Men faktum kvarstår, de 16 allsvenska klubbarnas resultat försämrades kraftigt under 2008, 94 miljoner kronor i vinst 2007 krympte till plus 20 miljoner i fjol, och många klubbar har magra kassakistor.
En genomgång som TT gjort visar att i sex av klubbarna var de kortfristiga skulderna vid årsskiftet större än omsättningstillgångarna, det vill säga tillgångar som antingen är eller snabbt kan omvandlas till reda pengar.
Nya arenor, med större kapacitet och bättre kringutbud kan lindra huvudvärken hos klubbarnas ekonomiansvariga. Men det behöver inte nödvändigtvis vara någon långsiktig medicinering. Och det är ingen medicin som alla har tillgång till.
Finanskrisen tog ett strypgrepp på svensk ekonomi i höstas. Tendensen hade funnits där ett tag, men för gemene man var det en chock när köpfesten plötsligt tog slut, när riksbanken gång på gång tvingades sänka räntan i syfte att stimulera investeringar och bromsa en stigande arbetslöshet, när kronan tappade i värde, gentemot dollar och euro, vilket innebar att import av varor blev dyrare.
PUBLIKMINSKNING
Fotbollen märker av lågkonjunkturen, i olika grad. Vissa ser den i försäljningen av säsongsbiljetter och ett minskat kassaflöde, alla ser eller kalkylerar med förändringar i sponsorintäkterna.
Men fotbollens konjunkturcykel tycks ändå inte riktigt följa samhällets. För inom fotbollen kom lågkonjunkturen ett år tidigare. Efter 2007 års publiktopp, då allsvenskan hade en snittpublik på 10.258 åskådare, gick det ner kraftigt i fjol, hela 24 procent, vilket förklarar det rejäla vinstraset.
Fjorton lag tappade publik, inklusive mästarlaget Kalmar. Endast Sundsvall och Ljungskile, nykomlingar som ramlade ur direkt, visade plus, men gick då bara från en låg till en mindre låg nivå.
Hårdast föll storlagen IFK Göteborg och AIK, publikbortfallet var 39 respektive 24 procent.
För AIK fortsätter kräftgången, försäljningen av säsongsbiljetter är cirka 12 procent ner jämfört med fjolåret.
IFK Göteborg däremot har ökat försäljningen med drygt 50 procent i år. En omständighet som hänger ihop med den nya arenan, ”Gamla Ullevi”, som står klar till den allsvenska premiären, och mötet Örgryte-Gais.
Arenan, med plats för 18.800 åskådare, har givit Göteborgsfotbollen en välkommen skjuts i en svår tid. Även Gais och Öis redovisar rejäla ökningar av antalet sålda säsongsbiljetter, dock med start från en låg nivå.
– Storstäderna är oerhört viktiga, betonar Lagrell, inte minst då Stockholm. Publikutvecklingen i stort är helt sammankopplad med Stockholmslagens utveckling.
ARENAFRÅGAN
Arenafrågan har utmålats som en nyckelfråga inom elitfotbollen. Nya arenor som förutom hög komfort på åskådarplats även inrymmer lokalytor, konferens- och utställningsfaciliteter, ska ge klubbarna ett lyft, såväl publikt som ekonomiskt.
Ett bra exempel är Borås Arena, som ägs av Elfsborg via ett dotterbolag. Arenan, som invigdes 2005, kostade bara 117 miljoner kronor att bygga, och har givit Elfsborg ett både sportsligt och ekonomiskt lyft. Publikmässigt har dock nyhetens behag lagt sig. De 12.176 som löste biljett 2006 var reducerade till 9.513 i fjol. Men via arenan står Elfsborgs ekonomi på fler ben, inte bara på det som heter publikintäkter.
Och att nya arenor, som helt eller delvis ägs av klubbarna, är ett lyft råder inget tvivel om. Titta bara på ishockeyn, där Färjestad, Linköping och HV via egna arenor skapat ekonomiska plattformar som över tid ger dem fördelar.
Fördelar som en klubb utan egen arena, med begränsad möjlighet att dra fördel av kringförsäljning, i längden inte kan matcha. Linköping tjänar mer än dubbelt så mycket som Djurgården, på varje enskild åskådare.
De bästa spelarna väljer alltid den klubb som kan betala bäst. Och när de inte platsar där längre kan de avrunda, med lägre lön, i en klubb med sämre intäkter.
Fotbollen kan också vara på väg att skapa ett sådant frälse. Och då kan det komma att handla om övriga Sverige mot Stockholm.
Elfsborg har redan sin arena, liksom Örebro. Göteborgslagen och Malmö FF får nya arenor i år, Kalmar ligger i startgroparna, Halmstad, Gefle och Trelleborg planerar.
I Stockholm kommer nya Råsunda att stå klar inom något år, liksom den nya Stockholmsarenan vid Globen. Stadions framtid dras fortfarande i långbänk.
Skillnaden är bara att i Stockholm kommer AIK, Djurgården och Hammarby inte att få möjlighet till samma intjäningsgrad kring varje besökare, som blir fallet i de flesta andra klubbar, eftersom de inte kan kontrollera försäljningen av korv, läsk och godis i samma utsträckning. Dessutom går en större del av publikintäkterna till planhyran, än vad som är fallet för klubbarna ute i landet. Och med dessa förutsättningar kan man inte vara med och konkurrera om de bästa spelarna, om man inte har ett rejält publiksnitt som kan kompensera.Det är därför ingen slump att AIK redan gjort ett förhandlingsutspel och förklarat att man visst kan tänka sig andra arenor än nya Råsunda.
BOLAGISERING
AIK och Djurgården har därför också ställt sig bakom en uppluckring av nuvarande regelverk, som säger att ett idrotts-AB till minst 51 procent måste ägas av klubben. De ser nämligen ett större externt ägande som en möjlighet att skapa den kapitalbas som krävs för att konkurrera, inte bara i Sverige utan även på en Skandinavisk nivå.
Fotbollförbundets motion till årets Riksidrottsmöte drogs dock tillbaka, sedan SEF (elitklubbarna i allsvenskan och superettan) gått emot vid årsmötet nyligen.
Drivande i frågan var IFK Göteborg och Malmö FF. Klubbar som har ett betryggande eget kapital, hög omsättning, god betalningsförmåga såväl kortsiktigt som långsiktigt, och från och med i år nya arenor.
Speciellt Bengt Madsen i Malmö agerar alltid efter principen – det som är bra för MFF får duga åt de andra.
Lars-Åke Lagrell är rädd för att Stockholm kan halka efter övriga landet, eftersom det är mycket snack men väldigt lite verkstad i Stockholm. Men betonar att han inte vill lägga sig i den arenadiskussion som pågår.
Han anser att det är en fördel att ha en egen arena, men ser ändå inget negativt i att AIK får hyra in sig på nya Råsunda.
– Med den kapacitet arenan får innebär det ett jätteläge för AIK, den ger AIK en fördel framför de andra lagen, säger han.
AIK och Hammarby hör till de allsvenska lag som vid årsskiftet hade svagast likviditet, det vill säga kortsiktig betalningsförmåga, trots att båda omsätter runt 100 miljoner kronor per år. Hammarby har även låg soliditet, som speglar den långsiktiga betalningsförmågan.
En förklaring till varför Hammarby hela tiden säljer sina bästa spelare. De har helt enkelt inte råd att tacka nej när anbuden trillar in.
Malmö FF, IFK Göteborg och Elfsborg befinner sig i motsatt situation. De kan shoppa i stället.
Tvångsnedflyttning är ett vapen Fotbollförbundet använder när en klubb en klubb visar ett negativt eget kapital. Örebro drabbades för några år sedan.
– Om det kan hända igen? Den risken finns alltid, men frågan är hur nära förestående det är, säger Lagrell.
TV-AVTAL
I ett övergripande perspektiv är tv-avtal och pengar från Svenska Spel viktiga intäktskällor för fotbollen. Gällande tv-avtal, som ger fotbollen 300 miljoner kronor per år, går ut 2010.
Omförhandlingar börjar redan i höst, och ett förändrat marknadsläge kan innebära att det inte blir lika mycket pengar nästa gång. Men om det vill Lagrell av naturliga skäl inte sia.
Det jobbas just nu med anbudsdokumenten.
Ett troligt scenario är att det slutar med tre olika avtal, ett för landslaget som förhandlas fram av Fotbollförbundet, ett för herrfotbollen som SEF sköter, och ett för damfotbollen som EDF hanterar.
– Vem som köper är inte så viktigt, utan det viktiga är att vi får bra betalt för vår produkt, säger Lagrell.
När direktsänd allsvensk fotboll började dyka upp i tv hade förbund och klubbar en extrem linje som innebar att man inte sålde matchen förrän arenan var utståld.
Den politiken är nu stendöd. Alla inser att tittarna zappar över till en annan kanal, med fotboll från andra ligor, om det inte erbjuds svensk fotboll.
Svensk fotboll har också tecknat ett nytt avtal med Svenska Spel som sträcker sig över fem år. Ett avtal värt 119 miljoner kronor per år. Frågan är dock hur länge Svenska Spel kan vara en kassako?
Tydliga signaler pekar mot en avreglerad spelmarknad, där Svenska Spel inte längre har monopol på tips och odds. Fotbollförbundet filar på ett remissvar till berört departement, och inriktningen är tydlig.
– Vi vill behålla den reglerade spelmarknaden, med Svenska Spel. Det är den bästa lösningen för samhället, för fotbollen, för idrotten i stor, och för de spelberoende, säger Lagrell.
– Släpper de spelmarknaden fri blir det som med fisket, stora, utländska trålare kommer och rensar våra vatten på veranda firre, det blir inget kvar till våra mindre föreningar. Tomt. Och idrottens bidragsberoende lär öka, inte minska med en avreglerad spelmarknad.
Blir det en avreglering är fotbollen fast besluten att tillvarata sina intressen, lägga sig i var fotbollstipsen hamnar. Ytterst kan man faktiskt tänka sig att bilda ett eget spelbolag.