Vi packar dem hemma och släpar dem till flygplatsen. Men vad händer sedan med våra resväskor? Följ Helsingforsresenären Lisas väska från incheckningen på Arlandas terminal 5 fram till planets bagageutrymme.
Flight KF435 har just landat. Klockan är exakt 11.22. 33 minuter senare, klockan 11.55 ska planet lyfta igen, nu som flight KF436, för flygningen till Helsingfors.
På 33 minuter ska Henrik Jacobsson och hans två arbetskamrater hinna tömma planets baggageutrymme och sedan lasta det igen på ett sådant sätt så att transferbaggage hamnar för sig, och det ömtåliga baggaget inte skadas.
Bullernivån är hög och bränsleångorna påtagliga. Inne i planets bagageutrymme är takhöjden så låg att man måste sitta på huk. Vissa kollin väger över 30 kilo, och det handlar inte bara om väskor med handtag.
– Det allra värsta var hälleflundrorna som under en period ofta kom från Reykjavik. De var invirade i något som liknade kroppsstrumpor och regnkläder, brukade väga mellan 70 och 150 kilo och fiskstanken därinne i lastutrymmet var vidrig, minns Henrik Jacobsson med en grimas.
Han och hans arbetskamrater lyfter mellan 5 och 15 ton per dag.
Förra året hanterades 3 763 064 kollin. Genomsnittligt antal kollin per dag i terminal 5 är cirka 10 300, vilket innebär 1,2 per passagerare.
0,3 procent av allt bagage försenas. Av dem kommer 95 procent tillrätta och når passageraren inom 24 timmar och ytterligare 4,5 procent så småningom.
Ungefär en tredjedel av alla passagerare som reser utomlands väljer automatincheckning. Räknar man in dem som checkar in med SMS eller på nätet, så blir andelen 59 procent, och bland inrikesresenärerna hela 91 procent.
Det konstigaste som kommit in till manuella sorteringen är en treåring. Förra sommaren kom han åkande på bandet, efter att ha smitit in bakom en obemannad disk och hoppat upp på bandet. Det ska egentligen inte kunna hända och lyckligtvis blev barnet inte skadat.
De flesta plan handlastas fortfarande, bagage efter bagage. Men på vissa bolag använder man containrar för lastning av bagaget.