Vetskapen om att allt man behöver ryms i en lätt ryggsäck får Simon Hallberg, 24, att känna sig fri och lycklig.
– En av poängerna med en backpackerresa är att lämna både materiella ting och informations- och kommunikationsstress bakom sig, säger Simon som just nu är ute på en långresa i Asien och Afrika.
Men när det gäller det sistnämnda är det inte längre så lätt. Många backpackers reser omkring med laptop, de kollar ständigt sin e-post, sköter sin Facebook och resebloggar.
Ett skäl till att resa är att få något att berätta, så har det alltid varit. Men nya tekniska möjligheter skapar en ny sorts stress. Att rapportera om sina upplevelser stjäl tid från själva upplevelserna.
Simon försöker värja sig.
– Jag gillar att känna mig försvunnen. Drömmen vore att våga droppa mobilen, säger han.
Förra året, när han reste i Indonesien, försökte han sig på att reseblogga.
– Men jag gav upp efter två inlägg, för jag insåg att det sabbade frihetskänslan.
Simon reste till Indonesien för att han ville tillbringa en tid i ett buddistiskt kloster på norra Bali, som han hade kollat upp i förväg.
– Men när jag väl kom dit var alla munkar borta, så jag reste vidare till öarna Flores och Gili Meno.
Det är sådant man får ta som backpacker. Det blir inte alltid som man tänkt sig men det betyder inte att det blir sämre.
– Det oförutsedda gör oftast starkast intryck. En pratstund och en delad kokosnöt med en gubbe som bodde i djungeln på Bali låter kanske inte så märkvärdigt, men det var en av den resans bästa upplevelser.
Indonesienresan gjorde Simon på egen hand.
– Reser man ensam så kommer man närmare sig själv. Nackdelen är att man lätt blir rastlös och kanske drar vidare för snabbt.
Den här gången reser han med sin flickvän. Enkel biljett till Kuala Lumpur, därefter åter till Indonesien. Sedan Kambodja. Kanske Indien? Eller Nya Zeeland?
Någonstans längs vägen ska de köpa en biljett till Kapstaden och på något sätt ta sig upp till Gambia, där de kan bo hos vänner.
– Eller så hamnar vi någon annanstans. Vi får se.