Fotboll

Han slåss mot pamparnas fiffel med lagar som vapen

Korruptionen inom Fifa kunde och borde ha avslöjats redan för 14 år sedan. Det säger Roland Büchel, den schweiziske politikern och före detta Fifamedarbetaren, vars kamp för ny lagstiftning ska göra det svårare för pamparna i de internationella idrottsförbunden att fiffla.

Schweiz är hem för den olympiska rörelsen, Fifa och ytterligare ett 50-tal internationella idrottsförbund. Precis som för banker och företag som söker diskretion har alplandet för idrotten blivit en populär fristad. Trots att förbunden i många fall bollar med miljoner definieras de som icke-vinstdrivande-organisationer och åtnjuter inte bara skattelättnader. Insynen i verksamheten är starkt begränsad utifrån, vilket är en anledning till att korruptionen inom till exempel Fifa kunnat härja fritt.

Det ska bli ändring på det nu och det beror till stor del på Roland Büchel. Han är den före detta medarbetaren på Fifa och det konkursdrabbade marknadsbolaget ISL som blev politiker och sitter i det schweiziska parlamentet för Schweizerischen Volkspartei.

Efter sex års kamp har han lyckats driva igenom Lex Fifa, som ska motverka korruption och göra det svårare för de internationella idrottsförbunden att gömma sig.

– Men det viktigaste är inte att lagen ändras utan att förbunden ändrar sättet som de arbetar på, säger Büchel i ett telefonsamtal med DN.

Han anser att det inte bara är fotbollens rykte som skadats av Fifas mutskandaler utan att Schweiz som nation också drabbats.

– Liksom Sverige är Schweiz ett land med förhållandevis lite korruption. Det visar alla rapporter från till exempel OECD. Men efter det som hänt i Fifa tror folk att vi har mycket korruption i vårt land, säger Büchel.

Han menar att de skandaler som kommit dagen och som ligger till grund för att Fifa på fredag tvingas hålla extrakongress för att välja ny ordförande och reformera sina stadgar kunde ha undvikits om schweiziska myndigheter agerat redan 2002. Det var då som en grupp medlemmar av Fifas exekutivkommitté under ledning av dåvarande Uefabasen Lennart Johansson lämnade in en polisanmälan mot Fifaledningen. Den byggde på material som tagits fram av Fifas dåvarande generalsekreterare Michel Zen-Ruffinen och avslöjade bland misstankar om hur ISL, som gått i konkurs året innan, betalat ut mutor till personer inom Fifas ledning. Men det blev aldrig något åtal. Büchel säger att det fanns två skäl.

– För det första drevs fallet av en lokal åklagare, för det andra presenterades materialet inte på ett hundraprocentigt sätt. Fifa har alltid haft råd med de bästa försvarsadvokaterna, säger han.

Büchel anser att Lennart Johansson gjorde vad han kunde men tycker att fler borde ha ansträngt sig för att sätta press på Fifa för 14 år sedan.

– Allt det som gjorts den senaste tiden för att städa upp i Fifa borde ha gjorts redan i samband med ISL-skandalen, säger han.

Büchel har som politiker gjort korruptionen inom idrottsförbunden till en hjärtefråga. Efter den famösa omröstningen 2010 där Ryssland och Qatar tilldelades VM-turneringarna 2018 respektive 2022, lade han fram en motion om att ändra lagen. Årets därpå skrev han brev till Sepp Blatter och bad honom ”städa upp”. Fifabasen gjorde inget, men Büchel arbetade framgångsrikt vidare.

Vid årsskiftet trädde en lagändring i kraft som innebär att personer i hög ställning inom till exempel idrottsförbund jämställs med politiker och betraktas som Peps (Politically exposed persons), vilket innebär att banker är skyldiga att rapportera avvikande aktivitet på personernas bankkonton till finansmyndigheten. Problemet är att lagen fortfarande inte kommer åt de sex kontinentförbund som ingår i Fifa och där mutor varit vanligt förekommande.

Den lagändring som Büchel själv menar är den riktiga Lex Fifa väntas träda i kraft senare i år och innebär att begreppet ”privat korruption” blir åtalbart. Büchel förklarar:

– Enkelt uttryckt kan man säga att om två parter har en uppgörelse (om muta) så har det varit deras ensak så länge ingen av dem anmälde det. Det var därför som ISL-fallet inte var ett brott enligt lagen. Med lagändringen tvingas en åklagare som uppmärksammas på fallet att ta upp det, säger Büchel, som är nöjd med att ha bidragit till förändring.

Men han menar att det inte finns någon garanti för att Fifa förändras.

– Jag tror inte att Fifa vill ändra sig. Om de ändå gör det är det på grund av pressen från medierna, åklagare och politiker. Jag förväntar mig mer press från till exempel tv-rättighetsinnehavare, som har ännu mer makt än sponsorer. Och jag förväntar mig mer press från organisationer som Uefa, om det verkligen är förändring som Uefa vill se. Pressen har kommit mycket utifrån men nu är det hög tid att den kommer inifrån fotbollsrörelsen, säger Büchel.

Fakta. Lennart Johansson anmälde Fifaledningen redan 2002

International Sport and Leisure (ISL/ISMM-group) var ett schweiziskt marknadsföringsbolag, som startades av Horst Dassler, grundaren av sportkonfektionsföretaget Adidas.

ISL handlade med tv- och marknadsrättigheter och genom Dasslers goda kontakter med Fifa och andra internationella idrottsförbund skaffade sig ISL under 80- och 90-talet sig de lukrativa rättigheterna till en lång rad mästerskap inom bland annat fotboll, friidrott, handboll, simning, basket och tennis. Företaget blev en maktfaktor inom idrotten.

Rättigheterna blev med tiden allt mer konkurrensutsatta och attraktiva. För att behålla dem betalade ISL ut mutor till högt uppsatta personer inte bara inom Fifa utan även andra internationella idrottsförbund.

2001 gick ISL i konkurs med skulder på nära drygt 1,8 miljarder kronor.

Enligt en domstol i Schweiz betalade ISL ut mutor på över en miljard kronor, men summan kan vara större.

2010 avslöjade den brittiske journalisten Andrew Jennings vilka som varit mottagare av mutorna. Här fanns bland annat den tidigare Fifaordföranden João Havelange och hans före detta svärson, Ricardo Teixeira, tidigare ordförande i Brasiliens fotbollsförbund. Dokument som senare blev offentliga visade att de två tillsammans tagit hundratals miljoner kronor.

En utredning visade också att den nu avgående Fifabasen Sepp Blatter känt till en större muta till Havelange, men inte rapporterat detta. Blatter har själv aldrig anklagats för att ha tagit mutor från ISL.

Efter ISL:s konkurs 2001 slog Fifas dåvarande generalsekreterare Michel Zen-Ruffinen larm om ekonomiskt fiffel och maktmissbruk inom Fifas ledning. Elva medlemmar av Fifas exekutivkommitté med dåvarande Uefabasen Lennart Johansson i spetsen gjorde en anmälan baserad på dokument som Zen-Ruffinen samlat, men polisutredningen lades ned och Zen-Ruffinen fick sparken.

Lennart Johansson har hela tiden hävdat att utredningen borde ha gjorts grundligare. DN