Fotboll

Finns ingen given efterträdare till Hamrén – men Henke är en av mina män

Henrik Larsson i Helsingborg.
Henrik Larsson i Helsingborg. Foto: Björn Lindgren/TT

Det viktigaste Erik Hamrén gjort som förbundskapten är att han fått Zlatan Ibrahimovic att vara lysande i landslaget.

En av efterträdarens största uppgifter blir att få Zlatan att fortsätta.

Det är en orsak till att Henke är en av mina män.

Nästan lika viktigt är det vem Henrik Larsson får bredvid sig som en ny förbundskapten. Där är mitt namn Jonas Thern.

Jag skrev bredvid. Inte under. Jag vill att landslaget går tillbaka till den lösning som fanns när Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck delade på jobbet.

Enda problemet med det är att Henrik Larsson och Jonas Thern kanske inte vill dela ett sånt här jobb med någon utan ta huvudansvaret själv.

Att Erik Hamrén meddelat att han vill sluta efter EM är bra. Oavsett hur det går är det läge att byta med tanke på hur länge han suttit, hur enormt sliten han var under senaste kvalet och med tanke på att nästa kval knappast blir lättare. Sverige är på väg in i en generationsväxling och vägen till VM ser mycket tuff ut.

Läs mer: Erik Hamrén slutar efter EM

Det är läge att nya kaptener får slussa in nya spelare.

Att Hamrén själv lämnar beskedet så här tidigt innebär att han gjort sin arbetsgivare en enorm tjänst.

Svenska fobollförbundets ledning - med generalsekreterare Sjöstrand i spetsen – kan nu jobba med den här frågan i lugn och ro och öppet. Hade jobbet haft sin normala gång och Hamrén lämnat en framtidsdörr öppen hade det blivit det vanliga kaoset.

Den som får störst arbetsro är Hamrén själv. Om det går dåligt i EM kan ingen kräva att han sparkas. Går det bra kommer han lättare att få ett nytt jobb och folkopinionen kommer kräva att han stannar.

Och nej, han kommer inte att bli en haltande anka på väg mot slutet. Spelarna kommer precis som Hamrén att vara helt fokuserade på EM, vad som händer sedan tar de då. De som blir kvar.

Kim Källström, Andreas Isaksson, Andreas Granqvist är några som kan göra sina sista somrar med landslaget men den största frågan är naturligtvis:

Hur blir det med Zlatan?

För något år sedan kändes EM 2016 som ett naturligt avslut.

Sedan dess har hans mentala hunger och fysiska form bara pekat uppåt och nu känns ett avsked i sommar alldeles för tidigt.

Erik Hamrén har fört Sverige till två slutspel på tre försök. Det gör att hans arbete så här långt är väl godkänt – särskilt med tanke på hur spelarmaterialet sett ut. Men hans slutgiltiga betyg kommer självklart först att sättas efter EM.

Men hans viktigaste insats var att han fick Zlatan Ibrahimovic tillbaka till landslaget. Nej, ännu viktigare är att han har fått Zlatan att vara bra där. Betydligt bättre än under den tidigare regimen.

En orsak är att det här mycket har varit Zlatans landslag.

Frågan är hur efterträdaren vill ha det och ännu mer – vad Zlatan vill.

När Zlatan slog igenom i landslaget visade han upp en ovanlig beundran och respekt för Henrik Larsson. Jag tror att Henke skulle kunna öka oddsen till en fortsättning i landslaget för Zlatan, bara för att Zlatan skulle vara nyfiken på att vara med i början av den resan.

Det finns ingen given efterträdare till Erik Hamrén.

Det kommer att flyga runt en massa namn i diskussionerna och ni kommer att känna igen dem allihop.

Svennis, Backe, Hareide, Lennartsson, Håkan Ericson och Baxter. Och. Så. Vidare.

Pelle Olsson och Nanne Bergstrand är två spännande namn eftersom de visat att de kunnat jobba efter tydliga idéer under knappa resurser. För ett antal år sedan ville jag att Sven-Göran Eriksson och Pia Sundhage skulle ta över herrlandslaget i ett dubbelkommando.

Nu tycker jag att det är dags för två av 94:orna att göra det.

Visst, Henrik Larsson är oerfaren. Men att vara förbundskapten för sitt hemlands herrlandslag i fotboll är ett så unikt jobb att vanliga erfarenheter ändå inte fungerar som vanligt.

Henke har varit väldigt tydlig med att han vill nå så högt som möjligt som ledare och det är lika bra att ge honom chansen direkt.

Jonas Thern har i Värnamo visat prov på förmåga att se och lyfta fram talanger. Han är i sina obekväma åsikter en Björn Andersson-light och det är också vad som behövs. Ett av Therns problem efter spelarkarriären är att han inte gillat att jobba med spelare som inte velat lika mycket som han ville själv och att han behövt kompromissa. Det där är två saker en förbundskapten inte drabbas av.

1995 var jag på en landslagssamling i England. Jonas Thern var lätt skadad och gick på planen i överdragsjacka med händerna på ryggen och lekte ledare med en blandning av skämt och ordergivning.

- Där har du en blivande förbundskapten, sade dåvarande förbundsbasen Lars-Åke Lagrell.

Jag sade inte emot.