Thomas Lindholm blickar ut över den kvalmiga salen. Ser dammet som yr mellan spegelväggarna och känner vårsolens värme genom källarfönstren. Så lutar han sig fram över pärmen. Funderar. Tjugo killar kikar upp mot honom, lydigt inväntande nästa kommando.
- Det är bara att köra vidare, deklarerar Lindholm, och trampandet tar ny fart på träningscyklarna.
Fystränaren började under klubbens djupaste svacka. Nya manager, Richard Money och Patrik Englund, dansade in på Råsunda, men kröp knäckta därifrån. Och i styrelserummet stormade det oavbrutet.
- När jag kom hit var otroligt många skadade och vi fick i stort sett inrikta oss på bara rehabilitering. Först i år kan vi köra på som jag planerade från början, säger Thomas Lindholm.
Den allsvenska starten hägrar runt hörnet. Nu återstår bara finslipning inför allvaret. Thomas Lindholm vandrar runt över plastgolvet, instruerar och pekar, sätter sig då och då själv vid en maskin. Sen är han igång. Klonkar med hantlar, pillar på vikter och visar.
Det gäller att vara pedagogisk.
- Att han älskar att träna är ett plus, säger mittbacken Nicklas Carlsson. Han lever som han lär, skulle man kunna säga, och han lär bra.
Efter drygt två års arbete är manskapet i stort sett skadesanerat. Men inte nog med det. Säsongens tester visar att spelarna är i klart bättre fysisk form nu än vid samma tid i fjol. Och Thomas Lindholm, som ledde ärkerivalerna under deras gyllene era, gör en intressant jämförelse.
- Vi ligger lika långt framme nu som Djurgården gjorde under mitt andra år hos dem. Då tog vi guld.
Ni minns. Blåränderna sprang triumferande genom allsvenskan. Två guld och en cup-pokal på två säsonger. Thomas Lindholm gjorde sig känd som mannen bakom deras fantastiska fysik. Hans hårda metoder hyllades av en enig expertis. Själv vill han inte dra för stora växlar på sina framgångar, men medger att han har en del positiva egenskaper som tränare.
- Jag är väldigt envis och noggrann och så har jag fotbollsbakgrund. Det är nog en förutsättning för att lyckas.
Receptet på bra fysträning är just fotbollen, förklarar Thomas Lindholm. Eller snarare anpassningen till den. Varje moment - oavsett om det är tyngdlyftning eller kondition - ska ha en direkt motsvarighet på planen. Annars är det värdelöst.
- Med Kim Källström var det så att han hade överkapacitet i vissa muskelgrupper, så han kunde lassa på tyngre och tyngre vikter. Men sådant tjänar ingenting till. Bara för att man tar hundratals kilo i benböj blir man inte en bättre spelare. Snarare tvärtom.
Strategin är i stället att göra punktinsatser. Som gammal fotbollsspelare kan Thomas Lindholm se i vilka moment spelarna riskerar att skada sig. Sedan kan han utforma upplägget efter det. Om någon till exempel belastar knäna för mycket i vändningarna jobbar man med den specifika bristen tills den är åtgärdad. Men målet är aldrig att träna bara för sakens skull.
- Nej, träningen är inte ett självändamål, utan ett sätt att utvecklas på planen. Nu när vi försöker öka snabbheten i laget har vi inte en och samma modell för alla spelare.
- Det finns olika typer av snabbhet och bara för att en viss position kräver si eller så god acceleration, behöver det inte vara likadant över hela planen.
Pierre Bengtsson och Robert Åhman-Persson har utvecklats mest i AIK under försäsongen, enligt Thomas Lindholm. Och ynglingen Bengtsson lyfter fram variationen som anledning till sina framsteg.
- Allt känns så genomtänkt och omväxlande, säger han. Ett löp-pass handlar inte bara om att ge sig ut och springa, utan man kör riktningsändringar, tempoväxlingar och fokuserar hela tiden på precis de muskler man vill komma åt.
Allt svettigare svartgula spelare sveper fram och tillbaka genom gymmet. Vissa av dem ser rätt färdiga ut. Thomas Lindholm lägger armarna i kors och veckar pannan. Det är alltid en balansgång att jobba med fysiologi, förklarar han. Samtidigt som träningen ska vara skadeförebyggande och mild, gäller det att presssa grabbarna så att de utvecklas.
- Men man måste alltid föra en dialog. Det är oerhört viktigt att vara lyhörd och ha fingertoppskänsla. Man kan inte köra efter ett visst schema om man märker att alla blir alldeles för slitna. Då måste man vara flexibel och kunna tänka om, säger han.
Så kommer en hastig brasklapp:
- Vissa vill ju bara spela boll, ler Thomas Lindholm, så dem kan man inte vika sig för varje gång.
Fysträning är ingen exakt vetenskap, utan styrs av mängder av omvärldsfaktorer. Hur tänker klubben satsa? Ska tonvikten ligga vid bollspel eller fysik? Vilka spelartyper finns i laget?
- Sedan är det vädret också, suckar Thomas Lindholm. I Sverige har vi fyra månaders försäsong och kylan gör att skaderisken är extra stor. Skulle jag träna ett lag i Spanien eller Italien kunde jag ha samma långsiktiga mål, men mitt upplägg skulle se helt annorlunda ut.
Klimatet sliter och man måste vara försiktig hela tiden. Thomas Lindholm har ansvarat för landslag i över 20 sporter och han förklarar att det är extra illa med fotbollen jämfört med de flesta andra idrotter.
- Om man tittar på ishockeyn så kan folk hålla på tills de är 40 år. Det beror till stor del på att, trots att sporten är extremt hård, belastningen blir mindre än i fotboll där man kör i 90 minuter.
- I hockeyn har man minst tre femmor, fördelade på 60 minuters effektiv tid. Och så glider man ju på skridskor också.
Trots alla svårigheter ser AIK ändå bra ut i år. För en tid sedan kollades värdena ute på idrottshögskolan på Bosön.
Spänstigast i truppen var nye Khari Stephenson och Nicklas Carlsson. Starkast på bänkpressen var bjässarna Niklas Sandberg och Patrik Karlsson. Mest uthålliga var Marcus Jonsson och Robert Åhman-Persson. Dulee Johnson klarade magmuskulaturtestet bäst. Han klämde i med 40 situps i brutalbänken. Snabbast däremot var Bernt Hulsker, följd av Kenny Pavey.
Det är dags att runda av dagens träning och spelarna släntrar i samlad trupp genom foajén. En välförtjänt lunch väntar, innan det är dags att trilla lite boll nere på Karlberg.
Ett skönt avbrott från den tuffa tyngdlyftningen.
- Vi är på gång nu, lovar Thomas Lindholm.