Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Fotboll

Tre 08-lag – med tre olika problem

Kim Källströms Djurgården hade ingen kul kväll mot Malmö FF.
Kim Källströms Djurgården hade ingen kul kväll mot Malmö FF. Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån

En mästerlig match. Ett mästerligt mål. Och ett Malmö FF som visade hur man vinner som ett mästarlag.

Malmö slog Djurgården med 3–2 i årets klart bästa match i allsvenskan. Djurgården gjorde så mycket bra men fick till slut så lite för det.

En av idrottens största dödssynder är övermod. Det var det Djurgården drabbades av. Det var det som sänkte laget.

Ledning 2–1 borta mot mästarna. Djurgården vågade spela ut, vågade flytta upp folk och vågade för mycket för några få sekunder.

För plötsligt bröt Malmö. Mästarlaget förvandlade försvar till anfall snabbare än det går att skriva Jo Inge Berget och när Djurgården vågat mycket hade laget tappat positionerna i försvarsspelet och i anfallsvågen som sköljde fram hittade Markus Rosenberg in till Berget och det var 2–2.

Målet räckte för att få mästaren i balans och sedan satte Yoshimar Yotun 3–2 med det som kan bli årets mål.

Att Yotun då borde varit utvisad för armbågen på Magnus Eriksson var typiskt för en match som var extra allt.

Segern gör att Malmö FF har kvar serieledningen och med all respekt för skrällgänget Sirius. I långa loppet är det inte den kometen som ska hota Malmö.

Det som definierar ett mästarlag är ofta mer hur man vinner än hur man spelar. Malmö har en trupp där Berget inte behöver stressas in i laget efter skada. Han hade inte ens spelat en kvart i årets allsvenska innan han grundade MFF:s vändning.

I Djurgården visade Kim Källström hur bra och viktig han kan vara. I alla fall när matcherna går på naturgräs.

De två andra Stockholms-lagen visade i helgen upp sina egna problem. Hammarby kunde inte göra mål. AIK kunde inte skapa målchanser.

I AIK har anfallaren Sulejman Krpic fått ge ansikte åt AIK:s skakiga vår men lagets problem är inte så enkla. Det här vända-spel-från-kant-till-kant-och-försöka-få-inspel-spelet är ensidigt, lättläst och uddlöst.

Läs mer: Nya tv-pengarna förändrar verkligheten för klubbarna

Både Hammarby och Jönköpings Södra har sett AIK stå och rulla runt en bit in på offensiv planhalva och förgäves hitta vägar fram till målchans.

Ska Rikard Norlings AIK fortsätta så är det självklart rätt att skifta Krpic mot Eero Markkanen. ”Eero The Hero” är inte mycket till fotbollsartist men har i alla fall ett huvud att pricka.

Bättre vore att hitta flera vägar centralt. Det pratas om saknad efter Alexander Isak och Chinedu Obasi men mest saknas Ebenezer Ofori.

Han var mästerlig på att vända upp och skjuta fart med bollen centralt, vinna många meter och sedan slå smarta, effektiva passningar.

Både Stefan Ishizaki och Kristoffer Olsson försökte tafatt några gånger med det här mot J Södra. Problemet var att de snabbt blev tveksamma? Vad skulle de göra med bollen? Var fanns spelare att passa till?

Ett annat AIK-problem är det jag tog upp redan efter derbyt. Bristen på karaktärspelare som kan vända och ta tag i spelet när det kör fast. För andra matchen i rad blev det bara pyspunka. Och J Södra vann med 2–1.

Hammarby slog AIK efter att Pa Dibba blivit hjälte men med tanke på hur mycket Dibba missat före och efter den lyckoträffen håller Dibbas derbymål på att bli som Hammarbys SM-guld?

Har det verkligen hänt?

Dibbas svaghet i målskyttet är priset han får betala för det som är hans styrka som ensam anfallare.

Hans enorma slit. Hans eviga springande och stressande mot motståndare. När karln väl kommer i läge att göra mål har han ingen explosivitet kvar i kropp och skalle.

– Jag springer tills jag stupar, sade Dibba efter derbyt.

Det är en härlig inställning men inte särskilt effektiv för en avslutare.

I Hammarby är Jiloan Hamad på en helt egen nivå när det gäller teknik och speluppfattning. Problemet för honom och Hammarby är att han behövs både för att dra igång anfallen och avsluta dem.

Mot Sundsvall visade han upp sin briljans i uppbyggnad och framspelningar men han var för osynlig med avslutningar.

Efter fyra matcher med Jacob Michelsen har Hammarbys publik och motståndarna insett vad det kan innebära att möta Bajen. Det svänger inte så mycket, men det kan vara stabilt på ett sett som sällan skådats i Bajen-land.

De senaste åren har Hammarbys spelövertag och publiktryck ofta tystats av ett bortamål som kontrats in. Nu skapade Sundsvall inte en enda målchans på 90 minuter i 0–0-matchen.

Och när allsvenskan drar ett snabbt andetag innan den kör igång igen under onsdagen ligger Hammarby, Djurgården och AIK åtta, elva och tolva i tabellen.

Läs mer: Så mycket betalade allsvenska lag per vunnen poäng

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.