Samma år som flera av de stora amerikanska filmbolagen inleder sin rättegång mot The Pirate Bay släpps två nya spel som utvecklats i samarbete med just en svensk spelutvecklare.
Där den otyglade svenska teknikutvecklingen i ett fall har upprört en hel underhållningsindustri, har den inom en annan industrigren förärat oss ett rykte som västvärldens kanske vassaste och mest pålitliga samarbetspartner. Alltsammans började för nästan fem år sedan med ”The Chronicles of Riddick”, som utvecklades av Uppsalaföretaget Starbreeze. Den gången var hantverket så kompetent att spelet vida överglänste sin filmiska förlaga. Hollywood såg hur spelet blev en kritikerfavorit och väckte ytterligare intresse för filmen.
Plötsligt kändes Sverige som den perfekta samarbetspartnern i framtida spelproduktioner. Här fanns prestigelösa, tekniskt kompetenta och engelskspråkiga (inte lika självklart i Östeuropa och delar av Asien) utvecklare vars bokhyllor redan dignade av amerikansk kultur.
Men i år är det Stockholmsbaserade (med filialer i Göteborg, Barcelona och Jakarta) utvecklaren Grin som är Hollywoods älskling. Här utvecklas just nu spel baserade på actionfilmen och seriealbumet ”Wanted” samt på sommarens återupplivande av ”Terminator”-serien.
Grins vd och ena grundare Bo Andersson berättar att allt lossnade när företaget fick i uppdrag att utveckla ”Bionic commando” åt Capcom. Det var första gången som den anrika japanska spelstudion samarbetade med en västerländsk utvecklare.
– Det var så amerikanarna fick upp ögonen för Uffe (Ulf Anderson, Bos bror och medgrundare till företaget), berättar han.
– I Hollywood är man mer intresserad av personer än av företag, och Uffe blev en uppmärksammad person. En dag ringde telefonen och någon från Universal frågade om vi ville göra spel av ”Wanted”-serien. De sa ”serien”, för de vill göra något större än bara en film och ett spel. ”Ja, men bara om jag får göra en annorlunda grej”, svarade Uffe. Han började rada upp krav som tillgång till inspelningsplatsen, manus och fria händer kring spelet.
Universal var enligt Bo Anderson mer än förstående inför kravlistan. De insåg att det låg i allas intresse att Grin fick göra det spel de ville, och därmed det bästa spel de kunde göra.
Sverige har fått en unik kontakt med Hollywood sedan Starbreeze utvecklade ett fantastiskt spel baserat på ”Riddick”-licensen.
Hur tror du att en amerikansk filmstudio ser på svenska spelutvecklare?
– Jag tror att de har en bra bild av oss. Vi är nitiska och lyhörda, till skillnad från många oberoende spelhus i andra länder som vägrar kompromissa. Det vi har gjort som aldrig Starbreeze gjorde är att ta steget in i produktionen. Vi är på plats och får styra en del kring vad som händer med handlingen i ”Terminator”-universumet. Jag kan plocka upp telefonen och ringa vilken av de här regissörerna som helst. Vem kan göra det i Sverige? Peter Stormare. Kanske.
Hur känns det att jobba med filmlicenser när de har så dåligt rykte?
– Jag bryr mig faktiskt inte om att de har dåligt rykte, det är ändå otroligt roligt. Men jag skulle inte vilja jobba med ett gammalt varumärke, för då skulle upphovsmännen inte lägga två strån i kors för att hjälpa oss. I både ”Terminator” och ”Wanted”-produktionerna besöker vi inspelningsplatser, pratar med skådespelarna och har direktkontakt med regissören. Det är helt oslagbart att lära sig från kreatörer av den här kalibern. Det ger oss ett enormt försprång gentemot andra utvecklare.
– Vi går i skolan hos de bästa, och sedan kan vi använda allt vi lärt oss om cinematografi, dramaturgi och teknik på andra spel vi utvecklar. Helt oslagbart.