Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sport

200 meter frisim – den nya drottningdistansen

Sarah Sjöström har varit snabbast på 200 meter frisim två år i rad.
Sarah Sjöström har varit snabbast på 200 meter frisim två år i rad. Foto: Joel Marklund/Bildbyrån

En ny drottningdistans är född.

Kampen om OS-guldet på 200 meter frisim kommer att bli stenhård.

I Rio kan det dessutom bli en blågul distans eftersom både Sarah Sjöström och Michelle Coleman finns med i världstoppen.

–  Även om man före OS till och med är snabbast i världen går det inte att ”chilla” i semin. Då är risken stor att man missar finalen. Samtidigt måste man disponera loppen på ett smart sätt, säger Sjöström.

– Jag vet att jag i både försök och semi måste simma hyfsat kontrollerat. Bränner jag allt redan där kommer jag vara slut när det är dags för finalen. Det har hänt mig förr. Men samtidigt går det som sagt inte att hålla igen för mycket för då riskerar man att missa finalen. Utmaningen blir att hitta balansen mellan de här två sakerna men är jag bara i bra form kommer jag klara av det.

Av tradition brukar 100 meter frisim kallas för drottning- respektive kungadistansen på simmästerskap.

I OS i Rio är frågan om det inte är den dubbla distansen som får döpas om till drottningdistansen.

Här korsas sprintspecialisterna och långdistansarnas vägar och klassen på världstoppen på 200 meter frisim har aldrig tidigare varit högre än den är nu.

Bland medaljkandidaterna finns bland annat regerande världsrekordhållaren italienskan Federica Pellegrini, VM-guldmedaljören Katie Ledecky från USA, Ungerns stjärna Katinka Hosszu och amerikanskan Missy Franklin som trots att hon bara är 20 år redan har tagit en hel hög med mästerskapsmedaljer.

I mixen finns dessutom Sarah Sjöström, som har varit snabbaste i världen på distansen två år i rad, och Michelle Coleman som i årets första tävling slog till med ett nytt personbästa som placerade henne trea på världsårsbästalistan.

I OS får max två simmare per land anmälas till en distans. Formellt är varken Sarah eller Michelle OS-klara på just den här distansen men det beror bara på att nästa kvalperiod inte inleds förrän i mars.

– 200 meter är oförutsägbart, vad som helst kan hända. Men i slutändan handlar det om att du måste pricka in den fysiska formen för det är jobbigt, rent av smärtsamt, att simma den här distansen, säger Michelle Coleman som beskriver sin relation med 200 meter frisim som en hatkärlek.

– De gånger som du kan följa din plan är det ren lycka att simma 200 meter frisim, men de gånger det inte fungerar lika smidigt ja då är det inte alltid kul. Men visst tycker jag om den här distansen. Annars skulle jag aldrig simma den med tanke vilket slit det är.

Sarah Sjöström har aldrig gjort någon hemlighet av att hennes känslor kring 200 fritt är blandade.

– I mästerskapen är det alltid lite dubbla känslor eftersom man då måste simma tre lopp, försök, semi och final, säger Sarah Sjöström.

Efter fjärdeplatsen i VM i Shanghai 2011 var Sjöström så trött att hon behövde hjälp för att ta sig upp ur bassängen. Två år senare, efter en ny fjärdeplats i VM, gjorde hon klart att hon aldrig mer skulle simma 200 meter frisim i ett mästerskap.

Något som var glömt när tröttheten hade gått över och i kortbane-VM 2014 tog hon inte bara VM-guld utan satte också nytt världsrekord.

I långbane-VM i Kazan 2015 valde Sarah däremot att inte simma 200 meter frisim individuellt. Ett beslut som väckte en del uppståndelse internationellt.

Flera av hennes konkurrenter trodde beskedet var taktik och att hon skulle ändra sig, men Sarah höll fast vid sitt beslut och den 18-åriga Katie Ledecky simmade hem VM-guldet.

Sjöström var däremot med några dagar senare på 4x200 meter frisim i lagkapp. Hon simmade första sträckan och hon bjöd på en ren uppvisning. Tiden 1.54,31 var 85 hundradelar snabbare än Ledeckys guldtid.

I Rio finns 200 meter frisim på nytt med på Sarahs individuella tävlingsschema och Sarah och Michelle är överens om att det kan bli en häftig, ja till och med klassisk, OS-final.

– Generellt tror jag att distanssimmarna har en liten fördel jämfört med oss sprinters eftersom första 100 i en mästerskapsfinal ofta är något avvaktande, säger Sjöström.

– Just nu är en simmare (Ledecky) rejält före oss andra i världsårsbästarankningen så hon får väl ses som favorit. Men det är ett bra tag kvar till OS så mycket kan förändras.

För att simma hem en OS-medalj på den nya drottningdistansen krävs inte bara snabbhet och fysisk styrka utan också viss taktik.

– Jag måste försöka ha ungefär samma upplägg som distanssimmarna även om jag är sprinter. Öppnar jag för hårt kommer jag inte orka när det är dags för spurt. Har jag däremot krafterna kvar de sista 15 meterna då vinner jag.

– Men i lagkappen i EM i Berlin för två år sedan gjorde jag faktiskt tvärtom. Jag öppnade stenhårt och den gången höll det hela vägen så vem vet det kanske blir så även i Rio, fortsätter hon med ett skratt.

När bestämmer du hur du ska disponera loppet?

– Klart att jag har en idé om hur taktiken ska se ut men kroppen styr om jag kan följa planen och hur den mår vet jag först när jag har hoppat i vattnet. Det bästa är när jag inte behöver fundera utan allt går av sig själv. Då brukar det gå som snabbast.

Coleman talar om betydelsen av de små detaljerna.

– Vändningarna och undervattenssimningen måste fungera om det ska bli bra.

Vilka delar av loppet är det du främst kan förbättra?

– Det är enkelt att svara på. Det är uppgången efter vändningen. I regelboken står det att man inte ska andas efter vändningen, och jag vet ju att man inte ska det, men ändå gör jag det. Jag måste jobba på min disciplin, säger Michelle med ett skratt.

Varför är det så viktigt?

– Jag kan behålla farten från väggen på ett betydligt bättre sätt om jag inte andas.

Sjöström förbereder sig inför Rio i Stockholm, Coleman i Australien.

Både drömmer de om att tillsammans sitta och vänta i call room minuterna före OS-finalen på 200 meter frisim i Rio.

Två svenska simmare redo att utmana världen på simningens nya drottningdistans.

DN:s Malin Fransson tippar finalfältet

Bana 1

Femke Heemskerk, Nederländerna, 1,54,68 (PB)

Har en rad mästerskapsmedaljer i lagkapp men ännu ingen individuell medalj i långbana.

Bana 2

Katinka Hosszu, Ungern, 1,55,41 (PB)

Det här är inte Katinkas bästa distans, eller ens hennes bästa simsätt, men fort går det ändå.

Bana 3

Missy Franklin, USA, 1,54,18 (PB)

Hennes personbästa är snart tre år gammalt, men VM-drottningen från 2013 är på väg uppåt igen.

Bana 4

Katie Ledecky, USA, 1,54,43 (PB)

Regerande världsmästare och i kraft av snabbaste tiden i semin i Rio kommer hon i finalen att simma på ledarbanan.

Bana 5

Sarah Sjöström, Sverige, 1.54,31 (PB)

Två år i rad har Sarah Sjöström varit snabbast i världen på den här distansen. I Rio blir hon Ledeckys tuffaste utmanare.

Bana 6

Federica Pellegrini, Italien, 1.52,49 (världsrekord)

Rutinerade Pellegrini satte världsrekordet redan 2009 när det fortfarande var tillåtet med den så kallade superdräkten.

Bana 7

Emma McKeon, Australien, 1,55,57 (PB)

Missade finalen i VM i Kazan men den här gången blir det final för 21-åringen.

Bana 8

Michelle Coleman, Sverige, 1,56,07 (PB)

Satte nytt personbästa för ett par veckor sedan och är en finalkandidat.

Så slutar finalen:

1) Katie Ledecky, USA. 2) Sarah Sjöström, Sverige. 3) Federica Pellegrini, Italien.