Istanbul. En fantastisk stad som slår de flesta andra europeiska storstäderna vad gäller sevärdheter, mat, prisnivå och bemötande. Men bad? Jodå, exempelvis på Prinsöarna ute i Marmarasjön, där biltrafik är förbjuden och cykel eller häst och vagn är transportmedlen. Många rika äger vackra trävillor på öarna. Vattnet är klart, men tyvärr flyter det omkring en del skräp så nära storstaden. Bada kan man också göra i Kilyos vid Svarta havet. Sandstranden är fin, så här är det packat med folk på helgerna. Med minibuss tar det cirka 40 minuter från Taksimtorget.
Men det bästa badet, med långa vita sandstränder, hittar man i Sile, 11,5 timmars resa från busstationen i Üsküdar på den asiatiska sidan av Bosporen. Ibland är dock underströmmarna farliga här. Skulle annars kunna bli en riktig charterhit i kombination med Istanbul.
Resa hit: Reguljärflyg. Det går att hitta biljetter under 3.000 kr i juli om man orkar med ett byte på kontinenten.
Ören. Den turkiska kusten har massor av halvstora badorter som nästan ingen hört talas om i Sverige. Ören, ett par timmar norr om Izmir är en sådan. Finfin långgrund sandstrand, små pensionat, enkla hotell och restauranger med kolgrillar, i en småstad känd för sin produktion av vin och olivolja. Ligger längst in i en vik med den grekiska ön Lesbos utanför. Hit åker många turkiska turister från Istanbul, Bursa och Izmir, plus en och annan tysk.
Resa hit: Vissa långfärdsbussar från Bursa och Izmir stannar här. Ännu fler stannar i Edremit, en dryg mil inåt landet.
Datça. Långt ut på en bergig udde med en karg natur som påminner om de grekiska öarna ligger den här stillsamma badorten med sköna grusiga stränder och mycket klart hav. Här har det mesta ännu inte anpassats till charterturisterna. Gott om bra restauranger med stort utbud av mezerätter. Populärt stopp för dem som seglar längs den turkiska kusten.
Resa hit: Lokalbuss från Marmaris (2 timmar) eller färja från Bodrum.
Dalyan. Trevlig liten ort med många trävillor och fruktträd vid en flod med kända lerbad. På andra sidan floden finns intressanta lykiska klippgravar och ruinstaden Kaunas, vars storhetstid fick ett tvärt slut när hamnen slammade igen. I dag tar man båt inne från stan genom ett vasslandskap ut till en flera kilometer lång sandstrand, som också gillas av havssköldpaddor. Deras närvaro och en enig lokal opinion har stoppat all exploatering av stranden, vilket gör den till en av de allra skönaste på den turkiska västkusten.
Resa hit: Charter med Ving, alternativt flygstol till Dalaman och därifrån vidare med lokalbuss en dryg timme.
Patara. Hela 15 kilometer av oexploaterad långgrund sandstrand där vågorna stilla rullar in. En dag med trängsel ligger kanske 300 personer på ett litet område med solstolar och max hundra till sprider ut sig längs resten av stranden. En sådan här orörd strand är ett unikum på den norra sidan av Me-delhavet. Att stranden sluppit stora hotell beror på två saker, främst att det omedelbart innanför ligger en viktig, bara delvis utgrävd, antik stad med samma namn (där för övrigt Sankt Nikolaus, förebild till tomten, föddes), men också att stranden lockar massor av äggläggande havssköldpaddor.
Ett par kilometer från stranden finns en liten by med absolut byggstopp sedan ett par år. Här finns ungefär tio restauranger, lika många små hotell och en mycket tillbakalutad stämning. De flesta av dem som besöker stranden bor inte i byn utan i den förr mycket pittoreska staden Kalkan. Stan är en stor favorit bland engelsmän som gärna köper hus här, vilket fått den att breda ut sig över kullarna i rekordfort. Kalkan är i dag förmodligen Turkiets dyraste badort.
Resa hit: Charter till Kalkan med Fritidsresor (nytt för i år), alternativt flygstol till Dalaman och buss i tre timmar eller flyg till Antalya och buss i fem timmar.
Olympos och Çirali. Bara en timmes bussresa från den stora charterorten Kemer, väster om Antalya, ligger de här två orterna intill en dramatisk sockertopp som reser sig direkt ur havet. Olympos har en del antika ruiner och är en favorit bland ryggsäcksresenärer, som gärna stannar länge i de märkliga trädhus som blivit ortens signum. I Çirali, känt för sina märkliga eldslågor direkt ur berget, har myndigheterna stoppat alla utbyggnadsplaner. Stranden täcks av vackra havsslipade stenar och havet är kristallklart. Mellan stranden och bergen ligger rader av billiga små pensionat. En personlig favorit är Sima Peace Pansiyon, som drivs av den underbara, excentriska före detta gympalärarinnan Aynur Kurt. Hon älskar verkligen sina medmänniskor och du känner dig som en medlem i familjen efter en kvart. Alla äter superb turkisk mat tillsammans på kvällarna och snart har du fått vänner för livet.
Resa hit: Buss från Antalya i cirka två timmar och sedan taxi 78 kilometer från huvudvägen (de väntar på kunder där bussarna stannar) Obs, avfarterna till Olympos respektive Çirali är två olika hållplatser.
Egirdir. Trött på saltvatten? Vad sägs då om bad i en varm turkosskimrande sjö omgiven av 2.800 meter höga berg? Egirdir Gölü ligger på 916 meters höjd, är sex mil lång och ungefär en mil bred och i det klara vattnet trivs kräftorna. Härifrån kom många av dessa på den tiden som alla frysta kräftor i Sverige importerades från Turkiet. I dag hittar man dem tillagade på turkiskt vis på Egirdirs utmärkta fiskrestauranger. Vintertid är stan ogästvänligt kall och sjön fryser, men på sommaren är det 25 grader i vattnet och betydligt mer mänsklig temperatur i luften än nere vid kusten. Det märkliga är att sommaren är lågsäsong för stadens hotell. Dessa lever på att de fylls upp av studenter resten av året.
Resa hit: Buss från Antalya tar 23 timmar på utmärkt väg.