I En bergsby bland kullarna några kilometer utanför staden Eger i norra Ungern, sitter ett tjugotal personer och pratar lågmält med varandra i ett par bassänger med 37-gradigt vatten.
Den här vårförmiddagen är det ännu kallt i luften, och röken stiger ur bassängerna och från den kalkklädda höjden en liten bit bort där det heta vattnet kommer upp ur en källa på fyra hundra meters djup.
I bassängerna samsas lokalbefolkning med turister från Tyskland och Österrike.
- Vi badar två gånger om dagen och känner oss smidigare i kroppen när vi reser hem igen, säger Linda och Wilhelm Roland från tyska Aachen.
Det tyska paret, som närmar sig pensionsåldern, återvänder varje år till Egerszalok, som byn bland kullarna heter. Och de tillhör en växande skara grå pantrar i Europa som får det nya EU-landet Ungern att satsa på hälsoturism.
- Ungern har inget hav. Men det finns tolv hundra heta källor. Ingen annanstans i Europa finns det så många källor på så liten yta, säger Csilla Mezösi, en av initiativtagarna till en satsning där den ungerska staten de senaste åren, på toppen av ännu större privata investeringar, pumpat in motsvarande 1,2 miljarder kronor för att utveckla landets kurbad och spaanläggningar.
Källan i Egerszalok med hett vatten, rikt på kalcium och mineraler, hittades mer eller mindre av en slump när man borrade efter olja för ett par årtionden sedan. Det ena borrhålet är från 1961, det andra från 1987.
Men bad i varmt källvatten går långt tillbaka i tiden i Ungern. Budapest har en badhistoria som sträcker sig två tusen år tillbaka till romartiden och staden Aquincum som låg där den ungerska huvudstaden nu tronar vid Donaus stränder. I Budapest kan man också fortfarande gå till badhus som stammar från tiden strax efter turkarnas erövring av staden på 1500-talet.
Det är denna tradition, som inte bara finns i huvudstaden utan också på andra håll i landet, som ungrarna nu utvecklar vidare.
På en del håll handlar det om helt nya badanläggningar och hotell, på andra om renoveringar och utbyggnader. I Heviz, med Europas största naturliga sjö med källvatten, har de redan många hotellbäddarna blivit fler.
I Miskolc-Tapolca, med grottbad, växer möjligheterna. Och i Egerszalok ska ett stort hotell byggas vid det ännu idylliska källbadet.
Eger och krokarna däromkring förknippas kanske i första hand med vin. Och vinodling är en traditionsrik näring i området, även om det under kommuniståren mest handlade om massproduktion. Nu finns det ett växande antal vinodlare i Egerdistriktet som satsar på kvalitet i stället, och ett besök på vingårdar och i vinkällare ingår ofta i programmet för "badturister" som kommer till trakten.
För även i Eger, en kulturrik barockstad med 65 000 invånare i dalgången mellan Bükk- och Matrabergen, finns en lång källtradition med hälsobad och kliniker. Och stadens turkiska badhus, török fördö, har anor tillbaka till 1600-talet.
Läkaren Laszlo Görbedi, som varit verksam vid en av Egers medicinska kliniker i tjugo år, är övertygad om det svavel-, kalcium- och mineralrika vattnets läkande förmåga.
- Särskilt för personer med led- och muskelbesvär, säger han och uppger att vattnet i en dryg tiondel av Ungerns källor, enligt cetrifikat från hälsodepartementet, har en medicinsk verkan.
Två halvtimmeslånga bad i varma bassänger ingår i regel i behandlingsprogrammet. Till det kan det sedan tillkomma massage, undervattensmassage, vattengympa, laserakupunktur och olika lerinpackningar.
- En veckas behandling är bra, men två eller tre veckor är bättre, säger Laszlo Görbedi.
Den kontinentala traditionen med kurbad är lång, och finns inte på samma sätt i till exempel Skandinavien. Därför kommer också de flesta utländska besökare på de ungerska kur- och spaorterna från Tyskland och Österrike.
- De kan allt om kurbadskulturen, säger Laszlo Görbedi.
Och många av hälsoturisterna är äldre. I den stora spaorten Heviz lär besökarnas medelålder vara sextiofem år.
- Europa har en växande äldre befolkning, och många pensionärer har tid och pengar att resa. Det är bra för kurortsturismen, menar Laszlo Csöke, en av drivkrafterna bakom den kommande satsningen i Egerszalok.
Men det är inte bara grå pantrar som ska fylla de varma bassängerna.
- Bland yngre och medelålders med ett stressigt yrkesliv växer medvetandet om att det behövs vilopauser och avkoppling, säger Laszlo Csöke.
Vattnet som sprutar upp ur de heta källorna under kullarna i Egerszalok med en hastighet av 400 liter per minut är 18 000-20 000 år gammalt. När vattnet kommer upp ur borrhålen är det 68 grader varmt, men på vägen till bassängerna sjunker temperaturen till behagliga 37 eller 38 grader.
Än är allt småskaligt och enkelt på utomhusbadet som har öppet dygnet runt. Kläderna hänger badarna på krokar ett tiotal meter från bassängerna efter att de har bytt om i en liten, trång trähytt. Trots småskaligheten har badet 120.000 besökare om året.
Men snart ser allt annorlunda ut.
På två år ska ett fyr- eller femstjärnigt hotell med två hundra rum och tillhörande klinik, plus ett par hundra lägenheter, byggas, bland annat med stöd av det statliga programmet.
Hos lokalbefolkningen väcker planerna delade känslor. Hotellet och badanläggningen kommer att skapa arbeten och dra pengar till trakten. Men vad händer med priserna, och hur går det med naturen? undrar man.
- Som nu blir det nog inte i alla fall, tror Istvan Molar, pensionär och trogen besökare.