man första klass finns ett större utbud. Det finns även ett par färdigrätter, till exempel pastarätter, som man värmer själv i mikrovågsugn.

Blå tåget

Profil:
Blå tåget kör ett par avgångar i veckan mellan Göteborg och Uppsala. Här är det nostalgi som gäller, de charmiga retrovagnarna i mörkt fernissat trä är dock mer snygga än komfortabla. Men här blir transporten en del av upplevelsen och det handlar inte bara om att ta sig från A till B.

Miljön:
Riktig restaurangvagn med bordsservering och vita dukar. Dessutom en barvagn med pianist. Det känns klassiskt, lyxigt och som ”förr i tiden”.

Utbudet:
Lagad mat, både dagens lunch (125 kronor), till exempel stekt strömming. Dessutom à la carte och färdiga menypaket, som håller ”restaurangkvalitet”. Flera förrätter, huvudrätter och desserter finns på menyn. Till exempel en extremt klassisk toast Skagen till förrätt (125 kronor), med både perfekt smörstekt bröd i botten och en liten klick löjrom på toppen. Bland huvudrätterna finns en hälleflundra med sidfläsk, rödvinssås och stuvad savojkål (235 kronor) som dock är godare än snygg. I baren kan man få snacks och sällsynt oinspirerade ostfrallor (30 kronor). På morgonavgången finns komplett frukost med bland annat bacon och äggröra (115 kronor) som måste förbokas när man köper biljetten.

Dryck:
Visst sa jag att det finns en bar? Med pianist? Dessutom ett rejält utbud av sprit och drinkar – kaffedrinkar tycks vara någon sorts specialitet. Dessutom öl från små mikrobryggare i Göteborg och vin på glas som ska passa de olika maträtterna som serveras i restaurangen och avec. Även läskutbudet är genomtänkt. Damgäng tar med sig flaskor med cava och många glas till sin kupé.

Specialkost:
Det finns ett par ospecificerade vegetariska alternativ, men inga uttalade laktos- eller glutenfria rätter.

Fika:
Kaffe i pappmugg (25 kronor) i barvagnen. Vill man ha kaffe på maten serveras det i porslinskopp, med mjölk i liten nysilverkanna. Stiligt.

Barnmat:
Barnrätter (upp till 12 år) finns på à la cartemenyn, pannkakor (60 kronor) och barnportion av hälleflundra eller boeuf bourguignon (90 kronor).

Räksmörgåsen:
Serveras här i à la carte-version. Kapten Johanssons räksmörgås går loss på saftiga 205 kronor, och serveras på rågbröd toppad med färskriven pepparrot.

Övrigt:
Betalning med kort eller kontant. Här lär inte moderniteter som Izettle, kortläsaren man kopplar till en Ipad, dyka upp under överskådlig framtid – konduktören tycker att mobilbiljetter är en anmärkningsvärd nymodighet.

Matsäck

Profil:
Den fixiga – och/eller ekonomiskt lagda – gör förstås egen matsäck. Men det man sparar i pengar får man i stället lägga i tid, en bra matsäck kräver planering. Tar man tåget från en större centralstation finns ofta möjlighet att köpa mat att ta med på stationen, men de salladerna och wrapsen är inte nödvändigtvis varken godare eller säskilt mycket billigare.

Miljön:
De nedfällbara brickborden är små och har man en ambitiös matsäck kan det bli trångt, om man inte får sittplats vid ett större bord.

Utbudet:
Obegränsat. Tiden och fantasin sätter gränserna. Dubbelsmörgås på gott bröd med stekt ägg och ost tillsammans med en avokadosallad är lagom avancerat för mig. Det svåraste är att köpa en lagom mogen avokado. Pris: Ca 30 kr.

Dryck:
Här är det alkoholfritt som gäller. Man får inte ta med egen alkohol för förtäring på tåget.

Specialkost:
Inga problem.

Fika:
Det går visserligen att ta med en termos kaffe, men här är det tveksamt om det är mödan värt att koka kaffe, hälla på termos som är tung och tar plats – dessutom är kaffet fisljummet när det är dags att dricka. Även om man sparar en tjugolapp på att ta med eget är det lockande ett köpa en kopp.

Barnmat:
Matsäcken är lätt att anpassa efter smak, tillfälle och medpassagerare.

Räksmörgåsen:
Nej. Räksmörgås som matsäck rekommenderas inte. Det är inte mödan värt och är svårt att transportera med stil.

Övrigt:
Gör dina medpassagerare en tjänst och tänk på eventuell lukt när du planerar din matsäck. Mogna franska ostar är visserligen härliga att sätta tänderna i, men är exempel på råvaror som inte har i en tågkupé att göra.