INDIANAPOLIS.
.
I skuggan av medieorkanen kring Indy 500-loppets sensationella fyra, 23-åriga Danica Patrick, möter DN Kenny Bräck. Samlad, men inte uttryckligen besviken, efter att ha tvingats bryta sitt comebackförsök i Indianapolis efter fel på styrningen.
Det var en mutter som lossande på styrstaget till höger framhjul och då blir staget lite längre och då ställer sig hjulen i fel vinkel, vilket ger instabilitet. Jag märkte tendenser till att väghållningen började att förändras tio varv innan jag bröt, säger han.
Vi försökte höfta till det tre gånger, sista gången fick vi ordning på felet men då hade jag redan tappat sjuåtta varv och då finns det ingen anledning att fortsätta då är man bara i vägen för dem som har chans att vinna. Det här händer ibland, tyvärr går det inte att göra så mycket åt. Det är ett ovanligt fel, men jag har haft det en gång tidigare, fast det var på en vägbana och då innebär det inte en lika stor utmaning som på en ovalbana med högre hastigheter.
Kenny Bräck säger att han sammantaget är tillfreds med sin insats.
Jag gjorde min del över stallets förväntningar, inte minst kvaltiderna var ju bra och vi tog de chanser på banan som bjöds under loppet. Min stallchef Bobby Rahal var mycket nöjd efteråt, fast förstås besviken över att bilen gick sönder. Och för min del gjorde jag också vad jag förväntade av mig själv. Det här är min seger. Det är ett bilrace det kommer tillbaka nästa år. Vad jag har gått igenom efter olyckan är något helt annat. För mig känns det viktigt att ha gjort det här. Nu är jag i en position där jag kan ta beslut om jag ska fortsätta med racing eller göra något annat men det är mitt beslut.
Hur länge ska du fundera på framtiden?¨
Det vet jag inte. Det var var väldigt roligt att köra, allt kändes bra och normalt, fast lite ovant förstås. Men det är många saker som ska vägas in i det här med familj. Det måste göras på rätt sätt fast jag utesluter ingenting.
Hustrun Anita Bräck beskrev makens lopp som fantastiskt och ser i dag beslutet att göra comeback som rätt, men medger att det var nervöst.
Det var en extremt bra comeback, de som kritiserar Kenny för att ha återvända till racingen förstår inte passionen bakom det beslutet. Att han följer den passionen köpte jag 1992 när vi blev tillsammans. Och han skulle aldrig ta ett beslut som inte är rätt för mig, sig själv och stallet, betonar hon för DN.