Det finns många skäl att besöka Bamberg – den medeltida stadskärnan, det rökiga ölet eller det gamla rådhuset byggt mitt i floden. Men så här års är bayerska Bamberg framför allt julkrubbornas stad.
BAMBERG. På den rustika kneipen smakar ölet som om någon stjälpt en rökig whisky i glaset. Bamberg har ett tiotal bryggerier och rauchbier är en lokal specialitet, det rökiga ölet går bra ihop med bratwursten och surkålen.
I gränderna härskar en medeltida stämning, belysningen är sparsam, liksom julpyntet. Sedan 14 år står stadskärnan i Bamberg på Unescos världsarvslista. Staden bombades aldrig under kriget, den medeltida staden är intakt, unikt för Tyskland.
När vi hastar till det gamla rådhuset, byggt för 600 år sedan på ett fundament mitt i floden, är det inte för att studera de berömda fasadmålningarna utan för att hinna se rådhusets julkrubba före stängningsdags.
Så här års kretsar det mesta kring julkrubborna i Bamberg.
Det skulle ta flera dagar att besiktiga stadens alla krubbor, på turistinformationens karta finns 38 stycken utmärkta. Ett speciellt inslag i gatubilden är de så kallade storkrubborna med Josef och Maria i naturlig storlek.
Krubborna är än så länge barnlösa, det är inte julafton än. Eller så är det Kommando Herodes som spökar. På 80-talet stals ett Jesusbarn från en storkrubba och utpressarna i kommandot krävde 1 000 ägg för att lämna tillbaka det.
Krubbtraditionen är som starkast i det katolska Tyskland. Bamberg i det bayerska landskapet Franken är ett katolskt biskopsdöme sedan 1 000 år och stadens krubbhistoria kan härledas närmare 400 år bakåt i tiden – 1615 hade stadens jesuiter byggt en krubba som visades i kyrkan.
För 90 år sedan bildades föreningen Bamberger Krippenfreunde (Krubbans Vänner i Bamberg) och handelsresanden Marcus Gessner är dess ordförande.
– För mig handlade det om tradition. Min farfar var mycket aktiv i föreningen, berättar han.
Föreningen med 460 medlemmar ordnar varje år kurser i krubbyggandets konst och ansträngningarna kröns vid juletid med en utställning. I år visas 45 krubbor, några är helt nya, några är gamla favoriter.
Marcus Gessner säger att seden att bygga egna krubbor för hemmabruk mycket väl kan ha befordrats av det kyrkliga krubbförbudet i Franken från 1803. Kyrkan ville rensa bort allt pråligt utanpåverk och krubborna försvann från det offentliga rummet. Det var till sist biskopen i Bamberg som två decennier senare fick Bayerns kejsare Ludwig I att häva förbundet.
På frågan varför man bygger krubbor svarar Marcus Gessner först: ”Varför spelar en fotbollsspelare fotboll?”
– Det är helt enkelt roligt att forma figurer och landskap, en hobby, säger han.
Sedan tillfogar Marcus Gessner:
– Men det är mer än så, att bygga krubbor är också ett sätt att förkunna sin tro. I föreningens stadgar står att vi vill behålla krubbtraditionen för konstens och trons skull, säger krubbvännernas ordförande.