Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sport

Aregawi vill ta död på alla rykten

Rykten har spridits om att Abeba Aregawis och Henok Weldegebriels äktenskap skulle vara ett skenäktenskap, ett sätt för Abeba att snabbt få svenskt medborgarskap.
Rykten har spridits om att Abeba Aregawis och Henok Weldegebriels äktenskap skulle vara ett skenäktenskap, ett sätt för Abeba att snabbt få svenskt medborgarskap. Foto: Anette Nantell

Hon har haft en fantastisk säsong med VM-guldet i Moskva som topp. Men som nybliven svenska har 23-åriga Abeba Aregawi också fått uppleva framgångens baksida: Stämpeln som homofob. Rykten om skenäktenskap och skatteflykt. ”Det kändes som om ingen riktigt firade mitt guld”, säger hon.

Klockan 20.00 på söndagskvällen lyfter flight ET 715 från Arlanda med slutdestination Addis Abeba i Etiopien. Ombord på planet är Abeba Aregawi, svensk friidrotts just nu mest lysande stjärna med VM-guldet på 1.500 meter i Moskva som absolut höjdpunkt.

Det är dags för det etiopiska nyåret och för den djupt troende Abeba Aregawi innebär det att hon ger sig ut på pilgrimsfärd till orten Lalibela.
Här bor man i grottor och tvättar sig med renande vatten. Men framför allt ber man till Gud. Något Abeba Aregawi gör varje dag.

– Gud ger mig hälsa och trygghet. Där jag kommer ifrån är religionen en viktig del av samhället, säger hon när DN träffar henne i Hagaparken en av de sista dagarna av indiansommaren.

Ber du för att det ska gå bra på tävlingarna också?

– Ja, det gör jag, svarar hon ärligt.

Solen värmer och lyser upp de blågulmålade koppartälten som Gustav lll lät bygga för den beridna högvakten i slutet av 1700-talet. Det är Abeba och hennes man Henok Weldegebriel som valt platsen för vårt möte.

Det är här – på Hagaparkens grusgångar och gräsmattor – hon tränat när hon varit i Sverige. Här i Solna känner hon sig mest hemma.

Anledningen är enkel: i Solna bor Henoks mamma och syster, Abebas svärmor och svägerska, och det är hos dem paret bor när de är i Sverige.
Det är också i Solna Abeba och Henok hoppas hitta en lägenhet de kan ha som sin svenska bas.

Men under hösten, vintern och våren kommer det hyrda huset i en av Addis Abebas förorter fungera som hem. Precis som det gjort den senaste säsongen.

Det är första gången jag träffar Abeba Aregawi i ”civila” kläder, ingen träningsoverall, inga löpar- eller joggingskor. I stället är hon klädd i en modernt skuren ljuslila kavaj och blå designerjeans. På fötterna ett par sandaler med pärlor, i en läderkedja runt halsen hänger ett stort kors i trä.

– Hon ser ut som en fotomodell, säger servitrisen på kaféet där vi sitter.

En av anledningarna till att vi ses är att Abeba Aregawi vill förklara vad som hände på den där presskonferensen i Moskva efter att hon vunnit VM-guldet. Dagen innan hade Emma Green Tregaro hoppat höjdhoppskvalet med regnbågsfärgade naglar och fått hela världens uppmärksamhet. Samma dag hade Abeba Aregawi befunnit sig i sin ”VM-bubbla” och knappt vetat om vad som pågick.

När hon på presskonferensen fick frågan om hon stödde Emmas protest mot den ryska antigay-lagen svarade hon att hennes tro hindrade henne.

– Vad jag förstår tillåter inte min tro att män är med män och kvinnor med kvinnor, svarade Abeba Aregawi via tolken.

– Jag förstod inte vad frågorna handlade om på presskonferensen, säger hon nu och tar i när hon på tigrinska förklarar hur hon kände det där och då.

– Jag är besviken för att jag inte fick någon hjälp. Någon i ledningen borde ha förberett mig på att jag kunde få frågan, säger hon och tillägger med eftertryck:

– Jag respekterar alla människor och alla är lika mycket värda. Sverige är ett fritt land och alla har rätt att göra vad de vill.

Hon vill be sina fans om ursäkt om hon gjort dem ledsna, men fortfarande svider det i henne när hon tänker tillbaka på vad som hände i Moskva.

– Det kändes som om ingen riktigt firade mitt guld, utan det handlade mer om vad jag sa på den där presskonferensen.

Men det var inte det enda som hände i Moskva. I samband med finalen uttalade sig den finländska friidrottsagenten Jukka Härkönen i Finlands största tidning Helsingin Sanomat och kallade Henoks och Abebas äktenskap för ett skenäktenskap, ett sätt att snabbt få ett svenskt medborgarskap.

Dessutom anklagade han henne för skatteflykt eftersom hon sedan förra hösten återigen är skriven i Etiopien.

Härkönen tog dagen efter tillbaka sina anklagelser och sa att han blivit felciterad, men vad han än sagt så var det bara ytterligare ett uttryck för alla de rykten som spridits via sociala medier i över ett år. En av världens mest kända långdistanstränare, italienaren Renato Canova, skrev för ett år sedan på en blogg att Abeba är gift med en namngiven etiopisk maratonlöpare, som förresten deltog vid VM i Moskva.

DN har försökt kontakta Canova för en kommentar, men han har inte gått att nå. Detsamma gäller den namngivne maratonlöparen.

En svensk före detta landslagslöpare är en annan som i mejl till DN-sporten hävdat att Abebas och Henoks äktenskap skulle vara ett skenäktenskap och att Abeba ”lurats” till att bli svenska.

– Jag känner honom inte, säger Abeba Aregawi om den italienske långdistanstränaren. Du måste fråga den som säger det vad det är han menar. De vill förstöra min karriär, men jag störs inte av sådana saker, jag koncentrerar mig på min löpning.

– Jag vet inte var de här ryktena kommer ifrån, säger Henok Weldegebriel. Folk försöker få henne att må dåligt. Vi har varit gifta sedan 2008 och det är ingen som köpt henne för att hon ska komma till Sverige.

– Vi bestämde att det bästa för oss var att bo i Sverige.

Här, i solskenet i Hagaparken, är det också svårt att förstå hur dessa rykten kan ha uppstått. De skojar och ger varandra varma, men blyga blickar. Hur fejkar man sånt?

Själva tror de att ryktena om skenäktenskap kan bero på att Abeba det senaste året bott ensam och tränat i Etiopien medan Henok bott i Solna och avslutat sina datastudier.

– Jag har många killar som träningskamrater, säger Abeba.

– Och jag har inte varit där så mycket, säger Henok, men i år följer jag med till Etiopien.

Anledningen till att Abeba har sin bas i Etiopien är träningsförhållandena. För att bli bäst i världen vill hon träna under bästa tänkbara förhållanden och på hög höjd. Ett beslut som årets resultat visar var helt rätt.

– Det gick inte att träna här under vintern, det ledde bara till skador, säger Abeba.

Men det är inte helt enkelt att träna i Etiopien, landet hon tävlade för så sent som i OS i London 2012. Hon har nekats att träna banlöpning på Nationalstadion i Addis Abeba. Den var bara öppen för etiopiska landslaget. I stället upplät den etiopiska storstjärnan Kenenisa Bekele sin privata bana för henne.

– De har också rätt, jag tävlar för ett annat land. Men jag har gått igenom många svårigheter på grund av det här, säger hon utan att vilja gå in på detaljer.

När jag frågar henne hur de etiopiska löparna behandlar henne ute på tävlingarna sedan hon bytt land säger hon att de är glada över hennes resultat för att hennes hårda arbete betalat sig, men att de helst sett att hon sprang för Etiopien.

– Jag är inte kompis eller nära vän med dem, men när vi träffas på tävlingar så hejar vi.

Att det inneburit en kulturkrock för Abeba Aregawi att bli svensk och tävla för Sverige är helt klart.

– Hon är en fantastisk människa och ganska tuff dessutom, säger friidrottens förbundskapten Karin Torneklint. Hon vet vad hon vill och nu funderar hon mycket på hur vårt system är, hur jobbar friidrottsförbundet och hur jobbar Sveriges olympiska kommitté?

– Det finns en annan kultur i andra länder som gör att vinner man ett VM-guld får man en hacka med pengar. Men så fungerar det inte riktigt här. Tar man VM-medalj för Etiopien så får man hur mycket land som helst, så det är skillnad mellan länder.

– Nu handlar det om att lära känna varandra ordentligt, att de lär sig hur vi tänker och vi hur de tänker och se vad hon behöver hjälp med, säger Karin Torneklint som i veckan träffade Abeba Aregawi och Henok Weldegebriel för att diskutera framtiden.

Själv tycker Abeba att hon blivit väl omhändertagen i det svenska landslaget och inte minst av den svenska friidrottspubliken. När hon vann EM-guldet i Göteborg i mars fick hon springa ärevarv inför en stående publik, när hon kom hem med VM-guldet jublade folk i Kungsträdgården och vid Finnkampen på Stadion fick hon – tillsammans med 16-åriga Irene Ekelund – skriva flest autografer.

– Det var jättekul, säger hon på svenska och skrattar.

Men vid dessa tillfällen avslöjas också Abebas bristande kunskaper i det svenska språket. Hela året har hon kämpat på och mött svenska medier själv efter loppen. Men det blir inte så mycket mer sagt än ”jättekul” och ”jättebra”.

– Jag försöker men det är inte lätt, säger hon på sin dialekt, tigrinska, som översätts till svenska av Henok. Jag vill kunna beskriva mina egna känslor och hitta mina egna förklaringar.

Hennes klubb Hammarby ordnade en svensklärare till Abeba nere i Addis Abeba, men det har gått si och så med studierna. Själv prioriterade hon träningen i sin jakt på VM-guldet.

Men att hon inte behärskar svenska språket bättre drabbar henne även ekonomiskt. Trots det stora mediala genomslag hon fått under året har Abeba än så länge inte en enda svensk sponsor. Internationellt har hon bytt från ett multinationellt sko- och klädmärke till ett annat och tjänat pengar på det.

Hennes agentur, den holländska firman Global Sports Communication, är medveten om problematiken.

– För att bli en toppatlet krävs det år av hård träning. Att lära sig språk, en annan kultur, vänja sig vid mediebevakning och lära sig hur man presenterar sig lär man sig inte över en natt, säger hennes agent Valentijn Trouw.

– Abeba är en flicka från den etiopiska landsbygden. Först var hon tvungen att lära sig, förutom sin egen dialekt, amahariska, Etiopiens officiella språk. Sedan har hon lärt sig lite engelska och hon kommer, efter att ha studerat hårt, lära sig svenska bättre och bättre.

Valentijn Trouw påpekar också att Abeba Aregawi är en idrottare med ett mycket gott självförtroende och det förstår man också när man ber henne förklara hur det kändes att vinna VM-guldet i Moskva.

– Jag var inte rädd för att förlora, säger hon även om hon efter segerloppet utstrålade mer lättnad än glädje.

– Jag klarade det, säger hon och skrattar stort.

Fokusering och koncentration är det hon lärt sig mest av svenskarna och när jag ber henne beskriva vad hon ser som typiskt svenskt, tystnar hon och tänker efter länge.

– Att man vågar säga det man tänker och tycker och man känner sig fri, säger hon sedan eftertänksamt.

Nu åker Abeba Aregawi tillbaka till Etiopien för att förbereda nästa säsong. Efter pilgrimsresan till Lalibela börjar hon träna igen. Hon ska springa två inomhustävlingar under vintern, XL-galan i Globen i februari och inomhus-VM i polska Sopot i mars.

Utomhussäsongen handlar om Diamond League och EM i Zürich.
Sedan väntar VM i Peking 2015 och OS i Rio de Janeiro 2016, det stora målet. Vad som händer där-efter är osäkert.

Kan det bli aktuellt med barn?

– Kanske, vi får se efter OS, säger Abeba Aregawi och ler samtidigt som hon försiktigt fingrar på det stora korset som hänger runt halsen.

Abeba Aregawi

2006 – flyttar som 16-åring från hembyn Adigrat i norra Etiopien till huvudstaden Addis Abeba för att satsa på löpning. Slog igenom i en skoltävling och upptäcktes av en storklubb i huvudstaden.
2007 – träffar i samband med ett träningsläger i Etiopien Henok Weldegebriel från Sverige. Henok är i Etiopien med sin svenska klubb Spårvägen och tycke uppstår. Henok kom till Sverige som barn och är svensk medborgare.
2008 – Henok och Abeba gifter sig i Etiopien den åttonde juli.
2009 – Abeba Aregawi får på hösten uppehållstillstånd i Sverige så att hon kan bo tillsammans med sin man. Hon börjar träna med Spårvägen.
2010 – Henok Weldegebriel och Abeba Aregawi tar kontakt med Hammarby. De tycker inte Spårvägen engagerar sig tillräckligt för att få Abeba att bli svensk medborgare med möjlighet att tävla för Sverige vid OS i London 2012. Paret byter klubb.
2011 – Abeba Aregawi får i september permanent uppehållstillstånd i Sverige och tar efter det kontakt med Svenska friidrottsförbundet och meddelar att hon vill tävla för Sverige.
2012 – den 28 juni beviljar Migrationsverket Abeba Aregawi svenskt medborgarskap. I teorin är det möjligt för henne att tävla för Sverige i OS, men Abeba väljer efter påtryckningar från det etiopiska förbundet att tävla för Etiopien. Hon slutar femma i OS-finalen på 1 500 meter. I oktober meddelar det internationella förbundet att Abeba Aregawi nu representerar Sverige. I november skickar Abeba Aregawi en anmälan till Skatteverket om utflyttning till Etiopien.
2013 – vinner i överlägsen stil guldet på 1 500 meter vid inomhus-EM i Göteborg. Vinner guld på 1 500 meter vid VM i Moskva i augusti. Förlorar inte ett enda lopp på 1 500 meter under året och vinner Diamond League överlägset. Tjänar omkring två miljoner kronor totalt i pris- och startpengar.