Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Fotboll

Fick nog – och skrev om det riktiga landslaget

”När Therese Sjögran blev bortgjord en andra gång på Fotbollsgalan bestämde jag mig” säger Moa Svan.
”När Therese Sjögran blev bortgjord en andra gång på Fotbollsgalan bestämde jag mig” säger Moa Svan. Foto: Paul Hansen

I det riktiga landslaget är det Lotta Schelin som gör målen, inte Zlatan Ibrahimovic. I det riktiga landslaget är det Hedvig Lindahl som står i mål, inte Andreas Isaksson.

Men det riktiga landslaget får inte samma utrymme i media som Zlatan & co, det riktiga landslaget får sopa smulorna från den rike mannens bord.

– När Therese Sjögran blev bortgjord en andra gång på Fotbollsgalan bestämde jag mig. Nu får det vara nog! säger Moa Svan.

Moa har ett brinnande fotbollsintresse. Hon spelar korpfotboll, är ståuppare, har arbetat som programledare i både radio och tv.

Det riktiga landslaget är hennes debutbok. Det är hennes berättelse om favoritlaget, om hennes hjältar.

Men också hennes berättelse om frustrationen hon känner när herrarna hela tiden hamnar i gräddfil, tar pengarna och utrymmet, marscherar in på Fotbollsgalan till tonerna av filmmusik från Star Wars sedan tjejerna anonymt fått smyga in i förväg.

Detta trots att det är tjejerna som levererar, tar sig till mästerskap efter mästerskap, och tar medaljer.

– Det riktiga landslaget är med i alla VM-slutspel, herrarna har inte varit med i ett VM-slutspel på tio år, konstaterar Moa.

Boken släpptes officiellt vid en välbesökt tillställning i Stockholm i tisdags. Kicki Bengtsson, en perfekt representant för det riktiga landslaget, var på plats. Liksom bland andra Moas kompisar Nour El Refai och fotbollsreportern Alva Nilsson, socialdemokraternas förra partiordförande Mona Sahlin, som var på plats i Los Angeles när Kicki spelade VM-finalen 2003, och vänsterpartisten Rossana Dinamarca.

Kicki, som gjort elva mästerskap och vunnit fem mästerskapsmedaljer, Kicki som gjort fler landskamper än Anders Svensson, 157 mot 148, men ändå aldrig belönats med någon bil.

Kicki fick lika starka applåder som författaren. Tog sedan plats i dj-båset när kvällen fortsatte.

Förutom tunga vedträn på debattbrasan innehåller boken skildringar av Caroline Seger, Therese Sjögran, Nilla Fischer, Kosovare Asllani och Lotta Schelin. Moa Svans hjältar.

Moa skriver för att skapa debatt, provocera fram en debatt. Hon vill få upp frågan om jämställdhet på bordet. Hon skriver om unkna värderingar, om orättvisa löneskillnader, om frustrationen över att behöva inse att sportbaren hon valt inte kan ratta in sändningen från VM-kvalmötet Sverige-Färöarna.

Hon vill få bort Zlatanfixeringen.

En seger nås först när man själv sätter agendan, konstaterar hon.

Och hon riktar strålkastaren mot genusfrågan när hon skriver:

”Att säga att tjejer som spelar fotboll är lesbiska är ofta tänkt som något nedlåtande och bygger på ett antagande om att 'riktiga' kvinnor inte spelar fotboll. De kvinnor som spelar fotboll måste alltså vara lesbiska. Det är såklart inte sant att kvinnor måste vara lesbiska för att spela fotboll. Men i dagsläget underlättar det, enligt min mening”.

”Det riktiga landslaget” är en bok som provocerar, medvetet. Men som också bör mana alla berörda till eftertanke.

Om två veckor är det VM-premiär, mot Nigeria, i Winnipeg. Sjunde VM-slutspelet av lika många möjliga, för det riktiga landslaget.