Resor

Frank Sinatras födelsestad minns med kluvna känslor

På lördag är det hundra år sedan ikonen Frank Sinatra föddes i Hoboken i New Jersey. Han dog 1998. DN Resor begav sig till födelsestaden för att leta spår efter den kände sångaren. Men trots att Sinatra är ortens berömde son var det inte lätt att hitta.

Hoboken, beläget direkt väster om New Yorks Manhattan på andra sidan Hudsonfloden, är ett litet samhälle inklämt mellan vatten och trafikleder. Namnet är en blandning av holländska och lenapeindianernas språk. Förr var det en arbetarstad befolkad av immigranter. I dag lockar den yngre och småbarnsfamiljer. Det är enkelt att pendla in till en arbetsplats på Manhattan, tio minuter bort med tunnelbanan.

När jag traskar runt i de stillsamma, ganska orörda, småskaliga kvarteren under några dagar inser jag att Frank Sinatra faktiskt är ett kontroversiellt namn i sin egen hemstad. Jag letar upp Hobokens historiska museum där en fin Sinatrautställning tagits fram inför 100-årsjubileet. Det ideella museet, som inte har någon koppling till staden, leds av Bob Foster.

– Sedan Frank lämnade stan för sin solokarriär återkom han egentligen aldrig. Många var upprörda över att han inte hjälpte sina forna sångarkamrater i Hoboken Four när de hade det besvärligt. En period förnekade han dessutom att han kom från Hoboken, säger Bob Foster, som tillägger:

– Vår utställning är i första hand gjord för alla Franks fans i världen, inte för Hobokenborna.

Vad som sårat dem mest är att Sinatra i en intervju på 80-talet kallade stan för ”en kloak”.

– Det kan de aldrig förlåta honom för, säger Foster.

Det känns som tydlig symbolik att fyravåningshuset i trä på Monroe Street där Frank föddes är borta. Tomten är obebyggd och används som parkeringsplats. En dammig skylt i trottoaren berättar att Francis Albert Sinatra föddes på den här adressen.

19-åriga Dolly Garavante med rötterna i nord-italienska Genua hade 1914 gift sig med 22-årige sicilianaren Martin Sinatra, en halvdan boxare. De nygifta flyttade in på 415 Monroe Street och året efter i december födde Dolly en son i lägenheten. 1927 lyckades Dolly skaffa familjen en större bostad på Park Avenue, utanför de italienska kvarteren. Och några år senare bytte familjen upp sig till 841 Garden Street, en fin adress i Hoboken med centralvärme och badrum.

Nu väcktes också Franks musikintresse. Han beundrar stjärnan Bing Crosby och inspireras att själv börja sjunga. Han är ambitiös med sin sång, något han inte är med skolan och hoppar av high school efter en dryg månad, mitt under depression och massarbetslöshet. Han är chaufför i sin egen bil (en Chrysler som Dolly köpt åt honom) åt en trio från Hoboken som han mer eller mindre utpressar att låta honom sjunga, han är den ende som har bil. De kallar sig Hoboken Four, vinner en stor amatörtävling och är snart ute på turné. Men Frank tröttnar efter några månader och hoppar av.

Han ser Billie Holiday sjunga på Manhattan och inser att han måste, som hon, ge texten betydelse, hur banal den än är. Och tack vare lektioner hos en sångpedagog lär han sig äntligen sjunga med djup i rösten.

Nu vänder hans lycka. Unge orkesterledaren Harry James ger honom jobb som sångare, men snart lockas Frank att sjunga med mer kända Tommy Dorseys band. Sinatra med sitt breda leende och de blå ögonen blir den stora stjärnan och lämnar även Dorsey för en solokarriär som skulle vara i fem decennier.

1939 gifter han sig med Nancy Barbato och flyttar till Jersey City där deras första barn Nancy föds 1940. Några år senare flyttar familjen till Kalifornien. Hoboken är ett avslutat kapitel.

Att hitta spår efter Sinatra i dagens Hoboken är inte lätt. Det bjuds inga guidade turer, inga informationsskyltar om händelser eller platser med Sinatraanknytning. Men det finns några få Sinat-raoaser, skapade av människor som byggt upp egna minnesplatser över den förlorade sonen.

Italienska restaurangen Leo’s Grandevous på 300 Grand Street, startad på 30-talet, hyllar Sinatra med att bland annat ha vad som sägs vara världens största samling Sinatraskivor i en jukebox. Och väggar och barhyllor är fyllda med bilder av Frank.

På matstället Piccolo’s (92 Clinton Street) spelas Sinatramusik dygnet om och det bakre rummet är sedan 60-talet heltapetserat med Frankbilder.

Jack Spaccavento sköter ruljansen som hans föräldrar startade på 50-talet.

– De var stora Sinatraälskare och jag blev det också. Det är trist att Frank inte uppskattas som han borde här i stan. Det handlar om avundsjuka. Men vad folk inte känner till är att många Hobokenbor var oförskämda mot Frank, men han försökte ändå hjälpa några av sina gamla vänner.

– Jag vet att han var här i hemlighet ibland, på natten, och hälsade på släkt och vänner när han sjöng någonstans i New York-trakten.

Jack Spaccavento fick aldrig träffa sin idol. Den enda jag lyckas hitta som hade den stora äran är Franks favoritbagare Dom Castellitto som gjort sitt italienska bröd i Hoboken i många decennier. Doms brödleveranser var under lång tid Sinatras enda länk till sin gamla hemstad.

– Han ville ha brödet levererat hem var han än befann sig. En gång hade jag lyckan att få träffa honom, säger Dom och ler.

Vad var det för bröd han ville ha?

– Det var det här, säger Dom och håller upp ett runt, lite mörkt bröd.

– Vi kallar det bondbröd.

Vad var det Frank gillade så mycket?

– Den speciella smaken. Jag har en över hundra år gammal tegelugn plus att vattnet i Hoboken är perfekt för bakning.

Fakta. Resa hit

Många bolag har flighter till New York från Arlanda, Hobokens närmaste flygplats är Newark i New Jersey. Priserna varierar stort, direktflyg under 8.000 kronor är svårt att hitta. Norwegian har vissa direktflyg för lågt pris, annars är det minst ett byte som gäller om man vill komma ner i priser mellan 5.000 och 6.000 kronor.

Om Hoboken:
Är ett växande samhälle med drygt 50.000 invånare. För 15 år sedan var siffran under 40.000.

Kallas i folkmun för ”the square mile”, alltså en plats som liknar en kvadrat med varje sida en engelsk mil lång, 1 609 meter. I verkligheten är den något större och mer lik en rektangel, men man kan om man vill promenera från ena hörnet till det andra på 30 minuter. Trafiken är lågintensiv på de flesta gator, undantaget nöjesgatan Washington Street.

Att komma till Manhattan tar cirka tio minuter med tunnelbanan från Path Station i det sydöstra hörnet av Hoboken.

Sinatra och Hoboken:
Staden har varit ganska snål med offentliga hyllningar till Sinatra. Under hans livstid invigdes Frank Sinatra Drive längs Hudson River, men det var inte utan internt motstånd.

Frank Sinatra Park, också den vid Hudsonfloden, är inte så mycket en park, mer en plats med en mindre ”amfiteater” för uppträdanden. Invigd året Sinatra dog, 1998.

Bo:
Det är svårt att hitta billigt boende i Hoboken om man inte väljer airbnb. Finns ett fåtal hotell, inget av dem i budgetklass. W Hoboken hotel, 225 River Street, dubbelrum från cirka 3.600 kronor. Sky City Apartments at Nova, 1414 Grand Street, lägenheter från 2.500 kronor.

Sheraton Lincoln Harbor Hotel, 500 Harbor Boulevard, dubbelrum från 2.000 kronor.

Äta:
Anthony David’s 953 Bloomfield Street.
En hypertrendig lyxbistro där det mesta på menyn har en norditaliensk prägel. Vänligt och mysigt. Prisexempel: Vild-svinsragu, 275 kronor.

Elysian café 1001 Washington Street. En fransk bistro med omfattande meny där klassisk fransk cuisine serveras till rimliga priser. Prisexempel: Caesarsallad med kyckling, 120 kronor.

Leo’s Grandevous 200 Grand Street. Ett måste för den som älskar Frank Sinatra, här står han i fokus 24/7, men maten och den ombonade miljön gör stället värt ett besök även för andra. Prisexempel: Chicken Sorrento, pastarätt med sauterad kyckling, 175 kronor.

Amanda’s Restaurant 908 Washington Street. En lokal institution, nyligen renoverad i nyamerikansk stil. Elegant och lugnt matställe med hög klass på både serveringen och den diversifierade menyn. Prisexempel: Tryffeltagliolini, 200 kronor.

Fakta. Platser med Sinatra-anknytning

415 Monroe Street. Huset där Frank Sinatra föddes den 12 december 1915.

St. Francis Church, 300 Jefferson Street. Frank döptes här den 2 april 1916.

Leo’s Grandevous, 300 Grand Street. Restaurang som hyllar Sinatra med musik och bilder.

Piccolo’s, 92 Lincoln Street. En Sinatraoas sedan 60-talet. Krögaren Jack Spaccavento spelar Sinatramusik alla timmar han har öppet.

Union Club, 600 Hudson Street. En klubb där Frank hade ett av sina första längre engagemang som sångare 1935.

703 Park Avenue. Familjen flyttade hit 1927.

841 Garden Street. Familjens bostad efter Park Avenue.

909 Hudson Street. Frank köpte fastigheten åt sina föräldrar efter sitt stora genombrott som solosångare.

Dom’s Bakery Grand, 506 Grand Street. Levererade italienskt bröd åt Frank Sinatra i flera decennier.

Hoboken Historical Museum, 1301 Hudson Street. Visar en Sinatrautställning fram till den 3 juli 2016. Inträde 4 dollar, stängt måndagar. Är också tillsammans med staden Hoboken och Stevens Tekniska Institut sponsor för en hyllningsfest på Sinatras 100-årsdag.

Fakta. Tre Sinatra-skivor

In the wee small hours (1955)

Sinatras första fullängdare där han utnyttjar det nya vinylskiveformatet för den första av flera temaskivor. Här är han melankolisk och levererar några hjärteknipande ballader, troligen påverkad av sin nyliga separation från Ava Gardner.

”Songs for swingin’ lovers!” (1956)

Ett år senare har han repat mod och på sin tionde skiva, återigen ett samarbete med Nelson Riddle, låter han mer optimistisk. Rankad som en av de 500 bästa skivor som gjorts av musiktidningen Rolling Stone.

”Sinatra at the Sands” (1966)

“Ol, blue eyes” har hunnit bli 50 här, en fullblodsentertainer som underhåller och sjunger för publiken på hotellet i Las Vegas som han var delägare i. Till sin hjälp har han Count Basies orkester och Quincy Jones som stod för arrangemangen.