Sverige är inne i en generationsväxling och VM har aldrig gått att se som mer än ett avancerat OS-kval. Ett viktigt steg för framtiden.
Därför var det oroande hur Sveriges fysik inte räckte för mer än 70 minuter mot Nigeria. Avslöjande hur Sverige förlorade de offensiva löpduellerna mot USA. Och hur det kommer att se ut i träningsmatchen mot speedkulorna från Nordkorea vill jag inte ens tänka på.
Med USA:s liga i törnrosasömn brukar Sveriges serie kallas världens bästa. Det är inget vi sett spår av i Kina.
VM-tvåa för fyra år sedan och semifinal i EM och OS åren efter. Sverige har en match kvar men har redan visat världen att laget har tappat till täten och det värsta är hur försynta framtidens namn är.
Lotta Schelin är upplyft, uppskriven och upphaussad i allsvenskan. I VM är hon bara en anonym statist. Förbundskapten Thomas Dennerby säger att hon ska vara som bäst 2011. Men herregud. Schelin är redan 23 år. Hur länge ska man få vara talang i det här landet?
Det vi såg på fredagen var svenska spelare som bara höll samma klass som USA på en punkt. Viljan. Dennerby var efteråt lyrisk över hur hans spelare inte vek ner sig och det är till att ha låga krav då.
Att höra honom var värre än att lyssna på Lagerbäck efter Trinidad och Tobago. Dennerby har åkt på en ordentlig Solna-smitta av för många kanslidagar i förbundslokalerna. Nog för att jag gillar positiva människor men det finns gränser.
När han sade att Sverige gjorde en "fantastisk första halvtimme" mot USA bevisar det två saker.
1) Han är enögd. De svenska målchanserna under den tiden var få.
2) Han har inte högre tankar om sina spelare än att de bara då och då ska kunna störa USA.
Thomas Dennerby har inte haft ett lyckat VM. För andra matchen i rad bytte han ut fel spelare. Den här gången fick Therese Sjögran lämna planen för tidigt.
Och systemskiftet blev helt fel när det kombinerades med gårdagens taktik.
Vad är det för mening att spela in 4-3-3 i två år om det ska överges efter en VM-match? Vad är det för mening att ha fyra mittfältare om varje uppspel slås direkt från svenska backlinjen mot den amerikanska. Med den taktiken blev viktiga Victoria Svensson åskådare och inte nyckelspelare.
Det här har varit målvaktsmissarnas VM och nu är Hedvig Lindahl med i klubben. Att hon kom helt snett när USA fick straff var ingen skräll, hon hade haft stora problem med positionsspelet tidigare.
I fredagens DN sade hon att hon tränat på att våga ta stryk.
Det syntes inte i duellen mot Carli Lloyd. Lindahl tvekade, blev stämplad och blev liggande.
Och brott kan löna sig. Då - i den sjunde minuten - fick USA det spelavbrott som i praktiken avgjorde matchen. Efter det blev den svenska offensiven mer sansad och betydligt ofarligare.
Till sist om en annan framtid: Planerna på en sammanslagning i Göteborg var både bra och nödvändiga, men blev inte verklighet, den här gången.
Det finns inget som säger att de skrinlagda planerna är vägen till ett nytt storlag.
Det finns däremot mycket som talar för att de är enda vägen till att behålla ett stabilt allsvenskt lag i stan, vid sidan av IFK Göteborg.
Det här är som när allsvenska topplag säljer spelare på upploppet. Det är inget de styrande gör för att det är kul, men det finns inget val om de ska tänka på framtiden.
Det här planerna var inget de styrande gjorde för skojs skull. De ansåg att det inte finns något val om de ska tänka på framtiden.
Klubbarnas enskilda framtid kan i bästa fall bestå av växelvisa gästspel i högsta serien. Mer troligt är att problem med ekonomin drar ner Örgryte, Häcken tynar bort i ointressets dimma och Gais fortsätter att kämpa mot sin egen myt.
Det finns bara en svensk stad där planerna kan funka. Staden där lokalpatriotismen är urstark, på gott och ont.
Som 08:a kan jag snabbt få en överdosering av att befinna mig i Winter-land.
På fotbollsläktarna kan det stå styrbord och babord istället för höger och vänster. Färjor heter Ada. Båtar Lasse Dahlquist. Är man ute och joggar kan en go gubbe ropa "Dö, Göteborgsvarvet gick åt andra hållet" och när det blir mål i en fotbollsmatch kan en låt gå i gång som låter (skojar inte): "De' va' la' gôtt. De' va' la' gôttgôtt". Det tar aldrig slut.
Ett annat 031-drag är hur bra invånarna är på att samla sig mot en yttre fiende. Om IFK Göteborg spelar mot AIK/Hammarby/Djurgården blir många plötsligt Blåvita.
Den sortens uppslutning gör att FC Gothia är både en lysande och nödvändig idé.