Susanne Olovsson dyker upp på landslagsträningen på Årstafältet iklädd en stickad mössa.
Anledningen: Hon är nyss hemkommen från Malaysia.
– Det är kallt här ju, säger hon och skrattar.
36-åringen är en av rugbylandslagets mest rutinerade spelare. Runt tio år har hon spelat i blågult – på senare år dock bara när hon haft möjlighet att lämna jobbet och klubblaget i Kuala Lumpur.
Det var arbetet på DHL Express som för sju år sedan tog Olovsson till Malaysia. Då hade hon under flera säsonger spelat i Stockholmsklubben Exiles, samtidigt som hon en tid varvat rugbyn med innebandy.
När färden gick mot Asien var hon fast besluten att fortsätta med rugbyn. Hon tog kontakt med Kuala Lumpur-klubben Royal Selangor Club (RSC), men väl på plats visade det sig att klubben saknade ett damlag.
– Jag fick jobba väldigt hårt för att få spela med herrarna. Att träna med herrar är en sak, men att spela med herrar – i deras liga – är nog lite speciellt var du än befinner dig, säger Olovsson.
– Särskilt i Malaysia, som ju är muslimskt, har jag fått försöka övervinna många traditioner för att som tjej få spela en kontaktsport som rugby, i ett herrlag.
Efter en hel del frågande blickar och starka reaktioner har Susanne Olovsson nu blivit en i gänget. Och sedan hon träffat sin malaysiske pojkvän – även han prop i RSC – har hon blivit kvar i Kuala Lumpur.
– Nu tänker jag inte ens på att jag spelar med herrar längre – och i laget är det ingen som höjer på ögonbrynen. De första träningarna undrade de kanske lite hur de skulle tackla mig. En del av herrarna väger ju 120, medan jag väger 70 kilo... Men det kom de över ganska snabbt.
– Jag är en av herrarna nu och så länge jag har lagkamraternas stöd bryr jag mig inte så mycket om vad motståndarna tycker.
Till viss del tror hon dessutom att hon har lyckats förändra synen på kvinnor och rugby i Malaysia. Det visar sig inte minst i det damlag som Olovsson hjälper till att starta upp i RSC:s regi.
– Vi började för ett år sedan och har fått börja om från början med allihop. Men det har gått väldigt fort framåt. När jag kommer tillbaka ska vi åka till Asien cup i sjumanna. Det blir historiskt, säger hon.
Dessförinnan ska hon dock hjälpa svenska landslaget att under EM spela hem en VM-biljett till mästerskapet i England 2010. Turneringen inleds på söndag med match mot Italien – och därefter väntar Spanien och Tyskland innan en gruppsegrare koras nästa lördag. Endast gruppsegraren i de två grupperna går vidare till VM, men även om Sverige bara är rankat sexa av de åtta deltagande lagen tror Susanne Olovsson att laget har en chans.
– Det är helt klart realistiskt. Jag tycker vi spelar bra tillsammans och det finns inget annat mål just nu.
Engelsmannen Andy Tither, som tränat damlandslaget i två år, håller med:
– Vi har en bra chans. Och är ett mycket bättre och stabilare lag nu än för två år sedan. Italien har vi vunnit mot de två senaste mötena, medan vi förlorade mot Spanien senast.
– Till avslutningsmatchen mot Tyskland går vi in med väldigt mycket självförtroende, säger han.
Vad som är det svenska lagets styrka är Andy Tither snabb att fastslå:
– Typiskt svenskt, skandinaviskt spel, med spelare som aldrig ger upp. Riktiga vikingar, kan man säga.