Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Fotboll

Obegripligt att resultatlöse Pehrsson är Malmös guldman

Magnus Pehrsson på måndagens upptaktsträff.
Magnus Pehrsson på måndagens upptaktsträff. Foto: Andreas L Eriksson/Bildbyrån

UPPSALA. Allsvensk upptaktsträff och på scenen står nye tränaren för mästarna och favoriterna Malmö FF.

Han heter Magnus Pehrsson.

Det är obegripligt.

Det har gått sex månader sedan jag hörde Magnus Pehrsson prata med en bekant på Lidingö. Det var inte meningen att tjuvlyssna, men det gick inte att låta bli.

Pehrsson kom in på hur det gick till när han fick sparken som Estlands förbundskapten.

”…och så blev det en hel del politik i det där.”

Jag var sugen på att sticka in frågan:

”Resultaten, då?”

Visst, politik i organisationen kan påverka en tränares situation. Det är Pehrssons nya klubb ett bevis på. Allan Kuhn tog MFF till SM-guld men det räckte ändå inte för att han skulle få vara kvar. Missnöjet bland spelarna var för stort.

Det här säger allt om vilken klubb Pehrsson kommit till. Truppen är så stark att laget kan vinna serien utan att samarbetet mellan spelarna och tränaren flyter bra.

Malmö är störst, bäst och rikast.

Och ändå:

När Kuhn skulle ersättas gick jobbet till en tränare som inte vunnit någonting.

Det är inte bara meritlistan som är tunn. När Pehrsson varit expert i tv har han aldrig sagt något som stuckit ut, som fått mig att haja till, som fått mig att se eller tänka något nytt.

Uppenbarligen har sportchefen Daniel Andersson sett något i Magnus Pehrsson som tränare som många andra missat.

Om ”MP” inte lyckas – allt annat än guld är ett misslyckande – kommer det att slå hårt mot Pehrsson men hårdast mot Andersson. Då har han på sina två senaste tränarrekryteringar…

…1) anställt en tränare som inte fungerar med gruppen.

…2) anställt en tränare som inte får det att fungera sportsligt.

Det som trots allt talar för Magnus Pehrsson – mer än att han har seriens bästa trupp – är att han nu bara behöver koncentrera sig på att vara tränare. Han måste inte också leka manager som i tidigare klubbar.

Han ska bara ordna guldet.

Det kravet har inte Graham Potter på sig men Östersunds tränare är den mest spännande i allsvenskan. Tidigt förra året såg jag hur Hammarby knappt fick låna bollen mot Östersund.

Ja, ja. Träningsmatch. Tänkte jag. Så där kommer inte Östersund klara eller våga att spela i allsvenskan.

Sen började säsongen och Hammarby fick knappt låna bollen och säsongen fortsatte och Östersund lånade helst inte ut bollen oavsett motstånd.

Det var starkt av Östersund. Det var svagt av motståndarna att inte lära sig Östersunds spel på hela säsongen. Det bör de ha gjort i år.

I skuggan av Potter och Östersund gjorde Jimmy Thelin och Jönköpings Södra en sensationell comebacksäsong i allsvenskan.

Både Östersund och J Södra valde som nykomlingar det svåra valet av spelidé och fick det att se självklart ut. Lite cynism, mer tro på att den sortens spel som tagit upp laget skulle räcka där.

Jimmy Thelin hade halsfluss och missade den allsvenska upptaktsträffen som var lika pigg som en likvaka.

Den andra tränaren som saknades var Hammarbys nye Jakob Michelsen. Han hade tydligen flyttdag. Det sista bohaget skulle upp från Danmark.

Kanske kan han också plocka med sig ett fungerande spel för Hammarby. Det har inte synts mycket av under försäsongen 2017.

Läs mer: ”Tamt och nådde inga höjder” – DN betygsatte tränarna under upptaktsträffen

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.