Iskallt i luften. För stor skillnad i kvalité på lagen. Och – framför allt – fel lag i finalen. Confederations Cup i Sydafrika har inte varit någon höjdare.
För-VM, som det också kallas, avslutas på söndagskvällen med finalen USA–Brasilien på Ellis Park i Johannesburg.
Upphetsande?
Sådär.
All heder åt jänkarna, som mirakulöst krånglade sig vidare från gruppspelet och som sensationellt spöade Spanien i semifinalen, men det var knappast Charlie Davies, Clint Dempsey och Jay DeMerit fotbollsvärlden ville se i finalen.
Det var ju Spanien eller – i nödfall – Italien som skulle ta sig an brassarna och ordna en praktfull avslutning på turneringen.
Av de sex mästarna på respektive kontinent, som tillsammans med värdnationen och världsmästarna Italien har visat upp sig i Sydafrika är det bara tre som kan vara med och slåss om VM-guldet nästa år. Ingen av dem har imponerat så att det stör.
Mesta världsmästarna Brasilien är förvisso i final, men har pendlat rejält i prestationer. Spelade stundtals fantastiskt i gruppspelsmatchen mot Italien (3–0), men var i uppenbar förlustfara både i öppningsmatchen mot Egypten (4–3) och i semifinalen mot Sydafrika (1–0 efter sent segermål). Positivt för Brasilien är att de nya stjärnorna levererat, att försvars- och omställningsspelet åtminstone emellanåt har fungerat och att laget gjort ett flertal mål i samband med fasta situationer.
Trist dock att förbundskaptenen Dunga alltid måste tvingas välja mellan Maicon och Dani Alves – världens två skickligaste högerbackar.
Regerande världsmästarna Italien försvann i gruppspelet efter tarvligt trötta och tröga insatser. Nygamle förbundskaptenen Marcello Lippi håller envist fast vid sina gamla VM-guldhjältar från 2006, men ska ”Gli Azzurri” ha minsta chans att försvara sin titel måste nog laget föryngras med U21-stjärnor som Balotelli och Giovinco och det galna geniet Antonio Cassano.
Regerande europamästarna Spanien inledde magnifikt, men föll mycket överraskande i semifinalen mot USA (0–2). ”La Roja” är delvis ursäktat av att man saknade ett par av sina tongivande spelare, Marcos Senna och Andrés Iniesta, och att ett flertal spelare matchat stentufft i slutskedet av säsongen. Nu sprack sviten om 15 raka vinster och 35 raka matcher utan förlust, men Spanien får likväl gälla som storfavorit till VM-guldet nästa år.
I övrigt kan man konstatera att:
Nya Zeeland är bottenlöst uselt. Laget skulle knappast färga i allsvenskan. Egypten inte har den spelkvalité som behövs för att rubba europeiska och sydamerikanska bjässar. Att man vunnit afrikanska mästerskapen de två senaste gångerna beror enbart på att man är taktiskt skickligare än motståndarna.
Sydafrika tycks vara på rätt väg. 22-årige målvakten Kuhne har varit en sensation med sina grymma reflexräddningar och sina makalöst precisa utsparkar. Ytterbacken Gaxa har också imponerat med sin offensivlusta och respektlösa spel.
Att vi lärt oss ett nytt ord. Vuvuzela. Vilket otyg!