Hamrén kan inte lyssna och följa alla fega, försiktiga röster som vill se Guidetti i EM-truppen men bara som inhoppare.

Ett fotbollsmästerskap är inte platsen där man ser och lär. Det är stället där man tar de chanser som dyker upp oavsett om man är spelare eller ledare och Erik Hamrén har fått en gyllene chans som heter John Guidetti. Om inte Guidettis vår förstörs av skador eller en osannolik formsvacka är det bara för Hamrén att utnyttja Sveriges mest naturlige målskytt.

Erik Hamrén måste ge Guidetti stort förtroende, mycket speltid och en plats i startlaget i EM. Precis som Olle Nordin gjorde med Brolin i VM 1990. Tvärtemot hur Söderberg/Lagerbäck använde Zlatan i VM 2002.
Skillnaderna i förbundskapternas syn på talangerna avspeglades i hur spelarna märktes på planen.

Tomas Brolin växte av förtroendet och var Sveriges bästa spelare 1990. Han fick starta varje match men haltade skadad av planen i 35:e minuten mot Costa Rica. När Brolin försvann stod det 1–0. När matchen var över stod det 1–2 och fiaskot var fullbordat.

Zlatan fick magert med förtroende 2002, han visste att han hoppade in på lånad tid och fick aldrig igång spelet. Han fick inte spela alls de två första matcherna och hoppade in i 88:e minuten i tredje matchen. I sista blev Zlatan inbytt i 76:e och han hann slita och dribbla sig fram i ett hyfsat läge och även om jag gillar spelare som vågar skjuta hade svenska VM-historien sett annorlunda ut om Zlatan tittat upp och spelat in till Henrik Larsson.  

De rutinerade Mats Magnusson, Stefan Pettersson och Johnny Ekström fick turas om att starta bredvid Brolin i VM 1990.

Mållöse Marcus Allbäck sjönk bara längre ner i sin formsvacka men fick ändå starta varje match i VM 2002. Något liknande kommer aldrig att hända i EM.

Erik Hamrén är hälsosamt känslokall i sättet att peta spelare och om Sverige krisar efter två EM-matcher och John Guidetti inte fått starta så kommer han att starta tredje matchen men då kan det vara för sent.

Jag vill se Guidetti spela så mycket som möjligt så tidigt som möjligt.

Det har varit mycket Ranelid och Guidetti i veckan. Båda har länge haft en unik förmåga att sprida citat som berättar för världen hur förträffliga de är men när det hettar till märks en osäkerhet ingen solbränna, ingen attityd kan dölja men de har själva gett sig in i den hetaste luftenoch även om det kan storma där är jag säker på att de trivs.

Alternativet – ett liv i medial passningsskugga – hade antagligen varit lika outhärdligt som tusen tarmsköljningar.

När Hamrén lyfter in Guidetti i laget skapar det en rad följdfrågor i uttagningen:

Ska Hamrén gå över till 4-4-2 för att få plats med både Guidetti och Ibrahimovic på topp? Det var spännande att Hamrén spontant tog upp alternativet med två anfallare, men svaret är nej, det numerära underläget på innermittfältet blir för tungt. Jag tror mer att Hamrén i huvudet har en plan-B med en 3-5-2-uppställning.

Ska han flytta ner Zlatan ett steg på planen? Ja, straffområdet är Guidettis rike och eftersom Sverige knappast lär dominera kommer Zlatan mer med i spelet.

Zlatan mår bra när han får starta högst upp och droppa ner i planen under spelet men att starta med Guidetti som offensiv innermittfältare är inget alternativ och Zlatans nerdroppande har inte givit tillräckligt i landslaget.

Och om Zlatan inte vill starta som mittfältsspets? Då har Hamrén stora problem som drabbar Guidetti.

Vad ska Hamrén göra av Elmander? Johan tvingas ut på högerkanten där han inte trivs men måste testas igen eftersom hans samarbete med Zlatan (som Johan själv säger) inte fungerar.

Här är min EM-startelva:

Målvakt: Andreas Isaksson.

Backlinje från höger: Sebastian Larsson, Jonas Olsson, Olof Mellberg, Martin Olsson.

Defensiva mittfältare: Rasmus Elm, Kim Källström.

Offensiva mittfältare från höger: Johan Elmander, Zlatan Ibrahimovic, Ola Toivonen.

Topp: John Guidetti.

Det är en grymt offensiv uppställning. Inte många hängslen. Få livremmar. Men många möjligheter.

Till sist: Men det är mycket möjligt att Hamrén börjar EM som han började kvalet – med en spelare som skrämmer livet ur motståndarna och gör mål.

Spelaren heter Pontus Wernbloom och igår var han inblandad i två fotbollsmirakel.

Det lilla: Han avslutade Champions League-debuten med att kvittera för Moskva mot sitt favoritlag Real Madrid på stopptid.

Det stora: Han fick avsluta sin Champions League-debut på planen.

Wernbloom fick van Bommel att framstå som en finlirare och det är ett under att det tog 66 minuter innan varningen kom men sedan lugnade Pontus ner sig något och han kände av var domaren lagt ribban och det är också en talang som är bra att ha i ett mästerskapslag.