Följ med till staden Putbus på tyska ön Rügen. Den anlades av en svensk med storslagna ambitioner och kallas för Den vita staden. Nära finns också Hitlers enorma badhotell.
Rügen, Tysklands nordliga och största ö, betyder inte bara milsvida sandstränder och pittoreska hus med halmtak. Små medeltida bykyrkor i rött tegel och badorter i luftig fin de siècle-stil är heller inte allt. Här finns också staden Putbus. Den liknar knappt någon annan i världen och för snarare tankarna till Italien än norra Tyskland. Men staden grundades av en ärelysten svensk, Wilhelm Malte, år 1810. Vid den tiden hörde Rügen nämligen till Sverige.
Vi har rest hit med bil för att besöka de gamla svenskområdena på ön Rügen, och i Putbus känner vi den svenska historiens vingslag. Staden blev till en arkitektonisk klenod mitt i en jordbruksbygd. Malte utgick från centrum, en riktig skrytplats som heter Circus. Längs en brett anlagd cirkelrund ringväg står 16 tre- och tvåvåningshöga pampiga villor i stram klassicistisk stil. Till cirkelns nav går åtta spikraka vägar i en tuktad park mot en hög obelisk.
Wilhelm Malte från Rügen var tyskspråkig, men han verkade på svenskt territorium. Han upphöjdes till svenskt furstestånd av Gustav IV Adolf år 1807. Malte hade gjort sin militärtjänstgöring i Stockholm och blev också svensk guvernör i svenska Pommern. Vid det laget, år 1814, hade dock Rügen redan blivit danskt, för att tre år senare tillfalla Preussen.
När vi parkerar framför Circus bländas vi av de ”badortsvita” fasaderna. Inte alla hus är renoverade ännu. Vi ser oss omkring i ett förfallet gathus som just har rivits ut. Våra tio- och elvaåriga söner blir uppiggade när de får lämna bilbaksätet och klättra bland utrivna spisar och gamla kakelugnar som en gång tillhört svensken Carl Gustaf von Platen.
Redan då Putbus grundades hade Wilhelm Malte bestämt att de vita fasaderna skulle putsas varje vår av invånarna. Och rosor skulle planteras. En tradition som behållits, därför bär ”Den vita staden” även namnet ”Rosornas stad”.
Putbus blev en blomstrande residensstad med egen närbelägen badort nära kusten, i dag Lauterbach. Den svenske fursten räknas på Rügen som den som introducerade turismen på ön. Under Wilhelm Maltes ledarskap umgicks i Putbus förutom kungar och regenter också musiker och målare. Caspar David Friedrich, en av romantikens stora landskapsmålare, skapade en av epokens mest berömda tavlor där två män tittar på månen vid Rügens kalkklippor.
Från Circus strävar en kastanjeallé till slottsparken, som går i både fransk och engelsk stil. Med sina uråldriga träd (det lär finnas över 70 arter) räknas den som en av de finaste i norra Tyskland. Kombinationen av landskap och arkitektur är här mycket friare gestaltad än på Circus. Utplacerade i parken finns bland annat orangeri, aphus, ridstall, mausoleum, paviljonger, trädgårdshus och en kyrka. På serveringen får vi en ny smakupplevelse. Lunchsalladen är strösslad med parkplockad ramslök, smakar hälften gräslök och hälften vitlök.
I parken fanns slottet som revs av DDR-regimen 1962, dels för att det var förfallet, dels av ideologiska skäl. Det var den typen av tabbar man kunde göra i en kommuniststat. Delar av inredningen och fotografier av det forna slottet kan studeras i orangeriet.
Naturligtvis skulle en stad som Putbus också ha en teater. Den ligger i dag i kanten av parken. Teatern började byggas år 1819 och omgestaltades 1836. Genom krig och andra oroligheter har teatern genomgått många öden, men nu har den varsamt restaurerats och i dag bedrivs där teatergästspel.