Vissa platser är magiska. Konstnärer, författare och fotografer försöker fånga platsens särart och i deras spår följer turisterna som sett bilderna och läst böckerna. Snart har de färdigformulerade turistbroschyrerna paketerat magin. Och då är den som bortblåst, kvar är tingeltangel och trängsel och en känsla av något som gått förlorat, förtrollningen är bruten.
Men efter snart två månader i New Mexico kan jag tacksamt och förvånat konstatera att så inte är fallet här.
Kanske beror norra New Mexicos oförstörbarhet på att en så väldig och majestätisk högbergsplatå som Sangre de Cristobergen inte kan förstöras. Den passar varken för flerfiliga motorvägar, massiv bebyggelse, stora industriella satsningar eller kommersiellt jordbruk. En annan anledning är att New Mexico aldrig blivit en kulturell smältdegel. De tre huvudsakliga befolkningsgrupperna, indianerna, spanjorerna och anglos, som de kallas här, har bevarat sin distinkta kulturella särprägel. De lever sida vid sida, en mosaik snarare än en smältdegel.
Delstatens huvudstad Santa Fe ligger på 2 135 meters höjd, en högplatåöken med mycket grönska; enorma ponderosafuror, aspar, popplar, cypresser, enbär och gula astrar och förstås kaktusar av olika slag.
Staden – som är USA:s äldsta delstatshuvudstad och har flera av landets äldsta hus – har inte mer än 70 000 invånare och har bevarat sin småstadskaraktär, trots att den är mycket sofistikerad. Hotellen är byggda i traditionell stil och ligger mitt i staden, rummen är smyckade med indianskt och spanskt hantverk.
Navet i staden är ännu den spanska plazan, kring vilken eleganta affärer som specialiserar sig på den speciella Santa Fe-stilen (en blandning av indiansk stil och rustik elegans) ligger. Där finns också The Palace of Governor, en gång USA:s första delstatsregeringsbyggnad, i dag ett lokalhistoriskt museum.
Santa Fe har flera museer för indiansk konst och historia, ett för spansk kolonial konst, ett internationellt folkloremuseum och mitt i stan även Georgia O’Keefe-museet, med den största samlingen av en av USA:s främsta modernistiska konstnärer. O’Keefe, vars erotiska blommotiv finns reproducerade på affischer världen över, förälskade sig i New Mexico och levde där under andra hälften av sitt liv. En utflykt upp till Georgia O’Keefe-land, en timme norr om Santa Fe, är ett måste. Naturen kring hennes legendomspunna Ghost Ranch är obeskrivbar, man vandrar rakt ut i hennes målningar av dessa berg och förstår med en gång dragningskraften som detta landskap haft för henne och för så många andra konstnärer.
Också den lilla staden Taos – där kultfilmen ”Easy rider” spelades in 1968 – är värd ett besök. En tredjedel av befolkningen är konstnärer och lite utanför staden ligger ett världsarv: indianbyn Taos Pueblo, byggd av soltorkat tegel på 1100-talet och än i dag befolkad av sina urinvånare.
Ska man sova över i Taos, bör man göra det hos den svenska konstnären Inger Jirby. Hon har levt i norra New Mexico i många år, men fört med sig kärleken till de stora vidderna från barndomens Kiruna, och målar New Mexicos natur med en lycklig färgglad kolorit. Inger har två väl utrustade och oerhört charmiga gästlägenheter invid sitt galleri på Taos mesta gallerigata Ledoux Street, där även stadens två främsta museer ligger. På kvällen äter man mycket gott hos Doc Martin, Taos ”vardagsrum” med levande musik flera kvällar i veckan.
Såväl i Taos som i Santa Fe finns väl utvecklade skidanläggningar. Detta måste vara en av få platser i världen där man kan åka skidor ena dagen och spela golf nästa. Solen skiner nämligen nästan jämt, med 300 soldagar om året. Juli och augusti är de varmaste månaderna med över 30 grader och många festivaler och konstnärliga begivenheter, men en julsemester i Santa Fe är inte heller fel. Då kan man spela golf och åka skidor, se de indianska ceremoniella danserna och de katolsk-spanska processionerna och julhandla i de läckra affärerna.
Även om nätterna kan bli mycket kalla, lyser solen på dagtid och man skalar av sig lager på lager tills man sitter i t-tröjan och äter lunch i strålande sol.
Man bör inte missa ett besök till Bandeliers nationalpark, med väl bevarade lämningar av de grottbostäder indianerna högg ut ur det mjuka lavabergen. Tent Rock är en annan nationalpark med spektakulära geologiska formationer. Parkerna är lättillgängliga, med bra stigar och mycket information.
Den engelske författaren D H Lawrence levde i Taos ett par år på 1920-talet. Han skrev: ”New Mexico var den största upplevelse av omvärlden som jag någonsin haft. En ny bit av själen vaknade plötsligt upp och den gamla världen ersattes av en ny. Aldrig har jag som i New Mexico erfarit skönhetens storhet.”